Deckaren i Norden

Docent Kerstin Bergman från Lunds Universitet talade idag om Det nordiska deckarundret på biblioteket i Simrishamn. Hon började med den svenska deckarens utveckling alltifrån Prins Pierres Stockholmsdetektiven, som kom ut 1893, till dagens enormt stora deckarutgivning som är den dominerande fiktionsgenren i västvärlden. Det som kallas det nordiska deckarundret utgörs till 80% av svenska deckare, säger Kerstin Bergman. Hon talar om Stieg Larsson - effekten och menar att även Henning Mankell betytt mycket utanför Sveriges gränser. Kerstin Bergman menar att framgångarna beror på till exempel naturskildringen, samhällskritiken, jämställdheten, de starka kvinnorna, den realistiska samtidsskildringen och de angloamerikanska genreinfluenserna. 60 -talet betydde genomslag för det hårdkokta och politiken (vänsterorientering) som i Sjöwall/Wahlöös tio deckare. Poliserna arbetade i team och man hade en psykologisk syn på brottslingen. Senare inträdde en individualisering 2000- talet var de kvinnliga författarnas. Då kom till exempel Helen Tursten, Anna Jansson, Carin Gerhardsen och Kristina Ohlsson. Kristina Bergman påpekar också att de kvinnliga deckarförfattarna kallas deckardrottningar i klump, medan manliga deckarförfattare omnämns individuellt. Och så är det ju. De utmärkta danska serierna som skrivs direkt för TV omnämns liksom att Sverige i stället gör filmatiseringar. En ny trend är inblandningen av spökerier och skräck (Theorin); fantasy (Kallentoft och Åsa Larsson) och chick lit (Denise Rudberg). Nytt är också europeiseringen som hos Arne Dahl (Viskleken m.fl.) och Henning Mankell (Den orolige mannen). Det var väldigt intressant att få deckargenren systematiserad och ordnad för sig. Naturligtvis fick vi veta mycket om deckarna i det övriga Norden också och om hur de olika ländernas speciella förhållanden och historia kan förklara vad deras kriminallitteratur fokuserar på.  
Se mer på CrimeGarden. Din guide i deckardjungeln.