Lugnet

Tomas Bannerheds senaste roman, Lugnet, är förfärande läsning. Urban Jordlund, 35, bor i Stockholm dit han flyttat för att bli dokumentärfilmare. Hans 63 - åriga mor sitter på ett hem för psykiskt sjuka. Hon skriver hjärtskärande brev till sonen och berättar om sitt andefattiga liv och den medicinering, bältesläggning, elchocksbehandling och till slut lobotomi som hon och andra patienter utsätts för. Hon har inte hört något ifrån sonen på flera år; hon vet inte om han lever, om han är gift eller om han har barn. Han svarar aldrig på några brev eller hälsar på. Urban är ingen sympatisk person. Han är mycket ensam, självcentrerad och allmänt underlig. En kuf, förefaller det. Han har haft en lycklig kärlekshistoria med Karin och det tog honom hårt när den tog slut. Nu har han träffat Sonja på KB och hoppas på nytt. En känner igen en del ifrån Korparna, Bannerheds första roman, som han fick Augustpriset för, till exempel huvudpersonernas intresse för och kunskaper om fåglar. Både Klas och Urban har "svikit" sina fäder. Klas ville inte överta jordbruket och Urban hjälpte inte till med skogen. Men i Urbans fall har något gått snett även i förhållandet med modern. Utöver hennes personlighet som förändrades efter faderns död och medicineringen mot depression. Urban säger att han blev rädd för henner. Kanske ligger också något i en arvstvist som modern nämner i ett brev och tar tillbaka i nästa. Båda är så fruktansvärt ensamma var och en på sitt håll. Urban får viss hjälp av en terapeut medan modern är helt utlämnad. Urban cyklar runt och plundrar fågelbon på ägg och har en ansenlig illegal samling i sin lägenhet. Det känns som om allt av liv går mot sin undergång i den här romanen. Lugnet är välskriven och lättläst trots det tunga innehållet. Och den har ett driv som gör att en måste veta hur det går. Lugnet är också en fin stockholmsroman där en kan följa Urban på hans cykelturer. Han verkar också uppskatta Stockholmn om han då och då saknar uppväxtens Blekinge.

Helgfrågan v. 30

Mias helgfråga v. 30: Vad läser du nu?

                   

 Jag läser Ensamvargar. Manlighet, kärlek, litteratur av Ulrika Milles och Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid.

Bonusfrågan: Vad gör ni semester eller ej?
Umgås med barn och barnbarn och ett och annat syskon och lite släkt. Läser, läse, läser, tittar på fåglar och njuter av att alla vägrenar inte är klippta. Har sett ovanligt mycket vallmo, cikoria och kungsljus. De stora vita och blå blåklockarna är slut, men de små, mycket blå blåklockorna lyser ännu tillsammans med gulmåran.

Tisdagstrion: Sol, vind & vatten

Helenas tisdagstrio handlar idag om sol, vind & vatten.
Vi tolkar som vi vill.

1. Halva solen av Aris Fioretos
En mycket fin roman där författaren skriver om sin far Mikael som liknade Jurij Zjivado och som slutade sina dagar på ett svenskt äldreboende.

2. Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling.
Undertitel: En fantasi. Den här romanen kan kallas en politisk thriller. Den tilldrar sig i Kambodja på 50 - talet. Jag tyckte att den var helt otroligt bra.

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.

Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.  (Kväll i inlandet. H Martinson)

Pennor

Pennor är en mycket speciell novell om en man som ägnar sitt liv åt att leka med pennor. Trots omgivningens tveksamheter håller han fast vid sin sysselsättning. Det är bra att ha ett arbete. Gud älskar den som arbetar. Jag uppfattar honom som någon sorts redaktör i en tidning eller tidskrift i ett samhälle där det inte är så enkelt att få uttrycka sina åsikter. Mannen sysselsätter även andra pennor; han vill inte att några pennor ska gå utan mat eller kläder. "Om du vill ockupera ett område - döda då först och främst alla dess poeter och skribenter" hette det tidigare. Nu är metoderna annorlunda. Pennorna korrumperas. "Lyckas du tämja en enda stor penna kan tiotals små ge upp frivilligt. " Mannen som leker med pennor måste ha haft en viss framgång, för vid en festlighet delar han som förrätt ut guldpennor till dem han brukar anlita. Alla tackar och tar emot - utom en enda man som har en liten pennstump som han anser är fullständigt tillräcklig åt honom. Den här novellen kan en läsa flera gånger och upptäcka nytt. Författaren, Hamakarim Arif, är född i Kirkuk i kurdiska Irak. Han har studerat kurdisk litteratur vid universitetet i Bagdad.
Den här novellen passar in på Ugglans&Bokens utmaning:Läs en novell IV:6 Läs en novell vars titel börjar på P.
Dessutom passar den in på Månadens språk som är kurdiska. Också en utmaning från Ugglan&Boken

En smakebit på søndag

"Du - - -
Lilla mamma med dina storblommiga klänningar och sjalett om håret, med skrattgropar i kinderna och små spretande gula framtänder, du som var mitt enda fäste i världen, min famn och min sorg, dig som jag skulle flytta hem till om allting rasade samman. Du som jämt stod på farstubron och väntade när jag kom med skolbussen de första åren, vi som bakade vetebullar och pepparkakor ihop och åkte till Järnavik och badade om somrarna, och upp till Hunnamåla och tittade på Mien som magister Lindström hade berättat om i skolan, den runda sjön som bildats av en meteorit på dinosauriernas tid, kanske hundra miljoner år innan människorna kom till jorden. - Menar du det, Urban? sa du och kisade ut över vattnet, försökte liksom frammana det hela för din inre syn. Är det verkligen möjligt? Gick dinosaurierna här då?
Hur kunde det bli som det blev mellan oss mamma? Varför var allting så svårt?"

Från sidan 6 i Lugnet av Tomas Bannerhed.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit av det vi just läser. Utan spoilers förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.

Maten, livet och samtalen runt köksbordet

Systrarna, Amy och Ebba, von Sydows fjärde kokbok har titeln Maten, livet och samtalen runt köksbordet. Den här gången är mormor Helén också involverad. Hon kunde gott ha varit med på omslagsbilden också. Hon ser ut som storasyster till sina döttrar. Ebbas äldre syster, Amy är läkare och dietist i USA där hon också bor med sin familj. Trots avståndet träffas systrarna förhållandevis ofta. De förefaller vara lika släkt -  hem - och barnkära båda två och träffas särskilt under somrarna på Marstrand och i Falsterbo. Jag gillar deras recept. Enkelt och snabbt är ledorden och de använder följaktligen få ingredienser vilket jag uppskattar mycket. Viktigt för dem är också att sitta ner och prata vid matbordet. Det har mamma Helén präntat i dem sedan barnsben. Några recept jag tänker prova är grytbrödet, lavendelkyckling från Provence och kardemummakaka med fyllning av banan och vinbär. Den kakan är ingen hälsokur, men som dietisten Amy säger, allt handlar om mängden. I brunchkapitlet finns en ugnsomelett som mera liknar en paj men utan degen. Den verkar både mättande och smarrig. Augusts ölbröd med torrjäst blev jag också nyfiken på. Bildmaterialet är förföriskt och texten är välskriven och lättsam. Kort sagt en bok som passar bra att läsa vid havet under tallarna. 

Titel: Maten, livet och samtalen runt köksbordet
Författare: Ebba, Amy & Helen von Sydow
Foto: Lisa Höök
Förlag: The Book Affair
Tryckår: 2019
Antal sidor: 170

I skuggan av en förlorad kärlek

Det vackra omslaget på I skuggan av en förlorad kärlek av Mehmed Uzun, kurdisk/svensk författare, stämmer väl med innehållet. På lyrisk prosa berättas  Memduh Selîms historia. Han ligger nu på dödsbädden och tänker tillbaka på livet som det blev efter det att osmanska riket övergått i Turkiet 1923 och kurdiskan förbjöds och många kurder gick i exil. I Syrien träffar Memduh Selîm en tjerkessisk man som har en vacker dotter, Feriah, som även kallas Gasellen. De båda vackra människorna blir förälskade i varandra, men Memduh har också sitt politiska engagemang och sin nybildade motståndsgrupp. Tjerkesser och armenier har också sina grupper och man bestämmer att Ararat ska vara deras utgångspunkt. Memduhs identitet får inte avslöjas och han kallas därför Iskander vilket är detsamma som Alexander. Bröllopet planeras när Iskander kallas till Ararat och han ber om två månaders uppskov. Dessa två månader blir till år och mycket hinner hända på dessa år när alla tror att Iskander har stupat.
I skuggan av en förlorad kärlek är en vacker och vemodig berättelse mot en bakgrund av det kurdiska folkets historia och kulturhistoria. Författaren har utbildats i Europa. Han skriver på kurdiska och behärskar också turkiska språket och litteraturen. Ingmar Björkstén har översatt boken ifrån en tysk översättning. Sedan har han och Mehmed Uzun gått igenom den svenska översättningen och jämfört med originalutgåvan och den tyska versionen. 

Titel: I skuggan av en förlorad kärlek
Författare: Mehmed Uzun
Översättare: Ingmar Björkstén
Förlag: Ordfront
Tryckår: 1989
Antal sidor: 242

Denna passar in på Ugglans och Bokens läsutmaning Månadens språk som är kurdiska.