tisdag 14 oktober 2014

Tematrio - Titelfråga

I veckans  TEMATRIO ger Lyran oss uppgiften att tipsa om tre boktitlar som innehåller ett frågetecken.

Är du nån? En tillfällig självbiografi. Av Nuala O´Faolain som föddes i en fattig familj i Dublin med sju syskon. Modern var alkoholiserad och fadern var helt ansvarslös. Det som räddade Nuala var läsning och kärleken till böcker. Nästan framme heter fortsättningen.
                         
Lånad bild
Vill du läsa? av Elsa Beskow. Den första läseboken under  under första skolåret. 1935 kom den första upplagan som användes av skolbarn under tre decennier. Den är fin och innehåller många djupa sanningar som till exempel: Mor-mor är rar... Och fina dikter som Det glimmar i guld och i klaraste rött, Det prasslar så sakta i parken, ty hösten är kommen och björkar och lönn de fäller nu bladen till marken... (Ur Höstvisa).

What good are the arts? av John Carey - en bok ur min tsundoku - hög; inte helt oläst, men nästan. Jag kan inte låta bli att citera ur recensionen i The Guardian: "It's as a bibliotherapist that Carey writes in the second half of this book, which, with unabashed subjectivity, puts the case for literature as an art form superior to any other - the only art capable of self-criticism, reasoning and moralising. Antagonism to pride, grandeur and bombast is a constant theme in literature, he suggests, and a necessary counterweight to the celebrity-worship of our age. The indistinctness of literature is important, too - the power of texts to be ambiguous allows space for "reader-creativity".

måndag 13 oktober 2014

Arma Märta Söderberg!

Inte för att jag tror att Märta Söderberg (1871 - 1932) var helt lätt att leva tillsammans med, men ingen människa förtjänar den behandling hon utsattes för. Av sin man, Hjalmar Söderberg,  sedan tio år tillbaka, av sin halvbror och förmyndare Alban Keyser, av Hjalmar Söderbergs syster Frida, av Hjalmar Söderbergs hushållerska Elisabeth Andersson, av fru Lisen Bonnier och av många läkare och psykiatriker. Märta Abenius kom från en fin och förmögen familj som senare kom på obestånd. Märta hade en svår reumatism, hon hade svårt att handskas med pigorna i huset och hon var ingen husmor över huvud taget. Hennes sorg och förtvivlan när maken sade upp sig i äktenskapet kallades hysteri. Det var ju en vanlig beteckning på kvinnor som föll ur ramen vid den här tiden. Men att förklara henne sinnessjuk och därtill imbecill var en felbedömning från psykiatrin anser författarna Johan Cullberg och Björn Sahlin i sin bok Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof Natur & Kultur 2014. De har tagit del av journaler från olika sjukhus, inrättningar och asyler som Märta skickades runt till under tjugo års tid. Hon hade allt och alla emot sig men ingen som förde hennes talan - inte ens hennes egen advokat. Hjalmar Söderberg hade sedan länge älskarinnan Emilie Voss och deras gemensamma dotter Betty i Danmark. Emilie krävde underhåll och det fick hon. Hjalmar Söderberg klagade över de dyra räkningarna för hustruns sjukhusvistelser, men glömde bort att de egna krognotorna betingade högre belopp. Allt detta medan han satt hos älskarinnan och sedermera hustru nummer två i Danmark och skrev sin fina delvis självbiografiska roman Den allvarsamma leken. Den innehåller upplevelser ifrån ett tidigare kärleksförhållande med Maria von Platen under åren 1902 till 1906. Hon anses vara förebild till Lydia Stille i Den allvarsamma leken, Helga Gregorius i Doktor Glas och Gertrud i Gertrud. Hjalmar Söderberg träffade Maria von Platen medan Märta Söderberg gick gravid med yngste sonen Mikael. Makarna Söderberg hade tre barn; Dora född 1899, Tom född 1900 och Mikael född 1903. Märta Söderberg skildes långa tider ifrån barnen som hon ansågs inte kunna sköta trots att hon stred för att få träffa dem. I högsta grad upprörande läsning. Men så bra att Märta Söderberg äntligen lyfts fram! Hon får stå som exponent för alla kvinnor i hennes situation som var och förblir okända. Det finns en gedigen litteraturlista för den som vill fördjupa sig i Hjalmar Söderbergs författarskap, medicinska, psykiatriska och juridiska källor samt inte minst otryckt material.

söndag 12 oktober 2014

Om du lyssnar noga

耳をすませば Whisper of the Heart, Om du lyssnar noga, animerad film från Studio Ghibli 1995 efter en mangaserie av Aoi Hiiragi. Shizuku Tsukishima går på högstadiet i Tama New Town i västra Tokyo. Shizuku älskar att läsa och hon lägger märke till att någon som heter Seiji Amasawa gillar samma litteratur som hon. En dag får Shizuku till sin förvåning sällskap av en korpulent katt på pendeltåget. Hon följer efter katten och hamnar i en en antikvitetsaffär som ägs av en äldre man vid namn Nishi vars systerson visar sig heta Seiji Amasawa. Seiji har bestämt sig för att bli fiolbyggare i Cremona. Shizuku känner att hon måste pröva sin lycka som skönlitterär författare, trots att hon borde arbeta hårt för inträdesproven till gymnasiet. Föräldrarna litar på att hon vet vad hon gör. På så sätt kommer Shizuku snart underfund med vad hon kommer att behöva för framtiden. Seiji kommer hem på ett kort besök och tar med den överraskad Shizuku till en utsiktsplats i Tama New Town för att få tala med henne och visa soluppgången. Den platsen har nu blivit en populär mötesplats. 1997 påbörjades en"gästbok" där vem som ville kunde skriva ner sina tankar. Något år senare fanns fjorton volymer tankeböcker. Hur många det finns nu? Det kan man undra. Om du lyssnar noga handlar om japanskt vardagsliv i medelklassmiljö. Man får se del från skolans värld också. Tala om stora klasser! Det finns som vanligt många detaljer att upptäcka i dessa Ghibli - filmer och jag misstänker ändå att jag missar en del.

lördag 11 oktober 2014

Att samla olästa böcker på hög

I Språktidningen 2014-08-11 hittar jag ett ord för det jag sysslar med. (Och många, många andra med mig, lyckligtvis.) Och det är dessutom japanskt: tsundoku. Så här står det:
 "Att nyinköpta böcker kan ha en tendens att olästa samlas på hög är säkert inget ovanligt fenomen. På japanska kallas detta beteende tsundoku. Substantivet har nu börjat användas i svenskan.
Engelskan dominerar som källa till de lånord som kommer in i svenskan. Men att det i Sverige också finns ett starkt intresse för Japan och japansk kultur är tydligt. Det återspeglar sig i ett antal ord som lånats in i svenskan. Ett par av dem har de senaste åren även letat sig in i Språkrådets och Språktidningens nyordslista, som hikikomori (’ung person som isolerar sig i föräldrahemmet’) och yukigassen (’organiserad tävling i snöbollskrig’).
-----
Substantivet tsundoku är enligt Wiktionary bildat till tsumu (’att lägga på hög’) och doku (’att läsa’). Ordet anspelar på tsundeoku (’att bli liggande på hög’)."

つんどく  tsundoku med hiraganatecken; de ovan är kanji.

Bokfest!

Illustratör: Tora Carserud

Bokens dag i Hässleholm Kulturhus söndag 19/10 mellan kl 14 och 17.

Författarbrunch i Café Nyfiket kl 12.30. 


Program på Bokens dag  
Författarbrunch med storbokcirkel kl. 12.30 i Café Nyfiket. Författaren Arne Dahl och Immi Lundin, litteraturvetare och bokcirkelsexpert, i samtal med publiken om Arne Dahls novell "Migrän" från förlaget Novellix. När du köper biljett till brunchen på Turistbyrån får du ett exemplar av novellen.

Författarbesök kl. 14-17 i Röda salongen (onumrerade biljetter). Författarna Arne Dahl, Katarina Wennstam, Anna-Karin Palm och Marie Hermanson berättar om sitt författarskap och blir intervjuade på scenen. 

Hässleholms bokhandel säljer böcker i foajén och författarna signerar.
Vinnarna av novelltävlingen, med temat "Staden om 100 år", presenteras.

Biljetter säljs på Turistbyrån 0451 - 26 73 00, eller på länken nedan. Observera att du kan köpa en kombinationsbiljett till båda evenemangen.
Köp biljetter här

Arrangörer är Norra Skåne, Sparbanken 1826, Kultur Hässleholm, Hässleholms Bokhandel

fredag 10 oktober 2014

Komplexa karaktärer

Annika
undrar i bokbloggsjerkan 10 - 13 oktober:
Vilken är den mest komplexa fiktiva karaktären (på tv/bio eller i en bok) som du har träffat på?
Den första komplexa karaktären som kommer för mig är Raskolnikov i Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. Honom hade jag problem med när vi läste romanen i läsecirkeln. En verkligt sammansatt person som man ömsom ömkade ömsom retade sig på.
Den andra är Julien Sorel i den fantastiska romanen Rött och svart av Stendhal. Julien Sorel var en ärelysten ung man som tänker stort och klättrar med hjälp av kvinnor. Det är också en kvinna som får honom på fall.
Och för att ta en figur ur en TV - serie: Gregory House i serien House. Den begåvade, besvärlige, brutale, ömsinte House med sina sarkastiska repliker är det svår att inte tycka om och lätt att ogilla.

torsdag 9 oktober 2014

Äntligen!

Nobelpriset i litteratur 2014 till Patrick Modiano! 
Motivering: ”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”.
Ännu en läsarvänlig nobelpristagare.
Grattis Grate förlag!
Så här tyckte jag om Lilla smycket som kom ut 2013.

Ny bok på svenska av den försynte två meter långe författaren Patrick Modiano (1945 - ), Lilla smycket.
En liten pärla från Elisabeth Grate Bokförlag i översättning av Pontus Grate..
Lilla smycket är sista delen i en trilogi. De andra delarna är Dora Bruder (1997) och Des Inconnues.
Lilla smycket kom ut 2001.
Det är en  jagberättelse där man länge undrar över vem som berättar. Så småningom visar sig jag heta Thérèse. Hon är ung, rotlös och arbetssökande. En dag i rusningstid på tunnelbanan i Paris ser hon en kvinna i gul kappa som hon tycker liknar hennes mor. Thérèse har en kakburk med några minnessaker, bland annat ett foto av modern. Thérèse följer efter kvinnan, men vågar inte tilltala henne. Minnesfragment dyker upp. Hon minns en frånvarande moder, flyttande, ensamhet, osäkerhet, otrygghet och allt möjligt som man inte ska behöva bära med sig från sin barndom. Morbror Jean Borand tar hand om henne ibland och är snäll mot henne.  Men är han mors bror? Eller är han Thérèses far? Och var finns han nu? I sin utsatthet tvingas hon ibland att sätta sin tillit till vilt främmande människor, som till exempel en vänlig apotekerska som ger henne några timmars trygghet, värme och närhet.
Thérèse har fått ett deltidsarbete. Hon ska sällskapa en ung flicka några timmar per dag några dagar i veckan. Hon möter ett par kalla, likgiltiga föräldrar i ett lånat hus. Flickans namn framgår aldrig. Föräldrarna kallar henne bara "hon".  Naturligtvis känner Thérèse igen sig.
Modianos romaner utspelar sig alltid i Paris. Han skildrar detaljer, platser, gator  tunnelbanestationer, parker och hus med självklar elegans.
Så här står det i en artikel av Kristoffer Leandoer om Modiano
"Konkordanser har upprättats mellan hans romaner och Georges Perecs listor i ”Jag minns”, nätsajter ägnar sig åt att spåra och återskapa en plats som kallas ”Modianos Paris”. Spännande.
Jag ser alltid fram emot att läsa en ny roman av Patrick Modiano. Jag vet att den tilldrar sig i Paris och att den på något sätt sysslar med minnen och hågkomster. Eller om det man glömt. Men alltid på ett nytt sätt. Man flyter med i det som  varit och det som är  i en rotlös tillvaro. Det man förlorar får man aldrig tillbaka. Det är vackert och vemodigt.