Bönderna del 4: Sommaren

Sommaren är sista delen i Wladislaw Reymonts serie Bönderna 1- 4; en del för varje årstid. Tiden, platsen och personerna är desamma. Värmen håller på att knäcka människorna. De flyttar ut i sina apelgårdar för att försöka få lite sömn. Men tyskarna har lämnat godset och godsherren. Senare kommer byn att få ovälkommet besök av soldater och kosacker. Unge Szymek är envis som en åsna och bestämmer sig för att flickvännen Nastka och han ska gifta sig. Han har ingen mark men köper billigt en usel jordlott av godsherren. Hans egen mor släpper inte till hans farsarv, men Szymek krusar inte. Gamla, fattiga Agata kommer äntligen till skott och dör mycket nöjd med att hon under sitt liv lyckats samla ihop alla ingredienser som behövs för att dö en värdig död i en riktig säng som en bondkvinna. Vi får bevista en stor begravning med allt vad därtill hör av ceremonier och mässor. Arsvskiftet som följer är också en komplicerad historia. Vackra Jagna blir änka. Hon är en orolig själ som har svårt att finna sin plats i byn. Byborna dömer henne hårt och obarmhärtigt. Här ser en det lilla samhällets avigsida. Byn Lipce kan visa medkänsla med svältande och nödlidande, men Jagna är för vacker, för spotsk och lockar männen från deras kvinnor. På något obegripligt sätt glider hon också vid sidan om vad det gäller sysslorna på gården Boryna, vilket naturligtvis också väcker ont blod. En lever med människorna i romansviten i ur och skur; glädje och sorg. De utvecklas och förändras och hela tiden är de hårt arbetande. Jag kommer att sakna dem, men jag får väl göra som Vilhelm Moberg: läsa om.

Titel: Bönderna del 4: Sommaren

Författare: Wladislaw S Reymont.

Översättare: E. Weer

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1924

Antal sidor: 335

Bönder. I. Hösten

 1924 gick Nobelpriset i litteratur till den polske romanförfattaren Wladyslaw Reymont (1867 - 1925) för romansviten Bönderna 1- 4. Han hade medtävlare som Thomas Mann, G. B. Shaw och min favoritförfattare Thomas Hardy, som jag tycker han har en del gemensamt med. Båda intresserar sig för landsbygden med dess seder och bruk, naturen och musik. Thomas Hardy (1840 - 1928) intresserade sig för kvinnornas ställning i samhället och det gör ju Reymont också fastän på ett helt annat sätt. I Reymonts roman Bönderna I. Hösten  är antisemitismen påfallande. Det har jag inte stött på hos Hardy. I den lilla byn Lipce där Bönderna utspelas finns det en jude som är affärsman, men de övriga befinner sig längre ner på samhällsstegen. Samhället är ganska uppdelat. Kyrkan och prästen betyder mycket liksom godsherren. Storbonden Boryna är 58 år och har nyligen förlorat sin andra hustru. Barnen vill helst sätta honom på undantag och få ägorna uppdelade. Men fadern har redan skickat bönemän med brännvin åt sin tilltänkta, Jagna. Bönemännen och Jagnas mor är de som gör upp hela affären. Jagna själv lyder mor. Medan bröllopet genomförs med pompa och ståt, mycken mat, dryck och dans ligger en gammal trotjänare ute i stallet hos hästarna och dör. Kvinnorna värderas i allmänhet inte högt. Hushållet, barnen och skvallersystrarna är hennes värld. Ett kvinnfolk anses inte heller kunna vara utan prygel. Reymont jämförs med författare som Balzac, Dickens och Tolstoj. Vilhelm Moberg beundrade honom mycket och inspirerades att skriva Raskens och Utvandrarserien. Bönderna I är välskriven, lätt att ta till sig och lånar fräschör av de detaljrika naturskildringarna. Det är en realistisk berättelse som skildras med ett poetiskt språk. Stämningen är ljusare än i Thomas Hardys romaner

Titel. Bönderna I. Hösten

Författare: Wladyslaw Reymont

Översättare: E. Weer  (Ellen Wester)

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1924

Antal sidor: 303