Boktriss v. 38 2023: Bokstaven O

 

 Mias bokhörna: Boktriss v. 38: Bokstaven O

Författare: Ruth Ozeki, En saga om tidens väsen handlar mycket om synen på begreppet tid; från zenbuddhism till kvantmekanik. Naoko, japansk tonåring, sitter i Tokyo på Fifi´s Lovely Apron French maidcafé och skriver dagbok. På andra sidan Stilla havet på en ö i kanadensiska British Columbia sitter författaren Ruth och skriver på sina memoarer.

Boktitel: Och dagen varar längre än ett sekel av Tjingis Ajtmatov. Ett traditionellt begravningsfölje är på väg över den kirgisiska stäppen. Under vägen berättas märkliga historier, legender, science fiction-historier och kärleksskildringar. Begravningsföljets stolta kamel kontrasteras mot hemliga sovjet-amerikanska rymdprojekt. 

Något på omslaget: Picnic med brie och beaujolais av Mary Wesley. Ost. På någon utgåva av boken såg en osten. Jag läste boken långt innan bloggen fanns.

En smakebit på søndag v. 37 2023

"Inom kort anförtroddes Anna medicinerna och specialkosten som fruns vacklande hälsa krävde. Doktorn observerade några gånger hur hon mätte upp mixturerna med stor noggrannhet, med hela sitt väsen försjunket i uppgiften, och när han sett att inget glömdes bort lät han henne sköta det på egen hand. Även i övrigt anpassade sig Anna snabbt och blev en del av vardagen i doktorsvillan. Hon bodde i köket, doktorinnan i salongen och doktorn i sitt eget cigarrosande  rum dit män ibland kom på besök och skrattade och skålade. Doktorn hade sprit som officerarna fick som medikamenter. Men det behövde Anna inte bekymra sig om, hade frun sagt. Hon fick ofta kvällen ledig när doktorn hade besök. Det räckte att hon förberedde en kall kvällsvard, sill, ägg, saltgurka, lök och allt som var starkt och salt tillsammans med Kuppinens goda svarta bröd i tunna skivor. På kvällen bar doktorinnan in fatet från kallskafferiet till doktorns rum; Anna behövde inte visa sig för dem överhuvudtaget."

Ur Brudar i svart av Sirpa Kähkönen. (Kuopio. 1)

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger driver söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att en delar med sig utav det en just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 37 2023

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening från det en just läser  och delar med sig av den. Det ska vara en mening som fått en att tänka till lite extra. Av den ena eller den andra anledningen. Min Veckans mening v. 37 kommer från Brudar i svart av Sirpa Kähkönen

" Positivets skrän skar i öronen och markattan hängde med huvudet i sin röda mössa och sammetsjacka."

Fem en fredag v. 37 2023: Teamövning

elisamatilda: Fem en fredag v. 37: Teamövning

1. Vilken av Astrid Lindgrens karaktärer är din favorit? Tjorven

2. Om du kunde åka tillbaka i tiden, var skulle du åka då? Det viktorianska England för att umgås med alla fina författare; Gaskell, Hardy, Eliot, Brontë, Dickens och Trollope för att nämna några

3. Vilket var ditt första jobb? Många mer eller mindre konstiga sommarjobb har jag haft men två av de "tyngre" var ett som praktikant där jag skulle ta hand om tre stökiga små barn och ett annat på radiologens journalarkiv i Lund där jag höll på att stanna kvar. Eller vad sägs om ett löpande band - arbete i konservfabrik på Orust?

4. Om utomjordingar landade på jorden, vem skulle du rekommendera dem att prata med? Johar Bendjelloul

5. Om du var tvungen att äta en krita, vilken färg skulle du välja? Vit

Helgfrågan v. 37 2023: Vilka genrer läser du helst inte

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 37: Vilka genrer läser du helst inte? Motivera!

Rent generellt läser jag inte gärna: SF, fantasy, romance, chick - lit, feelgood, skräck eller dystopier. Men jag säger inte "aldrig" för ibland går jag absolut utanför min comfortzone och slår till med något alldeles oväntat. Och det kan vara väldigt trevligt.

Rymmerskan

På spaning efter den tid som flytt. 6. Rymmerskan av Marcel Proust liknar inte de tidigare delarna. För det första är den endast 300 sidor lång. För det andra är den nästan lite spännande. För det tredje tycker jag att det är lite svårt att avgöra när Rymmerskan tilldrar sig tidsmässigt i förhållande till de tidigare delarna. Huvudpersonen fortsätter att odla sin svartsjuka retroaktivt. Albertine har gett sig iväg och åkt tillbaka till Balbec. Hon kommer snart tillbaka, tänker berättaren. Sedan skickar han ut folk som ska ta reda på vad hon sysslar med. Han vrider och vänder på tidigare händelser och försöker se ur olika synvinklar. Precis som medan Albertine fanns hos honom. Det som intresserar honom särskilt är hennes förhållande till andra kvinnor. Kvinnors homosexualitet upprör honom. För att utmana Albertine inbjuder han hennes väninna Andrée att bo hos honom. Det rör sig inte om kärlek utan ägande, tycker en. Hur hade det blivit om berättaren inte hade haft så mycken tid att ägna åt historien med A? Om han haft ett arbete och måst försörja sig? Så småningom står det klart vad som hänt Albertine. Den sportiga, cyklande Albertine är modellerad efter Marcels chaufför Alfred Agostinelli. Berättarens mor tar med honom på en resa till Venedig med konstnären John Ruskin för ögonen. Proust får verkligen Venedig att skimra. En upplever hans förtrollning av miljön; han beskriver det som direkt träffar ögat. Som vanligt finns det många understrykningar i min bok. Somligt är roligt, annat är elakt och mycket är väldigt pregnant formulerat. En känner igen väldigt många människor från de tidigare delarna. De har inte precis utvecklats till det bättre. Vännen Robert Saint-Loup blir vi riktigt besvikna på, både berättaren och jag. Gilberte dyker plötsligt upp. Hon har blivit ett gott parti efter Swanns (faderns) död. Under den här tiden utför berättaren ett slags arbete som kan bli början till det skrivande han hela tiden talar om. Han skriver en artikel som kommer in på första sidan i Le Figaro. Svårt att tänka sig fortsättningen. Del 7 heter Den återfunna tiden. Vad betyder det? Att han äntligen kommer igång att skriva?

Veckands kulturfråga v. 37 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 37: Vilka är dina favoritboktitlar och varför gillar du dem. Jag står här och stryker av Tillie Olsen är en titel jag gillar. En får en känsla av kvinnohistoria och tankar. En tänker ju ofta bra när en gör mekaniska rörelser. Ingenstans mitt segel av Ingela Strandberg är en så poetisk titel på den diktsamling som författaren fick Sveriges Radios lyrikpris för. Arktiska nätter av Giles Blunt låter vackert men obarmhärtigt och skrämmande. När bergen sjunger av Nguyễn Phan Quế Mai är en bedrägligt vacker titel på en förskräckande vietnamesisk krigsskildring. Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri är en fantastrisk roman om kriget i Mellanöstern. Aleppo är Syriens största stad. Jag har alltid tyckt att Aleppo är ett så mytiskt namn.