fredag 18 maj 2018

Skura ut

I senaste numret av Vi läser 2018:3 finns en rejäl intervju med författaren Kerstin Strandberg som är en ganska osynlig kändis. Hon förekommer sällan på tillställningar av olika slag och tur är det, säger hon, för hennes garderob lämpar sig inte för festligheter. Hon är född 1932 och den senaste romanen Skura ut är en sorts sammanfattning av hennes liv och gärning. Liv och författarskap går inte att skilja åt. Hon har huset fullt av anteckningar och dagböcker och nu tar hon fram vissa bilder och synar dem igen. Kerstin Strandberg började att måla men övergick senare till skrivande. Hon skriver om sin barndom och den psykiskt sjuka modern som dog och fadern som var alkoholiserad. Hon skriver om vännen Katarina vars äldre bror Henrik hon utvecklade en djup vänskap med och som sedan tog livet av sig. Det skakade Kerstin Strandberg väldigt hårt. Hon skriver om maken, läkaren Bo - Lennart, och deras giftermål som båda hade ångrat innan de kom till kyrkan. Men de räknade med att det var mindre skämmigt att ta ut skilsmässa än att bryta en förlovning!? Nu har de levt ihop i ett helt liv för de upptäckte hur otroligt bra de egentligen passade ihop. Naturligtvis finns här mycket att läsa om konstens och skrivandets villkor; om sanning och fiktion; om mognad och åldrande; om kvinnors villkor och Författarförbundet och mycket mera. Kerstin Strandberg skriver så att en tycker sig ha henne samtalande bredvid sig. Hon är opretentiös och oglamorös och chosefri. Det framgår också av intervjun i Vi läser som är gjord av Malin Nord, en yngre väninna. Undertitlarna till Skura ut: En bok om Lidelsens detaljer eller En faun kremeras. Skriv, Kerstin, skriv! och Lidelsens detaljer är två självbiografiska titlar. Malin Nord, som har skrivit romanen Barmark, säger sig ha haft stor glädje av Skriv, Kerstin, skriv! Jag blir nyfiken på Kerstin Strandbergs tidigare författarskap.

1 kommentar: