Utvecklingspotential tycker jag är ett hoppfullt och spännande ord. Det säger inget om hur och till vad utan lämnar allt öppet.
Utrikeskorrespondent skulle jag gärna vilja vara. (Helst i Japan, förstås.) Krigsområden skulle jag inte våga mig på.
Underbar+ är ett ord som jag ganska ofta använder trots allt. Oftast blir det naturligtvis om barnbarnen, men det finns mycket annat också som är underbart. Vädret idag, till exempel. Att jag överlevde tandhygienistens hårdhänta utgrävningar igår. Att jag ska träffa några väninnor i eftermiddag. Att jag ska baka machakakor någon dag, jag säger inte när. Men de är japanska och gröna av machapulvret.


Jag är oerhört imponerad av utrikeskorrespondenternas kunskaper och deras förmåga att framföra dem i begriplig form!
SvaraRaderadet är bara att hoppas att vi alla tar vara på vår utvecklingspotential, och gör det bästa av den — vilket inte alltid är så enkelt som det låter.
Underbart är kort — och bara är vi ju alla under.
Margaretha
jag har flera utrikeskorrespondenter som jag gärna lyssnar och litar på. inte är det lätt att förstå vad som egentligen är ens utvecklingspotential
SvaraRadera