Red Island

10 - årige Thomas bor med sina föräldrar och två bröder på Madagaskar. De lever en bekväm om än isolerad semestertillvaro i ett vackert semesterparadis. Madagaskar blev självständigt redan 1960 men de franska officerarna har dröjt sig kvar i tio år utan någon egentlig uppgift. Thomas far arbetar inom flygvapnet. Modern är hemmafru. Thomas lever sig in i rollen som en tuff seriefigur vid namn Fantômette. Han smyger omkring i sin cape och sin mask och iakttar de vuxna och undrar varför de bär sig åt som de gör. Han sitter under bord, gömmer sig i lådor, kikar in genom fönster och får veta långt mer än ha kan hantera. I filmen Red Island skildrar regissören Robin Campillo, delar av sin egen uppväxt. Man hör talas om bondeuppror i mera avlägsna delar av ön. Demonstranter har fängslats får en veta. En ung fransman, Bernard, förälskar sig bortom vett och sans i en infödd fallskärmsvikerska. En präst försöker driva djävulen ur kroppen på honom och läkaren ger honom lugnande. Som om det skulle hjälpa Bernard. Han skulle gärna stanna kvar på ön och vara med sin kärlek och umgås med sin bäste vän som också tillhör lokalbefolkningen. Fransmännen ska äntligen och med blandade känslor ge sig hem. De fängslade upprorsmännen släpps fria och filmen slutar med ett hejdlöst patriotiskt sjungande som varar alldeles för länge. I övrigt tyckte jag mycket om filmen och alldeles särskilt när unge Thomas fanns med i bilden.