Stormvarning

I spänningsromanen Stormvarning, del två i Doggerlandserien, av Maria Adolfsson, har kriminalinspektör Karen Eiken Hornby två mord att hantera på Doggerlands nordligaste ö Noorö, ganska långt ifrån hennes eget hem på Heimö. På Noorö har hon sin mamma och en del andra, inte helt pålitliga släktingar. En av hennes kusiner har till exempel nära förbindelse med ett fruktat MC - gäng. Karen Eiken Hornby när en stilla önskan att ingen av dem ska vara inblandade. Det ena mordet sker i julhelgen och det andra i nyårshelgen. Polisens personalstyrka är kraftigt begränsad på grund av en influensepidemi och Karens chef, den inte genomtrevlige Jounas Stuub, finner sig nödsakad att be den sjukskrivna Karen hoppa in. Det gör hon. Det passar henne riktigt bra, eftersom hon då med gott samvete kan tacka nej till den jul - och släktmiddag hennes barska faster Ingeborg inbjudit till. Som grädden på moset får Karen veta att hennes goda vän Aylin Ramnes befinner sig i fara. Hon hotas av sin våldsamme man och Karen griper in. Till all lycka har Karen fått en trevlig och kompetent medarbetare i Karl Björken. När de väl kommit över vissa initiala svårigheter känner Karen att hon kan lita på Karl; både yrkesmässigt och personligen. Han har ett sätt som gör att hon till och med gläntar på dörren till den djupa sorg hon bär inom sig och som inte talat med någon om. Ett whiskydestilleri och dess historia är ett sorts nav i handlingen. Karen har många snårigheter att reda ut och många fasader att genomskåda. Stormvarning är lika spännande och välskriven som Felsteg. Intrigen är trovärdig och välkomponerad och miljön är intressant. Missa inte kartan på insidan av bakre omslaget. Delar av persongalleriet känner en igen sedan Felsteg. Och det är bara en av orsakerna till att jag tycker att en ska läsa Doggerlandseriens delar i tur och ordning. Det står visserligen att Stormvarning kan läsas fristående. Det kan den så klart om en är villig att missa en del. Nästa del i serien heter Mellan djävulen och havet. Det behöver inte sägas att jag ser fram emot att läsa den.

Felsteg

Lagom till att jag läste ut Felsteg, nummer ett i serien om Doggerland, hittar jag på FB Dogger Line Travel Group. Väldigt frestande att med egna ögon kunna följa kriminalkommissarie Karen Eiken Hornby i hennes jakt på en gäckande mördare. Doggerland är en ögrupp i Nordsjön mellan Danmark och Storbritannien. Författaren Maria Adolfsson har byggt upp en fiktiv värld av det område som under senaste istiden hängde ihop med fastlandet på båda hållen. Karen Eiken Hornby arbetar i motvind på arbetsplatsen. Hon har sin stöddige chef, Jounas Smeed, emot sig. Polischefen Viggo Haugen umgås med Jounas Smeed och är tämligen kylig mot Karen. Kollegan Evald Johannisen är en duktig polis men fientlig mot Karen. Men Karl Björken är en solidarisk kollega, men han ska dessvärre ha barnledigt. När Susanne Smeed hittas mördad blir utredningen Karens eftersom Jounas Smeed inte kan ha hand om fallet med exhustruns död. Det blir en knepig uppgift. Karen spårar ledtrådar ända bort på 70 -talet. Fallet står och stampar och gliringarna duggar tätt. Men Karen står på sig. Hon är relativt ny på sin arbetsplats och hennes förflutna är väl dolt. Först mot slutet avslöjas hennes bedrövliga minnen. Miljön är omsorgsfullt beskriven. De olika karaktärerna ses ur olika synvinklar. Intrigen är omsorgsfullt vävd; inget går att förutse. Och det är spännande. Det är med tillförsikt jag kommer att ge mig på del två i serien, Stormvarning. Mellan djävulen och havet heter del tre; Spring eller dö del fyra

Titel: Felsteg

Författare: Maria Adolfsson

Förlag: Månpocket

Tryckår: 2018

Antal sidor: 439