Den indiske tolken

Titelnovellen, Den indiske tolken, av Jhumpa Lahiri handlar om en man

som arbetar som tolk åt en läkare men som också är guide för turister. I novellen guidar han en amerikansk familj bestående av föräldrar med två barn. Mr och mrs Das är indier födda i Amerika. Deras barn, Ronny, Bobby och Tina, är ganska framfusiga och mr Kapasi häpnar över att föräldrarna inte säger åt dem. Fadern kallar modern vid förnamn när han han talar om henne med barnen. Barn och föräldrar är mera som syskon. Bilen måste ständigt göra halt eftersom mr Das är en ihärdig fotograf. Mrs Das målar naglarna; har bruna solglasögon och för kort kjol. Men så småningom lättar hon på glasögonen och börjar intressera sig för chauffören. Hon frågar om honom själv och om hans ansvarsfulla arbete på sjukhuset. Själv hade han inte sett sig som någon maktfaktor. Och hon frågar honom om Soltemplet i Konarak. Det tas bilder. Mrs Das ber om hans adress så att de kan skicka kopior av bilderna. Men mr Kapasi tolkar annorlunda. Han ser framför sig alla brev som ska korsa haven när han väl har fått mrs Das första brev om ca sex veckor. Troligen hade hon ett lika eländigt äktenskap som han själv. Mrs Das avslöjar en hemlighet för mr Kapasi, en hemlighet hon burit ensam under åtta år men som hon nu delar med honom. Hon ber om ett råd. Resten av utflykten blir inte vad någon hoppats på. Den indiske tolken rymmer mycket det korta formatet till trots. Gamla världen möter nya; kulturkrockar, drömmar och förhoppningar som går om intet. Författaren är född i London, uppvuxen i USA och har bengaliskt ursprung. Mycket utav det hon skriver handlar om att inte riktigt höra hemma vaken här eller där. 

Titel: Den indiske tolken

Författare: Jhumpa Lahiri

Översättare: Ingrid Sjöstrand

Förlag: Forum

Tryckår: 1999

Antal sidor: 226

Mrs Ganapathys blygsamma triumf

Ugglan & Boken: Novellresan juli: Indien

Första Indien - novellen: Mrs Ganapathys blygsamma triumf. Av Manjula Padmanabhan

Redan klockan sex på morgonen har mrs G tagit det första av tre dagliga bad. Nu sitter hon och grubblar över sin hopplösa yngsta dotter. De två äldsta har skött sig exemplariskt och är därtill mycket vackra. De har gift sig med bra män och fått trevliga, välartade barn. Men den yngsta. Hon har envisats med att flytta från hemmet i Madras till Bombay för studier. Hon har klippt håret väldigt kort - som en igelkotte - och bär jeans och säckiga skjortor. Vilken indisk man vill ha en sådan hustru? Mrs Ambu en barndomsväninna till mrs G har två söner som studerat i USA. Nu har de återvänt till Indien för att skaffa sig indiska hustrur. Ryktet går; det köps dyrbara sariblusar, smycken och sandaletter. Mrs G:s hem blir en sorts sambandscentral. Mödrarna preparerar sina döttrar, men ingen tänker på mrs G:s yngsta i sammanhanget. Förväntningarna trissas upp. Alla kommer att träffas vid en bröllopsmottagning. Då visar det sig att den yngste, mest attraktive unge mannen har funnit sin brud i Bangalore. Mrs Ambu har alltså bara en son att visa upp och den sonen vill ha en modern hustru. Och plötsligt kommer mrs Ambu att tänka på Anjalie, mrs G:s yngsta. Skulle Anjalie vilja träffa mrs Ambus äldste son? Mrs G:s svar känns bra både för henne och läsaren.

Översättare: Boel Unnerstad

Ur Kärlek, uppror och kardemummakärnor. Berättelser från Indien. Tranan 2001