söndag 3 april 2011

Harriet Augusta Dorothea

"Ett är nödvändigt, men mycket är roligt"








"Je vous assure

min kärlek är så pure
att jag kan mycket väl ibland
ha kärleksäventyr."





















2x Harriet Löwenhjelm. En biografi från 1947 skriven av bästa väninnan
Elsa Björkman - Goldschmidt som också anförtroddes den litterära kvarlåtenskapen - Sonettboken och manuskriptboken.
Harriet Löwenhjelm hade kallat Elsa Björkman till sin dödsbädd och hon avslutade sitt liv lugnt och stilla natten till den 24 maj 1918 på Romanäs sanatorium.


Elsa Björkman - Goldschmidts biografi, Harriet Löwenhjelm, från 1947 är naturligtvis en vänbiografi med en del hänsyn tagna till familj, släkt och vänner. Men den har det självupplevdas tyngd och närhet. Elsa Björkman hade vännerna gemensamt med Harriet Löwenhjelm och de gick i samma skolor. Deras bakgrunder skilde sig åt väsentligt. Harriet hade alltid pengar medan Elsa och de andra kamraterna måste arbeta för att till exempel få råd att gå i Carl Wilhelssons målarskola. Harriet var bortskämd hemifrån, egensinnig och ibland på gränsen till det arroganta.

Boel Hackman menar i Att skjuta en dront att Harriet Löwenhjelm var mycket mindre en stillsam familjeflicka än hon framställts tidigare. Och att hon är mycket modernare i sitt skrivande än man ansett. Det har alltid varit Edith Södergran som framställts som den modernistiska av de två.
Harriet Löwenhjelm (1887 - 1918) och Edith Södergran (1892 - 1923) brukar nämnas på samma gång. De levde under samma tid och båda dog vid 31 års ålder av lungtuberkulos. Annars var hade de inte mycket gemensamt.
Edith Södergran utgår alltid från sitt innersta jag i sina dikter medan Harriet Löwenhjelm skriver rolldikter. Hon håller en sköld mellan sitt eget och omgivningen.

En sak som förvånade mig var att Harriet Löwenhjelm gärna hade bössan med sig ut på sina promenader. Och att hon gärna sköt - och flådde! - ekorrar.
Jag blev också förvånad över att hon så kallsinnigt assisterade sin äldre syster Amelie Dickson vid två barnafödslar! Det är inget jobb för veklingar.
(Men väl för hemmadöttrar.)

Boel Hackman har haft tillgång till senare tiders forskning i sin biografi, till exempel Elisabeth Stenborgs avhandling Pierrot och pilgrim. Studier i Harriet Löwenhjelms diktning från 1971. Mycket annat finns förtecknat i källor och litteratur.

Jag tycker att de båda biografierna kompletterar varandra alldeles utmärkt.
En ny samling av Harriet Löwenhjelms dikter utgivna av Boel Hackman är på väg.

Det finns också ett nybildat
Harriet Löwenhjelm - sällskap

Edith Södergran - sällskapet finns HÄR

2 kommentarer: