Jag blev lite ställd. De flesta böcker mår bäst av att bli lästa förutsättningslöst. De där gamla röda biblioteksbanden utan baksidestexter var inte så fel. Ibland är baksidorna direkt missvisande och vilseledande. Men jag förstår vad Annika på Annikas litteratur- och kulturblogg menar och jag kom på en gammal favorit, en klassiker, nämligen Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas d. ä. från 1844. Den har ett fantastiskt driv och överraskar ständigt. Och det är så härligt att rättvisa skipas och att huvudpersonen får sin hämnd för utståndna oförrätter under lång tid. Hur ofta händer det nuförtiden? Greven av Monte Cristo lämpar sig väl för högläsning och är kraftigt beroendeframkallande. Boken har filmats åtskilliga gånger, bearbetats för radio, inspirerat Jules Verne till romanen Mathias Sandorf och Björn Afzelius till en låt om huvudpersonen, Edmond Dantès nittonåriga dröm. Greven av Monte Cristo tillhör mina absolut finaste läsminnen alla kategorier alla tider.
Inlägg
