Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 35: August Strindberg
1. En dåres försvarstal läste vi i bokcirkeln och gillade språket, naturbeskrivningarna och kunskaperna inom så många områden. Vi var också imponerade av att Strindberg skrivit boken på franska. (Någon hade dock läst den franska texten och påpekade att franskan inte alltid var helt korrekt.)Kvinnosynen var vi mera tveksamma till så klart.Vi var ett par stycken som läst in medvetna överdrifter och komik där de andra sett enbart djup tragik.
2. Att se stjärnor på ljusa dagen: förvandling och försoning i August Strindberg En blå bok av Astrid Regnell. Astrid Regnell inleder med att ställa frågan om Strindberg var helt galen eller bara lite vardagstokig.Så tar hon avstamp i texter ur någon av de 365 uppsatserna om en sida i varje del av En blå bok. En vanlig andaktsbok innehåller också 365 texter, en för varje dag. Strindberg brottades med religionen i denna bok som tillkom sent i hans liv. Alkemin betraktar han också som en religiös livsåskådning.
3. Strindberg som trädgårdsmästare av Catharina Söderbergh skildrar Strindberg som ivrig odlare av blommor, grönsaker och örter. Tidigt på våren sådde han frön och sedan skeppade han ut sina plantor till de olika sommarvistena, framför allt då Kymendö.Under tider när han själv befann sig utomlands skickade han goda råd och anvisningar till vänner som fick ta hand om hans odlingar.
Lägg därtill alla Strindbergpjäser jag lyssnat på i radioteatern under studietiden i Lund; Mäster Olof, Ett drömspel, Fadren, Påsk, Fröken Julie, Till Damaskus m. fl.




Strindberg var beläst, språkkunnig och bodde utomlands.
SvaraRaderaEn dåres försvarstal är lite ledsam läsning. Söderbergh bok är fin. En intressant nyfiken man
Jag är väldigt förtjust i många av Strindbergs pjäser.
SvaraRaderaen jobbig människa tror jag. stackars fruar och barn. begåvad var han alldeles säkert och intresserad av mycket. det svenska språket behandlade han väl. sämre med franskan. enligt franskkunnig läsecirkelmedlem
SvaraRadera