Tisdagstrion v. 38 2022: Tre boktitlar som börjar på samma bokstav

 

Ugglans & Bokens tisdagstrio v. 38: Tre boktitlar som börjar på samma bokstav:

1. Vardagar av Ulf Lundell. Oväntat roande läsning. Både klokt och roligt. Lite grumpy ibland. Nästan allra roligast. Fina fågelomslag. Under läsning.

2. Volmer av Lise Nørgaard läser vi i den danska läsecirkeln under ideliga skrattsalvor. Undertitel: Portræt af en samfundsstøtte. Svårt att tro på det där med samfundsstøtten när en läser om de otaliga pojkstrecken. Lise Nørgaard är född 1917 och är alltså i dagens läge 105 år!

3. Vägskäl av Jonathan Franzen fick jag i födelsedagspresent. Mycket lämpligt eftersom jag inte läst något av honom tidigare.

Vaken

Vaken - jag föredrar att lägga betoningen på första stavelsen - är en debutroman av Mimmi Jensen Gellerhed. Den handlar om en svensk by dit en 30 - årig kvinna vid namn Tess återvänder  i en gammal husvagn efter att ha lämnat sin pojkvän. Det ska visa sig att hon inte har några vänner i byn. Hon betraktas med misstro och ibland ren avsky. Tess har varit en mobbare i skolan som lett sina kamrater att göra olämpliga saker. Tess tänker ut; kamraterna gör. Särskilt bästa vännen Minou. Det visar sig att modern - Märitjäveln - varit sin lilla dotters plågoande. Detta har klart satt sina spår. Men därifrån till att bli en människa som verkligen vill göra illa och som finner nöje i det? Tess enda vän i byn är det gamla supande och rökande råskinnet Pelle som lider av KOL och som varit räddaren i nöden för Tess många gånger under hennes uppväxt. En läser som förhäxad. Först fattar en inte men ganska snart börjar misstankarna gro. Ligger Tess bakom outredda olyckor i byn?  Romanen är skriven med ett kärvt, fränt språk som stämmer väl med innehållet i boken. I början störs jag av en del egenkonstruerade ord som inte sällan är ganska klumpiga om än talande. Men det språkbruket avtar ju längre in i boken en kommer. Mimmi Jensen Gellerhed är verkligen konsekvent i sin beskrivning av Tess som ondskan och illviljan personifierad. Kanske är hon lite väl helgjuten? Hennes enda svaghet i världen är Pelle. Frågan är också varför hon envisas med att vilja bilda familj med den väldigt tydligt motsträvige, snusande Nicke? Och barn? Tids - och miljömässigt är romanen svårplacerad. Jag associerar ovillkorligen till Jana Kippo i Karin Smirnoffs romaner, men ändå inte. Jana Kippo var en helt annan sort. En mänsklig sort.

Titel: Vaken

Författare: Mimmi Jensen Gellerhed

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 

En smakebit på søndag v. 37 2022

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Hotellkök 1

VD:n kom till mig och sa: Jag vill att du lagar den afrikanska maten till konferensen. Jag sa: Är det inte bättre att den eritreanska kocken lagar den afrikanska maten? VD:n sa: Gästerna säger att hans afrikanska mat smakar starkt och konstigt. Jag sa: Jag kan inget om afrikansk mat. VD:n sa: Laga något med banan, jordnötter och kyckling, och baka sen kaka till kaffet. Jag sa: Vad ska det vara för kaka? Något med belgisk choklad från Kongo? VD:n sa: Gör tigerkaka. Och jag sade aldrig att det inte växer några tigrar i Afrika.

Från sidan 134 i Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött av Henrik Johansson.

Veckans mening v. 37

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi väljer ut en mening ur det vi läser som fått oss att stanna upp - av den ena eller andra anledningen. Min mening kommer den här veckan från sidan
251 i Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf.

" När man inte ser sin väg klar för sig, så är det bäst att stå stilla och vänta, sade gubben."

Fem en fredag v. 37 2022: Val

 elisamatilda: Fem en fredag v. 37: Val

1. Vad stod du senast och valde mellan? Sitta ute eller inne och äta frukost?

2. Hur kommer du fram till ett beslut? Funderar på för och emot.

3. Hur länge velar du? Mycket olika. Ibland går det väldigt snabbt. Andra gånger tar det tid

4. Ångrar du någonsin dina val? Jadå. Ganska ofta

5. Vad kommer du välja härnäst? Dagens outfit.

Veckans helgfråga v. 37 2022

 Helgfrågan v. 37 på bokbloggen Mias bokhörna:

På söndag är det e - bokens dag. Hur har du det med e- boksläsandet?

Jo tack, det knallar och går. Har just klämt en e- bok. e-ljudbokslyssning ägnar jag mig ofta åt. Mycket oftare än e-boksläsning. Nästa e-ljudbok på tur är Det sista fotografiet av Thorvald Steen. Det är en självbiografisk roman som går som radioföljetong.

Ny radioföljetong: Det sista fotografiet

Jag har aldrig läst något något av den norske författaren Thorvald Steen. Nu går hans roman Det sista fotografiet (2019)som radioföljetong i P1 i uppläsning av Staffan Göthe, dramatiker, regissör och skådespelare. Boken är översatt av Staffan Söderblom. De har även redigerat den svensk-norska antologin "Olympiad" (1993) tillsammans. Det sista fotografiet är en självbiografisk roman om skuld, sorg och skam och att försöka förstå sin familjs historia. Berättarjaget möter sin mamma i samtal, letar i minnen och gräver i fysiska arkiv. Thorvald Steen skriver också poesi, dramatik och barnböcker.  Från början var han inte alls litterärt intresserad utan var mera lagd åt det sportsliga hållet. Han siktade på en karriär inom backhoppning, vilket en ärftlig muskelsjukdom satte P för. Romanen Snökristallers tyngd, 2006, är första delen i en självbiografisk serie som bl. a.  berättar om hans mors vistelse på mentalsjukhus efter en psykos. Uppföljaren Det längsta hoppet, 2008, är den fristående fortsättningen tjugo år framåt i tiden. Här kretsar handlingen kring en forskningsresa till Konstantinopel, initierad av berättarjagets första kärlek från skoltiden, Nina, som vill ha med honom som medeltidsexpert. De inleder ett förhållande som blir alltmer komplicerat, då båda två har svårt med närhet. Också Balans, 2012, Det vita kallbadhuset, 2017, och Det siste fotografiet, 2019,  ingår i Steens självbiografiska romanserie. Radioföljetongens procucent, Joseph Knevel, åkte till Oslo för ett samtal med Thorvald Steen om skrivandet, muskelsjukdomen och viktiga möten. Lyssna!