Riddarfalken från Malta skulle enligt reklamen tilldra sig i ett dimmigt San Francisco. Fint, tänkte jag!
Som på beställning!
Bänkade mig framför TV:n och tindrade förväntansfullt.
Och, visst, den var kul. Det är alltid kul att se Humphrey Bogart le sitt hungrig-krokodil- leende som inte når ögonen med cigarren/cigarretten klistrad i mungipan, oavlåtligt fällande coola kommentarer..
Men inte såg man något av SF! Det rantades hela tiden i hotellkorridorer, men det var sällan någon förflyttade sig mellan dessa hotell.
En gång syntes i alla fall Burlington Theatre och en annan gång nämndes Union Bus Terminal.Det var ju alltid något.
Och jag säger bara svartvitt. Jag älskar verkligen svartvita filmer.
visst är det något speciellt med svartvitt,
SvaraRaderayngste sonen kan inte se något svartvitt...
jag känner igen den där oviljan mot svartvitt
Radera