Annie John

1985 kom den lilla sparsmakade romanen Annie John av Jamaica Kincaid (Elaine Potter Richardson) ut. Alla författarens romaner är tunna till omfånget. Här finns inte ett ord för mycket. Det mesta Jamaica Kincaid skriver handlar om kvinnor och emigration. Så ock Annie John. Den börjar så bra med en liten flicka i en så gott som oupplöslig symbios med sin älskade, vackra mor. Allt gör de tillsammans. Flickan är som en liten glad och lycklig jolle i moderfartygets kölvatten. Men en dag när modern ska köpa klänningstyg bestämmer hon att Annie är för stor att ha samma klänningstyg som sin mor. Flickan förstår ingenting men blir mycket sårad. Modern talar också om att flickan snart kommer att bo för sig själv och ha ett eget hem. Och därmed genomgår dotterns känslor för modern en radikal förändring. Hon blir kritisk och näst intill hatisk. Annie John är intelligent och högpresterande i skolan. Hon förbrukar väninnor i rask takt. Snart vill hon inget högre än att lämna Antigua med allt vad det innebär.  Annie John har självbiografiska inslag. Glaskulorna på omslagsbilden spelar en roll i romanen. Snart kommer Min mors självbiografi på svenska. Det ser jag fram emot.