En hyllning till livet

Enkelt och värdigt berättar Gisèle Pelicot om sina förfärliga upplevelser som hon inte ens kände till förrän i efterhand i boken En hyllning till livet. Skammen måste byta sida. Hennes man, Dominique, hade under flera år drogat henne och låtit andra män utnyttja henne medan han filmade. När han ertappades med att filma under kvinnors kjolar hittade polisen filmerna i hans dator. När de berättade för hustrun trodde hon inte att det var sant. Hon upplevde sig ha levt i ett lyckligt äktenskap. Visserligen hade hon varit väldigt trött och plötsligt fått en del underlivsbesvär, men hon kunde ju aldrig drömma om själva förklaringen. Sedan följde år av rättegångar och plåga. De tre barnen tog avstånd från sin far och stöttade modern. En kan undra var hon tog sitt mod och sin styrka ifrån. När hon mötte männen som förgripit sig på henne i rättssalen flinade de åt henne. Då beslöt hon sig för en öppen rättegång för att exponera dem så mycket som möjligt. De blev också bestörta, men hon var orubblig. Skammen måste byta sida. Mängder av kvinnor kantade hennes väg och gav henne sitt tysta stöd. Mitt i allt eländet tänkte hon på att mannen inte hade några varma kläder i fängelset så det såg hon till att han fick. Hon tänkte också på hans traumatiska uppväxt. Och sin egen. Men inte någonsin glömmer hon deras första genuint lyckliga år. Författaren Judith Perrignon har hjälpt henne med boken. 2025 tilldelades Gisèle Pelicot Frankrikes högsta medborgerliga utmärkelse, riddare av Hederslegionen.

Titel: En hyllning till livet. Skammen måste byta sida

Författare: Gisèle Pelicot. Med hjälp av Judith Perrignon

Översättare: Anna Petronella Foultier

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2026

Antal sidor: 223