En smakebit på søndag v. 35 2025

 
En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakprov på det vi just läser. Utan spoilers, så klart. Min smakebit v. 35 kommer från En mörk vild kust av Charlotte McCognahy.

"Det är viktigt att notera att även om Sharewater Island är fiktiv är den nära baserad på Macquarieön, en subantarktisk ö halvvägs mellan Tsmanien och Antarktis. Den är bara trettiofyra kilometer lång och fem kilometer bred, ett världsarv och hem för över fyra miljoner sälar, pingviner och sjöfåglar - vilket gör den, som utforskaren, sir Douglas Mawson konstaterade 1919, till "ett av världens under."   - I hjärtat av mina upplevelser på Macquarieön fanns färgerna och texturerna, dofterna och ljuden och förnimmelserna som jag ville fånga i den här boken. Hur kändes det att vistas på den här vilda och förbluffande platsen, både outgrundligt avlägsen och sprudlande av liv - en av berättelsens karaktärer i sin egen rätt. Nyckeln till det låg, för. mig, i att framställa öns rika flora, dess extraordinära djurliv och dess unika klimat. För dessa detaljer använde jag mig av min egen erfarenhet under en forskningsresa med min partner och min sexton månader gamla son, ett äventyr jag aldrig kommer att glömma till en plats som måste ses som en av de mest värdefulla i världen."

Veckans mening v. 35 2025

MIN

"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. " Så skriver Robert på bokbloggen Mina skrivna ord. Min Veckans mening v. 35 kommer från boken En vild mörk kust av Charlotte McConaghy.

" Ett värkande tomrum man inte kunde fylla hur mycket man än åt."

När vargarna kom

Charlotte McConaghys förra bok Den sista migrationen fick jättefina recensioner och jag tyckte fantastiskt mycket om den. Hennes andra bok, När vargarna kom, handlar om att återinföra vargar i de skotska högländerna för att  återupprätta balansen i ekosystemet, i något som kallas Cairngorms vargprojekt. Landet översvämmas av hjortar, herbivorer. Inti Flynn är den som ska göra det. Inte ensam utan tillsammans med några biologer. Planeten tillhör inte oss. Vi måste minska vårt avtryck. Inti Flynn "lider" av spegelberöringssynestesi, det vill säga att hon känner det andra känner. Hon är otroligt ömsint vad det gäller att ta hand om tvillingsystern Aggie, som blivit stum efter en traumatisk upplevelse. Vargarna är Intis skötebarn och hon får också många tillfällen att ta strid för dem. Inflytelserika jordägande män är hennes motståndare. Den skotske polisen Duncan är en sympatisk man som får mig att associera till Elly Griffiths karaktär Harry Nelson. Inti och Duncan dras förstås till varandra, men förhållandet - om det nu är ett sådant - är verkligen inte friktionsfritt. En man försvinner. Boskap rivs av vargar. Vargar skjuts av ilskna jordägare. Intis förälskade beskrivningar av de olika vargarna kan får vilken vargmotståndare som helst att byta sida. Hon älskar verkligen dessa fruktade djur men hon har respekt för dem. Romanen rör sig på två tidsplan. Ett då i Alaska och ett nu i de skotska högländerna. Det är svårt att värja sig mot den här boken. Den har ett driv och en har svårt att släppa den. Inti är en ganska gåtfull kvinna. Hon påminner på något sätt om sina vargar. Romanen är spännande och har på samma gång ett budskap. Jag blev inte besviken på Charlotte McConaghys andra roman även om jag kan tycka att Den sista migrationen hade ett högre konstnärligt värde. 

Titel: När vargarna kom

Författaren: Charlotte McConaghy

Översättare: Carina Jansson

Förlag: Lavendar Lit

Tryckår: 2021

Antal sidor: 362 s.

En smakebit på søndag

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.  Min smakebit kommer från sidorna 38 och 39 i När vargarna kom av Charlotte McConaghy. Fler smakebitar HÄR

"Vad vi har här i Skottland, "säger Evan," är ett ekosystem i kris. Vi måste ingripa. Om vi kan utöka skogen med hundratusen hektar före tjugohundratjugosex kan vi dramatiskt minska koldioxidutsläppen som bidrar till klimatförändringarna och skapa habitater för inhemska arter. Enda sättet att lyckas med det är att begränsa herbivorbeståndet, och det enklaste sättet att göra det är att återinföra en nyckelart av rovdjur som fanns här långt innan vi gjorde det. Detta viktiga inslag av predation har saknats i vårt ekosystem i hundratals år, sedan vargarna utrotades. Att döda vargarna var ett enormt misstag från vår sida. Ekosystem behöver toppredatorer eftersom de skapar dynamiska, ekologiska förändringar som fortplantas genom näringskedjan, det vi kallar "trofiska kaskader". De flesta av åhörarna omkring mig ser antingen förbannade, uttråkade eller bara förvirrade ut. 

Trofisk kaskad = ett ekologiskt fenomen utlöst av tillsats eller borttagning av toppredator; lite som katten på råttan och råttan på repet

Herbivor = växtätare