lördag 30 mars 2019

Bokparalleller

På biblioteket i Åhus har man flera gånger haft ett program kallat Bokparalleller. Man utgår från vissa böcker som tycks tala med varandra. I år föll valet på Jag for ner till bror av Karin Smirnoff och Nattsida av Hans Gunnarsson. Immi Lundin från författarskolan i Lund var samtalsledare. Hon hade också varit Karin Smirnoffs handledare. Karin Smirnoffs debutroman förde henne direkt till en August - nominering. Hans Gunnarsson är däremot en rutinerad
författare med en rad romaner och novellsamlingar i bagaget. Författarna fick presentera varandras romaner. Att presentera Hans Gunnarssons roman var inget jag avundades Karin Smirnoff. Huvudpersonen i Nattsida, den arbetslöse journalisten norrlänningen Per Boman, har just fått veta att hans halvbror har avlidit. Han anmodas nu att komma till Stockholm och ordna begravning och rensa ur broderns lägenhet. Han tänker sig att det ska gå ganska snabbt. Men det gör det inte. Han finner broderns lägenhet i det närmaste dödsstädad, vilket gör att han ställer sig frågor kring broderns död. Per Boman möter egendomliga existenser ur broderns bekantskapskrets. Per Boman är en ganska trasig person, men det vet han inte. Han är avskärmad och har ett tjockt skyddande hölje omkring sig. Jana, huvudpersonen i Smirnoffs bok är också trasig. Hon vet om det och det finns människor som hon släpper inom sitt skyddande hölje. Jag tänker på de personer hon möter i sitt arbete i hemtjänsten. De här personerna beskrivs i små miniporträtt som är väldigt fina. Jana har farit ifrån Luleå ner till Västerbotten för att ta hand om sin bror.  Jana är en person en tar till sig och sympatiserar med. Per Boman är däremot obehaglig och oberäknelig. Ingen utav dem har haft någon lätt barndom. Karin Smirnoff har ingen plan när hon skriver. Hans Gunnarsson skriver för att avtäcka sin omedvetna plan. Som författare måste en låta sig överraskas. Det är författarna ense om. Båda huvudpersonerna söker sina identiteter och de tar över från sina författare och lever sina egna liv. Men i Nattsida börjar en undra hur det egentligen står till. Har den där halvbrodern funnits egentligen? Vem är Per Boman? Här finns moment av spänning och Nattsida har ett mycket speciellt driv. Det är en Stockholm noir - roman, som Hans Gunnarrssons stockholmsvänner förebrår honom för. I romaner om syskon uppstår ofta spegeleffekter och det känner en tydligt i Nattsida. Karin Smirnoffs bror, som också heter Bror, är en påtaglig bror, som behöver hjälp med sitt liv i allmänhet och missbruket i synnerhet. Syskonen står varandra nära och det finns en hel del värme i Karin Smirnoffs roman. Den enda gången en upplever en lite mjukare Per Boman är i ett homosexuellt förhållande med en man vid namn Sture Granberg. Denne är en glad och påhittig person som helt oväntat gjuter lite liv i den paranoide Per Boman kring vilken annars allt emotionellt måste dö. Karin Smirnoff har skrivit en fortsättning på sin roman. Den heter Vi for upp med mor och kommer ut i maj. En tredje del är under arbete. Hans Gunnarssons Nattsida hänger löst ihop med All inclusive och det finns tecken på att han kommer med en tredje del.

torsdag 28 mars 2019

Mias helgfråga v. 13

Mia undrar i sin helgfråga:

Vad tycker du om att allt är centrerat till huvudstaden? Blir du lite småsur ibland med?
Jag är faktiskt sur över att det är dyrare att prenumerera på dagstidnigarna för dem som bor i landsorten. Och massvis med intressanta föredrag och författarframträdanden går landsortens näsa förbi. Vissa författare (och andra) är dessutom inte villiga att åka ut i landsorten över huvud taget. I rättvisans namn ska jag säga att de inte är så många. Alla varken kan eller vill bo i Stockholm

Bonusfråga: Vad tycker du om sopsortering?

Jag kan visst sortera. Men jag skulle vilja veta om det egentligen är meningsfullt. 

onsdag 27 mars 2019

Pest eller kolera - book edition



Vargnatt: 

1. Skulle du hellre ha en vän som tappade bort dina böcker eller en som gjorde hundöron i dom? 
Jag hatar iofs hundöron, men boken finns ju i alla fall kvar.

2. Skulle du hellre älska en bok som alla hatar, eller hata en som alla älskar?

Det gör mig inget vilket.

3. Skulle du hellre vara fast på en väldigt lång flygresa eller en väldigt lång tågresa utan något att läsa?

En mardröm vilket som, men jag tar nog tågresan.

4. Skulle du hellre äta middag med din favoritförfattare eller med din favoritkaraktär? 

Favoritförfattaren

5. Skulle du hellre dejta en karaktär som du har en crush på eller dejta din real life crush? 

Karaktären, tror jag.

6. Skulle du hellre se att din favoritbok blev gjord till en film, eller att din favoritfilm blev gjord till en bok?

Favoritboken till film. Då vet en ju att boken finns kvar i alla fall

7. Skulle du hellre läsa en bok med en irriterande cliffhanger eller en där din favoritkaraktär dör?

Kommer det någon fortsättning? Annars får jag offra huvudkaraktären.

8. Skulle du hellre förlora förmågan att läsa nya böcker, eller förmågan att läsa om böcker?

Förmågan att läsa om. Det kommer ju så många nya upplagor.

9. Skulle du hellre bo i ett bibliotek eller i en bokaffär?

Bibliotek
 

10. Skulle du hellre tappa bort var du är i en bok eller få papercut varje gång du läser en bok?
Tappa bort var en är i boken är ju lätt åtgärdat.
 

11. Skulle du hellre vara tvungen att alltid läsa i mörker eller alltid läsa böcker med jätteliten text?
Läsa i mörker kan nog inte de flesta. Så det får bli liten text i dagsljus

12. Skulle du hellre läsa vid en öppen spis eller på stranden?

På stranden

tisdag 26 mars 2019

Veckans topplista v. 13 - Romaner som baseras på verkliga händelser

Veckans topplista ska handla om romaner som baseras på verkliga händelser. Så här säger Johanna:
"Exakt hur sanningsenliga era böcker är bestämmer ni själva, men meningen är att det ska finnas en tydlig koppling till en verklig händelse eller person bland dagens bokval."

Birgitta och Katarina. Alexandra Coelho - Ahndorils fina roman handlar om Heliga Birgitta, hennes himmelska uppdrag och svårigheterna att kombinera detta med äktenskap och barn. Alldeles speciellt svårt är förhållandet till dottern Katarina. Birgitta är uppfylld av sin kallelse och lägger ett ok på sin dotter som vill något helt annat.  

Barnmorskan Katja Kettu. Barnmorskan Vindöga blir handlöst och ohjälpligt förälskad i den tyske SS - officeren Johann under det finsktyska Lapplandskriget 1944 - 45. Romanen är verklighetsbaserad och utspelar sig i trakterna kring Petsamo i norra Finland i området där Finland, Norge och Sovjetunionen möts.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj skrevs 1985 och skaffade åtskilligt besvär med censuren för att få boken utgiven i hemlandet. Hon strök själv också. Tack vare att hon fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. 

Själarnas ö. Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström har skrivit en roman, som bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm. 

Ode till Beckomberga av Sara Stridsberg. Jackie har i många år åkt ut till Beckomberga mentalsjukhus för att besöka sin far, Jim eller Jimmie Darling,  som hamnat där efter sjävmordsförsök och alkohol- och narkotikamissbruk. Han lever på samma sätt som han spelar schack, utan att tänka, utan strategi, utan en tanke på framtiden. Pappan har viss verklig förankring och själva Beckomberga dokumenteras.

måndag 25 mars 2019

Ny radioföljetong

Norstedts förlag
Imorgon, tisdag, läser Sara Arnia sista avsnittet av Margareta Lindholms Skogen
På onsdag börjar den nya radioföljetongen Sightseeing av den thailändske författaren Rattawut Lapcharoensap född 1979. Sightseeing visar upp ett annat Thailand än det en läser om i turistbroschyrer. Den innehåller tre berättelser och handlar om kulturkrockar
I den första berättelsen "Farangs" gör sonen till en hotellägare misstaget att förälska sig i en västerländsk flicka, vilket leder till en dramatisk uppgörelse med flickans uppblåste amerikanske pojkvän.
I "At the café lovely" skildras vad som inträffar när en ung fattig man bjuder sin yngre bror på McDonald's som en födelsedagspresent.
I berättelsen "Sightseeing" reser en ung man med sin nästan blinda mor till de paradisöar hon längtat till, långt bortom turistorternas skräniga vardag.
Sightseeing har blivit nominerad på shortlisten till The Guardian First Book Award. Ia Lind har gjort översättningen och Emil Almén är uppläsare.

söndag 24 mars 2019

En smakebit på søndag

"Jag är i kvinnofällan. Nu jävlar ska jag ut. Jag tar mig ut med vapnet hagga. Jag blir nu en hagga. Och hagga är även ett verb. Att hagga. Det är en handling. En jävligt aktiv handling. Passa er, män. Särskilt du där, du vet vem du är. Eller nej, det gör du inte. Du bara trodde att du visste. Grav självöverskattning. Och gissa vem som fick betala priset. Typiskt män. Jag kommer att hagga rakt igenom denna bok och förresten genom resten av livet också. Betyder: jag är inte längre hänsynsfull. Jag, kvinna, kommer hädanefter att skita i att uppföra mig. Jag är inte behaglig. Jag vill inte längre vara i kärleksrelationernas konstanta förhandlingslägen, där kvinnan drar kortaste strået. Jag tänker inte längre leva i världen ni har skapat.
Albert Bonniers förlag
Under generationer som tjänsteande, känsloslav och sexleksak har jag lärt mig observans. Jag är hetta och kyla. Jag iakttar allt, jag vet allt och jag kommer att använda det. Ni ser mina ögon svartna nu: drönarens pixlar, svartglödande pärlor i det vaga nattljuset. En man lämnar aldrig sin bekvämlighet. Hela hans väsen utgår ifrån medhavda rättigheter. En man förväntar sig: herravälde, vård och omsorg. Världsherravälde skaffar han själv, i rivalitet med andra män. Vård och omsorg finns det personal för: kvinnorna. Män sviker alltid. På ett eller annat sätt kommer de att svika. På ett eller annat sätt kommer vi, kvinnor, att hamna i kvinnofällan. Vi går in med samma värde, men vi slutar maktlösa. Min fråga är: Varför. Mitt krav är: Aldrig mer."


Från sidan 7 - 8 i Haggan av Aase Berg.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.

lördag 23 mars 2019

För ful

Alfhild Agrell (1849 - 1923) var samtida med Strindberg och efter honom tidens bästa dramatiker. Strindberg beskyllde henne för att vara manshatare och han och flera andra hjälptes åt att mota undan henne och de övriga av tidens skrivande kvinnor. Men Alfhild Agrell fortsatte att skriva. Nyligen kom en samling av Alfhild Agrells noveller med ett efterord av Ebba Witt -  Brattström. En av novellerna har titeln För ful. Den publicerades först 1897 i Dagens Nyheter. Andra meningen i novellen lyder: Hans fulhet hörde till den sorgligaste arten: den groteska. Han var undersätsig, hade långa armar, ett litet ansikte med små ögon, stripigt hår och skägg och en utskjutande mun. Mest av allt liknade han en orangutang. Barnen gjorde narr åt honom och de vuxna varnade sina små för honom. Mannen, som hette herr Ek, var intelligent och utbildade sig och såg fram emot att meddela sitt vetande åt barn. Men det fungerade inte alls. Han fick dra sig tillbaka och syssla med översättningsarbete och renskrivning. En kvinna i huset där han bor talar vänligt till honom. Dottern Agnes, 6 år, tar intryck av sin mor och blir den fule mannens nära vän och ständiga sällskap. Han hjälper henne med läxorna och hon är solen i hans liv. En dag när Agnes kommer till herr Ek är han sjuk; mycket sjuk. Han vet att han ska dö och han vill förbereda Agnes. Han ber henne att bränna några brev. En biljett faller ur ett brev och herr Ek berättar den sorgliga historien som sin enda, stora och bittra kärlek. En skoningslös berättelse där döden kommer som en befrielse. Boven i dramat är ingen man utan en hjärtlös kvinna. Alfhild Agrell är väldigt konsekvent. Inget blir herr Ek besparat och han dör på slutet. Det är opera i novellform.
Om en vill läsa om Alfhild Agrell finns till exempel: Alfhild Agrell : rebell, humorist, berättare 2014 av Ingrid Nordin - Hennel och Dömd och glömd från 1981 av samma författare.
Den här novellen passar in på nr 29 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell där någon dör/har dött
Titel: För ful (Ur Noveller)
Författare: Alfhild Agrell
Förlag: Atrium
Tryckår: 2019
Antal sidor: 12 sidor