söndag 30 december 2018

Middag med Chefen

Asta ringer upp sin väninna Kickan. Hon bubblar av allt hon har att berätta. Det är hennes repliker en hör. Hennes man Uffe har kommit hem och sagt att Chefen är gräsänkling och vill bjuda på middag. Nervöst letar de fram sina bästa kläder. Och de är inte särskilt fina. Asta ser en löneökning i middagens förlängning. Uffe vet bättre. På restaurangen får de vänta en stund på Chefen som visar sig vara en distingerad, tunnhårig man i sina bästa år. Asta tycker att han verkar intellektuell. Han spikar både engelska och franska. Tjänstefolket kallas "senjor" och "senjorita". Asta pladdrar på och Uffe sparkar henne på smalbenen under bordet. Chefen är älskvärd mest hela tiden, men ett par gånger tappar han masken när Asta trampar i klaveret. Men harens vägar äro icke Herrens vägar, säger Asta. I en grisblink är Chefen på gott humör igen. Och han lägger bort titlarna med Asta, som inte vet till sig av lycka. Men när varmrätten kommer på bordet välsignar Asta spriten som hjälper henne att få ner det blodiga köttstycket. Asta gillar inte blodiga köttstycken. En annan som hjälps av spriten är Chefen. Nu vill han öppna sitt hjärta för dem. De är ju hans vänner. Ja, så fortskrider det hela i Sonja Åkessons novell Middag med Chefen som skrevs 1978. Sonja Åkesson är mästare på det vardagliga. Asta och Uffe är väldigt vardagliga och en förstår att deras ekonomiska förhållanden kunde varit bättre. Jag tycker att det hela är lite sorgligt. Tre ensamma människor som egentligen aldrig når varandra.
Den här novellen passar in på nr 21 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell III Läs en novell som ursprungligen gavs ut på 70 - talet.

3 kommentarer: