Top ten Tuesday på en onsdag

.

Igår skrev jag ett omsorgsfullt inlägg om några av mina favoritklassiker eftersom The Broke and the Bookish har 10 favoritklassiker som tisdagsuppgift denna veckan. Sedan hände det obegripliga att mitt inlägg försvann, gick upp i rök, avdunstade, blev kapat och utplånades totalt. Trots ihärdigt letande var och förblev det försvunnet. Så nu tar jag mig friheten att försöka göra om det och dessutom publicera det på en onsdag. 

1. The Return of the Native av Thomas Hardy får representera ett författarskap som följt mig under många år och som jag återvänder till med jämna mellanrum. Thomas Hardys fiktiva landskap Wessex har jag dessutom vandrat i. Det är lätt att identifiera de verkliga platserna. Det finns till och med handledningar till vilket som är vad och hur landskapet har förändrats.
2. Idioten (1968 - 1869) av Fjodor Dostojevskij blev en stor läsupplevelse för mig. Som så många andra fastnade jag för den ödmjuke mystikern furst Mysjkin med de epileptiska anfallen. Romanen tilldrar sig i sociteten i Petersburg. Jag drar mig för omläsning eftersom den första läsningen var rena uppenbarelsen.

3. Mrs Dalloway får representera Virginia Woolfs författarskap. Jag kunde ha valt fler andra titlar som A Room of One´s own, To The Lighthouse eller The Waves. Men jag tar Mrs Dalloway. Vi följer Clarissa Dalloway och hennes tankegångar i en stream of consciousness under en helt vanlig junidag på 1920 - talet i London. Mrs Dalloway ska ha en bjudning på kvällen och går på morgonen ut för att köpa blommor. Genom henne presenteras man sedan för personer som har betylizabeth Cleghorn Gaskelldelse i berättelsen. Eller inte.
4. Lawrence Durrell var både diplomat och pressattaché och bodde bl. a. i Grekland, Kairo och Alexandria. 
The Alexandria Quartet borde ha uppnått klassikerstatus vid det här laget.  Den består av fyra delar Justine, Balthazar, Mountolive och Clea. Författaren väver en berättelse där de olika karaktärerna återkommer som inslag i flera delar.
5. Elizabeth Cleghorn Gaskell, eller Mrs Gaskell som hon allmänt kallades, föddes 1810 och dog 1865. Hon tog i sin första roman Mary Barton parti för arbetarna och i en senare roman, Ruth, drog hon fram prostitutionen. Jag ser henne som en föregångare till det moderna genombrottet i Norden. Här tar jag med Wives and Daughters som är en mycket roande sedeskildring skriven av en vass penna.

6. Dikter av Harry Martinson måste finnas med bland mina favoritklassiker. Hans naturlyrik är enastående och något att alltid återvända till. Martinsons sätt att lyfta fram stort som smått av växter och kryp och det egensinniga bildspråket gör honom mycket speciell.
7. En fördämning mot Stilla Havet av Marguerite Duras är grundpelaren i hela Duras författarskap. Här möter oss   den unga flickan, Suzanne, hennes mor och bror. De bor i franska Indokina just i kanten av havet som ständigt och jämt dränker deras risodlingar. Suzanne möter en kinesisk man som hela familjen utnyttjar ekonomiskt. Det är en känslomässigt mycket stark roman som sätter djupa spår.
8. Rött och svart (1830) av Stendhal el. Henry Beyle var länge en sån där klassiker jag tyckte att jag borde ha läst men aldrig gjorde. När vi då äntligen tog upp den i läsecirkeln blev det en glad överraskning. Jag älskade den direkt. Huvudpersonen Julien Sorel antas vara författaren själv. Boken bygger på hans egna livserfarenheter och ett verkligt rättsfall.

9. A Confederacy of Dunces (1980) av John Kennedy Toole är en lika märklig som rolig bok. Den liknar absolut ingenting annat. Romanens huvudperson, Ignatius J. Reilly är 30 år men är fortfarande mambo. Han letar efter ett arbete som inte är alltför ansträngande. Ignatius´ mamma och hennes väninna; deras handväskor och övriga parafernalia bidrar starkt till att göra boken läsvärd. Dumskallarnas sammansvärjning kom ut postumt.
10. Elias Portolu av Grazia Deledda, italiensk författare född på Sardinien 1871. Hon fick Nobelpriset 1826 med motiveringen
"för hennes av hög idealitet burna författarskap, som med plastisk åskådlighet skildrat livet på hennes fäderneö och med djup och värme behandlat allmänt mänskliga problem."  Jag blev mycket förtjust i Elias Portolu.