Ur askan i elden

På 45 sidor lyckas Joyce Carol Oates berätta en historia om telepati och spiritism i 1870 - talets New England. Nattsidan heter novellen som översatts av ingen mindre än Johan Theorin.
Doktor Jarvis Williams från Harvard University och hans vän Perry Moore är intresserade av de seanser som anordnas av Sällskapet för parapsykologi. Som de vetenskapsmän de är är de naturligtvis skeptiska. Till en början. Men saker och ting förändras. Perry Moore påverkas överraskande och genomgår en katastrofal förändring. Jarvis Williams åser det hela med bestörtning. Naturligtvis påverkas han också men han upplevelser är raka motsatsen till  Moores. Hela berättelsen börjar nog så oskyldigt, men på sidan 45 är man riktigt omskakad. 
Nattsidan presenteras här för första gången på svenska av Novellix som "ger dig litteraturen i fickformat".
Joyce Carol Oates har många strängar på sin lyra. Bland annat har hon prisbelönats flera gånger för sin skräcklitteratur och har ibland kallats The Gothic Queen. Det är första gången jag läser något i den här genren av Oates. Det kan mycket väl bli en eller annan mardröm inatt...

Klubbad uppå lakaskalln

Liknelseboken av Per Olov Enquist, med undertiteln

En kärleksroman. Redan från början leker författaren med läsaren.

Man kastas runt i tid och rum och mellan människor – döda och levande. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen. Antagligen är det bäst att läsa om direkt. Det är en klar fördel att ha läst Enquists tidigare böcker. Nedstörtad ängel har också undertiteln: En kärleksroman. Enquists romaner bygger på varandra och griper in i varandra.

Per Olov Enquists senaste roman handlar till viss del om åldrande, tycker jag. Om att se tillbaka på sitt liv med en flock snart döende vänner med glansiga ögon vid flodens strand som surmulet kommenterar och har synpunkter.

Faderns, n´Élofs, gula notesbok med de nio saknade bladen spelar en central roll. Modern har en gång kastat den på elden, ångrat sig och krafsat ut den igen. Länge har sonen trott att notesboken gått förlorad. Men - en vacker dag kommer den med posten från en kusin. Nio blad fattas. Boken är brännskadad. Modern har kastat den på elden, ångrat sig och krafsat ut den igen. Vad stod det på de saknade sidorna? Stod det något? Det som finns kvar är (syndiga?) kärleksdikter till modern.

Likt en sentida Jakob brottas författaren med Gud och religionen.

Hans djupt religiösa mor Maja, som man mött i tidigare romaner, har naturligtvis stort inflytande på den ende och faderlöse sonen.

Faster Valborg, den djärva, sade däremot upp bekantskapen med den Gud hon inte tyckte hade ägnat henne någon uppmärksamhet.

Utöver Valborg finns många andra oförglömliga porträtt av människor i författarens liv särskilt från trakten kring Burträsk.

Enquists gammaltestamentliga stil med de många dialektala uttrycken kan ibland påminna om Torgny Lindgrens liksom tonen och den kärva humorn.

Han säger sig nu ha rivit byggnadsställningarna. Någon gång måste det göras. Byggnaden är klar. Det är hög tid.

Romanen är en sorts revidering av det minnestal sonen höll vid sin mors begravning i församlingsgården.

Det blev den kärleksroman han aldrig trott att han kunde skriva.

Liknelseboken är svår att ge rättvisa åt. Läs själva!

Ödesmättat

Det var ganska länge sedan jag läste en kriminalroman av den isländske författaren 
Arnaldur Indridason. Men nu tog jag tag i Den kalla elden och läste den i ett svep. Det gick inte med mindre.
Erlendur Sveinsson, chef vid kriminalpolisen i Rejkjavik, har tagit time out och befinner sig i sin
barndoms trakter på Östra Island. Han övernattar i familjens fallfärdiga dragiga hus. Där ligger han och huttrar och känner närvaron av någon eller något som han inte kan identifiera.
Hans yngre bror Bergur frös ihjäl på fjället i en häftig snöstorm när fadern och de båda sönerna var ute och letade efter fåren.
Bergur återfanns aldrig. Nu ärockså föräldrarna döda och Erlendur plågas av minnena. Han har länge intresserat sig för hur kroppen förhåller sig till och reagerar på stark kyla. 
Nu möter han också berättelsen om de engelska soldaterna som 1942 gick vilse i en snöstorm men som kunde räddas till livet i stor utsträckning. I samma snöstorm försvinner en ung kvinna, Matthildur. Ingen har någonsin funnit något spår av henne heller.
Erlendur intervjuar äldre människor i området trots ett visst motstånd. De har tigit länge och det tar
en stund att lossa deras tungors band.
Det är kallt och mörkt hela tiden - förefaller det. Människors relationer kartläggs. Det karga landskapet på östra Island är mycket närvarande.
och stämmer väl med det tragiska i berättelsen

Tematrio - Kläder

Lyran

ger oss i uppgift denna novembervecka att hitta bra böcker med titlar som innehåller klädesplagg.

De röda skorna av Kathryn Harrison handlar om lilla May som får fötterna lindade och gifts bort med en äldre man som hon sedan lyckas rymma ifrån och hamnar ur askan i elden. Kina på 1800 - talet.

Kostym av Ninni Holmqvist. Mycket läsvärda noveller om kvinnor som hör hemma överallt och ingenstans och som befinner sig i olika situationer.

Mästerkatten i stövlar av den hårdkokte deckarförfattaren Ed McBain, pseud. för Evan Hunter. Brottsmålsadvokaten Matthew Hope har det motigt i starten. Nu tar han på sig ett hopplöst fall.

Nomineringarna skön, fack

Följande böcker har nominerats till Årets svenska skönlitterära bok:

En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru, Norstedts.
Juryns motivering: Han vill flyga, inte kriga i Uganda. Ändå hamnar huvudpersonen i Johannes Anyurus En storm kom från paradiset i omständigheter som blir ödesdigra: rättslös fånge, hemlös flykting. Historiens vind sveper honom med sig från den östafrikanska turbulensen till varvsarbetet på Hisingen. På svindlande vacker prosa har Johannes Anyuru skrivit en roman, en sorgesång, om sin fars liv.

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson, Norstedts.
Juryns motivering: Miiras eld kan vara den största i Sverige, när lågan från hennes trimmade cigarrettändare svärtar miljonprogrammets innertak. Hur går det egentligen till när barnen överlever barndomen? Elden är ett svar, som ges i Eija Hetekivi Olssons Ingenbarnsland. Det är en roman om eldarna som brinner i storstadens utkanter, och om elden som kan brinna inuti ett flickebarn. Eija Hetekivi Olsson skriver den moderna fattigdomens landskap, på ett språk av lika delar ursinne och betvingande lust.

Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling, Natur & Kultur.
Juryns motivering: Några septemberveckor i Phnom Penh år 1955 utgör ett skälvande preludium till en kommande katastrof. Triangeldramat mellan den unge Pol Pot, hans politiska huvudmotståndare Sam Sary och den vackra Somaly, är en raffinerad orkestrering av begärets komplexitet; av maktens dynamik, erotikens politik och slumpens metodik. Honungsljus, jasminte, ett dammkorns knastrande i grammofonen – Peter Fröberg Idlings Sång till den storm som ska komma besjunger fiktionens förmåga att komma sanningen in på livet.

Springa med åror av Cilla Naumann, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: Sommargästernas intåg i det halländska kustlandskapet och mötet mellan bonddottern och stadsflickan i en vild vänskap bortom föräldrakontroll och klassgränser är det minne kring vilket Cilla Naumanns roman Springa med åror cirklar. Med åren bleknar sommardrömmen och sanningen om klassamhället framträder. Kvar blir en ensam mor med ett annorlunda barn och en sträv verklighet att hantera. Springa med åror är en psykologiskt insiktsfull och skickligt komponerad roman som växlar mellan då och nu i en rörelse som driver mot sitt oundvikliga slut.

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: Från det polska förintelseläger som är sinnebilden för Europas djupaste förnedring kommer Göran Rosenbergs far till en svensk idyll, en idyll innesluten i sin aningslösa blandning av välvilja och misstänksamhet. Göran Rosenberg återskapar i Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz faderns långa resa, en berättelse laddad av klarsynt inlevelse som också blir en fond för skildringen av hans egen uppväxt i Södertälje. Ur denna mycket personliga historia om en far och en son växer en betraktelse med stor allmängiltighet om betydelsen av viljan och förmågan att förstå också det som är svårt och motsägelsefullt.

Medealand och andra pjäser av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: Genom livet går strömmar av det vackra och det fula, av lyckliga resor uppåt och av förtvivlade fall mot en okänd botten. Sara Stridsbergs dramer visar oss högspänningsledningen, och kan till och med förmå oss att skratta en sekund åt den. I samlingen Medealand och andra pjäser leds gestalterna ut ur mytens och historiens skugga. Vi kan se och höra Medea, Drottning Kristina och Valerie Solanas när de talar från könets mörker. Man inte bara kan läsa dramatik – man vill det gärna när tanken och språket gnistrar så förunderligt som hos Sara Stridsberg.
Juryn för Årets svenska skönlitterära bok har bestått av ordförande Kerstin M. Lundberg, Jenny Lindh, Olav Magnusson, Jonas Modig och Malin Ullgren.

De sex nominerade titlarna till Årets svenska fackbok är:

Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin av Katrine Kielos, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: I Det enda könet går Katrine Kielos i clinch med ”Homo economicus”, föreställningen om att samhället befolkas av obevekligt rationella manliga individer. Med skenbart enkla exempel och feministiska verktyg klär hon av den ekonomiske mannen hans anspråk på allmängiltighet, och utmanar till diskussion om samhälle, marknad, ekonomi och kön.

Ur regnskogens skugga. Daniel Rolander och resan till Surinam av James Dobreff, Arne Jönsson, Helene Schmitz, Bokförlaget Max Ström.
Juryns motivering: En fascinerande berättelse i ord och bild om Linnélärjungen Daniel Rolanders strapatsrika resa till Surinam. Rolanders resedagbok, nu för första gången i översättning från latin till svensk språkdräkt, ger en unik inblick i tidens naturalhistoria samtidigt som en färgstark bild tecknas av Surinams städer och landsbygd. Beskrivningar av folkliv, väderfenomen och farsoter bildar relief till Rolanders vetenskapliga upptäckter, som kompletteras med Schmitz fotografier och en kunskapsrik inledning.    

”Det står ett rum här och väntar på dig…”. Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg, Norstedts.
Juryns motivering: Ingrid Carlbergs biografi över en av Sveriges mest omskrivna personer under efterkrigstiden är medryckande. Alla vet att Raoul Wallenberg aldrig återkom till hemlandet. Ändå är Carlbergs bok inte bara faktarik utan spännande, en riktig bladvändare. Med känsla berättar hon också om familjens vägran att ge upp hoppet trots den passiva hållning gentemot Sovjetunionen som präglade det officiella Sverige.

Den amerikanska högern. Republikanernas revolution och USA:s framtid av Martin Gelin, Natur & Kultur.
Juryns motivering: Martin Gelins reportagebok om den amerikanska högern ger kunskap om det som många svenskar har svårt att förstå: Hur kan så många amerikaner attraheras av den kristna högern, Tea Party-rörelsen, abortmotståndet etcetera? Gelin speglar frågans komplexitet efter imponerande research och en mängd intervjuer. Han gör det på ett rappt och säkert språk som också innehåller en av den goda fackbokens viktiga ingredienser: Lite oväntad humor.

Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: En känslig och sträv skildring som tar med läsaren från läktaren ned på planen och runt i Zlatans värld. Varsamt och bestämt visas en både oborstad och putsad vardag då dörrar öppnas till såväl kök i Rosengård som omklädningsrum i Milano. En till synes oretuscherad rundtur som även lockar den som inte så ofta vandrar på litterära vägar. Träffsäkert berättande som ger ett bestående avtryck.

Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt av Monica Lauritzen, Albert Bonniers Förlag.
Juryns motivering: Monica Lauritzen skriver med stor lyskraft och djup kunskap om Anne Charlotte Leffler, en av 1800-talets stjärnor inom europeiskt kulturliv. Leffler verkade i en period då samtidens miljöer och människor sattes i fokus. Men också i en tid då kvinnor bröt ny mark och tog mer och mer plats i offentligheten. Anne Charlotte Leffler var en av dessa begåvade, kreativa och framgångsrika kvinnor. Men hennes framgång hade ett pris.
Juryn för Årets svenska fackbok har bestått av ordförande Thomas Willtorp, Lena Smedsaas, Jenny Beckman, Hélène Benno och Karin Sidén.

Hämtat från Augustprisets hemsida

Ur hyllorna: Ä

Ändå (1968). Dikter av Lars Forssell
(1928 - 2007). Lars Forssell var dramatiker, essäist, poet och kulturskribent. Han satt på stol nr 4 i Svenska Akademien.

Älska mig något (1985). Dikter av
Louise Cora (pseud.) f. 1954.
"Jag passar ingenstans" säger denna flitigt refuserade poet som är dålig på punkt och komma. Hon skriver rakt upp och ner, säger hon.

Är du nån? Undertitel: En tillfällig självbiografi (1996) av irländskan Nuala O´Faolain (1940 - 2008). Familjen var stor och fattig. Nuala hade åtta syskon. Fadern var en välkänd journalist, men totalt oansvarig. Modern sökte tröst i flaskan. Nualas räddning blev böckerna.

Älskaren (1980) är skriven av en av Israels främsta författare, A. B. Yehoshua. Med Älskaren - en tankeväckande underhållningsroman - introducerades han för svenska läsare. Adams fru har en älskare, som inte kommer tillbaka efter oktoberkriget6 - 25 oktober 1973 mellan Israel och arabstaterna. Adam saknar honom lika mycket som hustrun och ger sig iväg för att utröna älskarens öde.

Maskspel

Riv av dig masken av silver
med smaragdögonen som du bär!
Jag vill se ditt ansikte naket
och dig som du är.

- Men det var i min mask av silver
du blev kär för länge sen.
Det var i min mask med smaragdögon -
den!

- Smält ner din mask av silver!
- Käraste, tig.
Det smältande silvret skulle släcka
elden i dig, i mig.

Vi ska driva med Syndafloden,
nakna, utan skuld,
ditt ansikte tryckt mot min mask av silver,
mitt mot din, av guld.

Lars Forssell

Oktober

I TOMRUMMET

Oktobers stora bubbla

av tystnad

ligger över skogarna.

Och inte ens ett fågelrop.

Den som andas långsamt

kan höra existensens dova

orgelpunkt, celloton,

surrande kondensator

i kraftledningsgatan

Ur Om begagnadet av elden av Lars Gustafsson, Atlantis, 2010

Kommentar: Jag trodde att det var transformatorn som surrade i kraftledningsgatan?
Men han har säkert rätt, Lars Gustafsson. Det har han nog alltid.

Värst av allt är kärleken

Född: En dotter, Angela Rafaela Lo Mård.

Föräldrar: Katarina och David. (Råkade det bli.)

Året är 1969 (samma år som författaren är född) och platsen är en sydskånsk by. (Författaren bor i Simrishamn.) Det har varit en het sommar. Lo får en lycklig barndom beskyddad av 26 vuxna ögon. Överbeskyddad är kanske rätt ord.

Hennes vedhuggande mamma varnar henne för precis allting; högspänningsledningar, ormar, motorvägen, sjön, elden, hundar, o.s.v. Och mest av allt för - kärleken.

Till sista andetaget, Anne Swärds tredje roman handlar om Lo, hennes stora familj och den enstörige, dyslektiske Lukas som endast har sin dystre, ordkarge far som gärna tar till nävarna och slår i stället för att kommunicera. Mellan Lukas och Gabriel är det tyst och stumt. Men Lo och Lukas finner varandra trots alla olikheter. Hon är sju år och han tretton. Mamma varnar. I all synnerhet som Lo börjar skolka redan i första klass.

De båda barnen möter varandra första gången under en brand. Eld är ett tema i boken liksom is. Los familj har flyttat från Norrland till Skåne vilket också återkommer. Den franska 60-talsfilmen Till sista andetaget med Jean Seberg och Jean-Paul Belmondo lånar mer än sin titel till romanen. Lo växer upp och scenen mörknar. Det börjar med att pappa flyttar. Mor- och farföräldrarna drabbas av sjukdom och död; morfars lungor brinner upp; mormor bäddar in nerverna i sorgefett och farmor äts inifrån. Det blir komplicerat med Lukas sedan den vackre, charmige Yoel dyker upp. Med honom är allt så lätt. Han tar ingenting på allvar. Bara yta - ingen kärna. Med Lukas finns det bara kärna utan skyddande hölje över.

Lo far iväg till Stockholm med Yoel (i Lukas bil) och det är bara början på en odyssé mellan kortvariga förhållanden med män på olika platser i världen. Hon träffar sofistikerade lodisar, förrädiska högriskprojekt och attraktiva psykopater. Lo är mycket oförsiktig och lever farligt. Den ytliga, sinnliga kärleken är så mycket sorglösare och lättare än den verkligt djupa kärleken. Lo har inte svårt att lämna eller bli lämnad. Mamma slutar på ett tidigt stadium att försöka lokalisera sin dotter. "Ge henne tid", säger hon till Lukas. På några år trycker Lo i sig fler erfarenheter än många hinner/orkar med på en hel livstid.

Anne Swärd har en mycket personlig berättarstil, en skicklig språkhantering och en skarp psykologisk blick. De aforistiska formuleringarna och träffande iakttagelserna är många: Vad har ålder med ålder att göra?; Ensamheten är bara en sällskapslöshet man måste vänja sig vid tills den i sig blir ett sällskap. Om farfar Björn och hans exotiska träd sägs det att det egentligen inte är träden som betyder något för honom utan mellanrummet mellan dem.

Humor saknas inte heller. "Känner du till William Faulkner?, försöker LO med en av sina bekantskaper. "Nej, vem är det? Har du legat med honom?"

Världens minsta filmfestival begås av den blinda modern med de gula glasögonen, hennes ledarhund och Lo.

Författarinnan rör sig ledigt i tid och rum, men det bereder inte läsaren några svårigheter att följa med. Många är de ledtrådar som planteras ut och kanske blir det lite bråttom med uppsamlingen på slutet?

Anne Swärd har utbildat sig på Biskops-Arnö och Konstfack. Hon är mycket sträng mot sig själv när hon skriver: "En roman är inte bättre än sin sämsta mening".

Romanerna föds ur verkliga bilder. Anne Swärd promenerar mycket. Det försätter henne i ett meditativt tillstånd, säger hon. Debuten skedde 2003 med den mycket uppmärksammade romanen Polarsommar som också blev Augustnominerad. Tre år senare kom Kvicksand.
Man blir inte förvånad när Anne Swärd avslöjar att Herta Müller är en av hennes förebilder.
Det är högt betyg