Veckans kulturfråga v. 17 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 17: Vilka böcker vill du tipsa om på Världsbokdagen? Det blir några klassiker; äldre och modernare. Middlemarch av George Eliot; nyligen läst och mycket omtyckt. George Eliot eller Mary Ann Evans som hon egentligen hette hade också ett eget spännande liv. Hon levde efter sitt eget huvud och betraktade världen med oförvillad blick. Hitom himlen av Stina Aronson är en svensk klassiker som tilldrar sig i Norrland. Vi möter änkan Emma Niskanpää som lever sitt liv för sonen, mitt John, som vistas på sanatorium. Helt underbar bok. Heden eller Hemkomsten eller The Return of the Native av Thomas Hardy har jag läst flera gånger. Jag tycker verkligen att heden är en viktig person i boken. En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz skulle jag också gärna vilja lyfta fram Det är en fin skildring av Oz egen barndom. Den bästa boken som någonsin skrivits om Marilyn Monroe är Blonde av Joyce Carol Oates. Den förtjänar att kallas modern klassiker. Sällan har läsecirkeln varit så enig.

Tisdagstrion v. 17 2025: Göteborg

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 17: Författare eller handling från Göteborg

1. Doften av en man av Agneta Pleijel är en en fortsättning på Spådomen och bygger på minnen av den unga kvinna som från 60-talet och 20 år framåt var hon. Hon flyttar från Lund till Göteborg till en liten lägenhet i Haga och lever studentliv.

2. Sophie Elkan av Eva Helen Ulvros. Sophie Elkan träffade Selma Lagerlöf 1894. Då hade hon redan hunnit bli änka efter sin kusin musikbokhandlaren Nathan Elkan och mist sin lilla dotter Kerstin i tuberkulos. Efter det gick Sophie Elkan sorgklädd hela livet. Omkring sekelskiftet 1900 var Elkan en känd och mycket läst författare och översättare. Mest bekant är väl den historiska romanen John Hall. Sophie Elkan föddes och dog i Göteborg.          

3. Kallskänken av Jenny Wrangborg. En diktbok  Hon skriver om sina erfarenheter som kallskänka i Göteborg och Vancouver och om hur det är att vara arbets- och bostadslös i Stockholm, som hon ser som symbol för den nyliberala politiken. Hon är tydligt influerad av Bruno K. Öijer och Bob Hansson. 2014 fick hon Frödingpriset.

Varför? Därför! Nu om presenterar.

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Nu om presenter

Varför är en positiv upplevelse som överraskar mottagaren en svårslagen present? 
Därför att det ofta är något en gör tillsammans

Varför står det alltid "en god middag" på min önskelista?
Därför att en god middag är så gott som alla middagar jag inte lagat själv

Varför vill jag faktiskt inte ha presenter som kräver lagringsplats?
Därför att jag absolut inte vill ha fler prylar

Varför blir jag ändå glad över ett hårt paket som uppenbart innehåller en bok när jag redan har så många jag inte hunnit läsa?
Därför att en bok inte räknas som en onyttig pryl.

Varför har jag ingenting emot att bli lite firad när jag har födelsedag?
Därför att jag tycker att det är härligt att att göra en liten utflykt mitt i sommaren tillsammans med familjemedlemmar.

En smakebit på søndag v. 16 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

 "Shmuels ögon tårades lätt, något som gjorde honom generad och till och med skamsen. Han kunde få tårar i ögonen av en kattunge som kanske tappat bort sin mamma och som jamade vid en mur en vinterkväll och gned sig mot hans ben, samtidigt som den vädjande titta på honom. Om det i slutet av någon medioker film om ensamhet och förtvivlan på Edisonbiografen visade sig att den hårdaste personen av alla hade ett hjärta av guld kunde han börja storgråta med hopsnörd strupe. Och om han såg en mager kvinna krama ett barn och snyftande komma ut från Shaare Zedek - sjukhuset började han genast själv gråta. På den tiden var det vanligt att uppfatta gråt som något kvinnor hemföll år. En gråtande man väckte motvilja och till och med avsky, ungefär som en kvinna med skägg. Shmuel skämdes för denna sin svaghet och ansträngde sig för att få bukt med den, men förgäves."

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 16 2025

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att stanna upp av någon speciell orsak. 

Min Veckans mening v. 16 kommer från Judas av Amos Oz.

"Skägget fortsatte uppåt tills det smälte samman med det rufsiga håret och ned åt mot det lockiga buskaget på bröstet"

Fem en fredag v. 16 2025

 elisamatilda: Fem en fredag v. 16: Glad påsk!

1. Hur ser påsken ut för dig i år? Den ser ut att bli som vi brukar ha den och som vi vill ha den med barn och barnbarn
2. Har du något favoritrecept som du alltid lagar till påsk? Jansson och bröd
3. Hur många ägg räknar du med att äta under påsk? 3 kanske? Eller 2
4. Har du någon tradition på påsken? Påskafton i sommarhuset
5. Kommer det förbi några påskkärringar hos dig? Tror inte det

Det osynliga templet

Ida Theréns förra roman, Att omfamna ett vattenfall, handlade om June Mansfield, tjänarinna och älskarinna åt Henry Miller. Den är ett exempel på s.k. exofiktion – en roman i jagform men skriven ur någon annans perspektiv. Ida Theréns nya roman, Det osynliga templet. En vision om Hilma af Klint är också exofiktion. Till skillnad från autofiktion. Konstnärinnan Hilma af Klint befinner sig 1928 i London för att för en enda gångs skull ställa ut sina tavlor vid en spiritistisk konferens anordnad av teosofer och antroposofer. Hon är 65 år. 1906 fick hon det första uppdraget av guiderna från andevärlden. När hon fullföljt det dröjde det sju tomma år innan hon fick nästa uppdrag. Det var inte tänkt att hennes målningar var för gemene man och skulle inte visas på utställningar. Hilma af Klint sammanlevde med Thomasine Andersson som varit sjuksköterska åt Hilmas mor. Hilma af Klint var ganska ovarsam med sina vänner och hennes sociala kompetens var inte särskilt utvecklad. Antroposofen Rudolf Steiner var en viktig förebild för Hilma af Klint. Han ägnade inte henne mycket intresse och var måttligt intresserad av hennes målningar. Själv kastades hon mellan hybris och mindervärdeskomplex. Hilma af Klint blev inte berömd förrän efter sin död. Men nu är hon desto mer känd och hennes målningar betingar skyhöga priser. Dessutom pågår en tvist mellan aktörerna i den stiftelse som ska handha Hilma af Klints verk; släkten, antroposoferna och delar av Ax:son Johnson-stiftelsen. Ida Therén är varsam och respektfull i sin framställning av Hilma af Klint. Hon har gjort noggrann research och hennes eget intresse är tydligt. Som läsare får en mycket att fundera på. Hur hade det blivit om Hilma af Klint inte varit en överklasskvinna? Hon behövde inte arbeta för att försörja sig. Hennes bergfasta övertygelse om sitt uppdrag ter sig gåtfull. Hilma af Klint förefaller ha varit en ganska komplicerad person som inte var så lätt att umgås med. Och en undrar om hon någonsin var riktigt glad? Hon kände sig motarbetad från många håll; främst av män. Jag tycker mycket om Ida Theréns sätt att skriva, hennes språk och respekten för de personer hon skildrar. Och hon väcker läsarens intresse för Hilma von Klint. Anna Laestadius Larssons bok Hilma kan läsas som ett bra komplement till Det osynliga templet.