onsdag 17 november 2010

Elektrifierade hattifnattar


En kul
UNDERSTRECKARE
av Fredrik Kastner om en nyutkommen antologi om en svårplacerad författare:
Röster om Gombrowicz. (1904 - 1969).
Red.: Anders Bodegård

Det blir nödvändigt att läsa Gombrowicz när man tagit del av följande påståenden
av poeten Marie Lundquist: "Man blir upphetsad av att läsa Dagboken. Sporrad, eggad, uppeldad...Alla tecken i Gombrowiczs texter är elektrifierade hattifnattar, det sprakar om dem."
och
av Fabian Kastner, författare och kritiker, "... Röster om Gombrowicz framhåller honom som Kloker, Blyger, Glader, Butter, Trötter, Toker och Prosit på en och samma gång..."

Jag reserverade omedelbart Dagboken och Testamentet på biblioteket. Till en början.


måndag 15 november 2010

Fritt sömsätt



Ännu ett lästips från yllebroderidagarna. Ur Helgas flygblad av Helga Henschen.


Lästips från yllebroderidagarna

Föreläsarna under yllebroderidagarna på Kulturen i Lund tipsade titt som tätt om litteratur i anknytning till sina ämnen. Här kommer en lista:

Arendt, Hannah, Människans villkor. Rev. utg. 1998

Fischer, Ernst, Skånska yllebroderier i fria sömsätt. 1971

Garfield, Simon, Mauve: how one man invented a colour that changed the world. 2000

Läs om Garfield och hans bok

Gombrich, E. H. The sense of order: a stydy in the psychology of decorative art

Ingers, Gertrud, Gästgivardöttrarna i Everlöv: slöjd och bohag i en bondesläkt under 200 år. 1975

Ingers, Gertrud, Hemgiften: hemmets linneförråd förr och nu. Flera uppl.

Kjellman, Gunilla, Bröllopsgåvan: en etnologisk studie av gåvoekonomi. 1979

Reenstierna, Märta Helena, Årstadagboken 1- 3. 1793 - 1839

Rundquist, Angela, Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850 -1900. 1989

Saint - Aubin, Charles Germain de, L árt du brodeur. 1770

Stolt, Jonas, Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet: anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. 1890

Taussi Sjöberg, Marja, Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet. 1988

Tin, Mikkel, De förste formene: folkekunstens abstrakte formspråk. 2007

Yllebroderier: berättande folkkonst från Norden. 2010

Zickerman, Lilli, Lilli Zickermans bästa: hemslöjdstankar från källan. 1999

Zickerman, Lilli, Skånes hemslöjd. 1919

LILLIZ Hemslöjdsblogg som delar namn med Lilli Zickerman.

Bilden föreställer nr 9959 i Lilli Zickermans fotosamling.

söndag 14 november 2010

Folkkonst målad i ylle

Yngst i klassenYllebroderi på Kulturen i Lund dag två. Yllebroderier i Jämtland och Härjedalen. Ingela Fredell från länshemslöjden i Jämtland berättar intressant bl. a. om det speciella med färgerna i de jämtländska broderierna som kom sig av påverkan från uniformerna i det jämtländska dragonregementet. Rotebönderna skulle tillhandahålla material till uniformerna och förmodligen vävdes egen vadmal.Detta användes också till kuddar som sedan stoppades med getskinn, fjädrar av skogsfågel, renhår och tagel. Baksidorna var i skinn.
Det jämtländska yllebroderiet skiljer sig alltså på många sätt ifrån det sydsvenska.
Figurerna i mönstrena är dessutom färre och större. Dett gäller också i Härjedalen.

Annhelén Olsson som är redaktör för den nyutkomna nästan slutsålda Yllebroderier funderar över svårigheterna med att veta vilka som broderat. Är det speciella, ofta kringvandrande brodöser eller flickor som arbetat på sin hemgift? Ibland finns det initialer men då vet man inte riktigt om det är brodösens initialer eller ägarens. Men om man studerar en mängd broderier lär man sig känna igen vissa stilar. Mönstrena går i släkten.
Släktforska! uppmanar Annhelén Olsson.
Hon efterlyser också yllebroderier i privat ägo helst med proveniens. Deltagarna uppmanas att ge sig ut och söka och rapportera till närmsta hemslöjd.
Norskt och danskt yllebroderi presenterades också i flera programpunkter.

Som avslutning presenterar Anneli Palmskiöld ett nytt kandidatprogram vid Universitetet i Göteborg - Ledarskap i slöjd och hantverk.
Mötet mellan handlingsburen kunskap och forskning var rubriken för hennes bidrag.
Hon frågar sig hur man förmedlar tyst kunskap och önskar sig ord och bild på konsthantverksprocessen.
När man samlar föremål ska man också ta med de redskap som använts vid framställningen, vilka mönster, i vilket sammanhang och av vem.
Vid tidigare inventeringar valde man bort det vanliga. Enligt direktiv från Artur Hazelius.
När Lilli Zickerman inventerade svensk folklig textil i Sverige valde hon konsekvent bort virkade föremål. Virkning ansågs inte fint.
Anneli Palmskiöld tar upp den klassiska dikotymin nålen - pennan och rekommenderar läsning av Människans villkor av Hannah Arendt. Det har alltid funnits en skillad mellan praktiskt arbete och boklig bildning. Ingen kommunikation har förekommit.

Berikade och fyllda av intressanta tankar och med vackra bilder på näthinnan vandrar vi ut i den filtvåta novemberkvällen,

lördag 13 november 2010

Fritt fram för fantasin!


Vit bakgrund är ovanligt
Första dagen av frossande i yllebroderier på Kulturen i Lund.
Ursprunget är höljt i dunkel, men yllebroderiet har flyttat omkring med människorna. Skåne, Blekinge, Norge, Danmark, men också Ungern, Tyskland. Gemensamma drag finns, såsom vissa figurer och man talar om en västerländsk mönsterbank.
Barbro Nyberg, som varit hemslöjdskonsulen i Kristianstad, höll ett intressant föredrag om en inventering av yllebroderier i muséer, hembygdsgårdar och privat ägo som hon ägnat åtskilliga år åt. Hon illustrerade med vackert bildmaterial. Igenkänningsfaktorn var hög.
En annan höjdpunkt var Eva Bergs genomgång av färger, material, garn och olika stygn.
Eva Berg, som är chef på Hemslöjden i Landskrona, har sysslat mycket och länge med att bl. a. hålla kurser i yllebroderi. Hon hade många handfasta råd att dela ut. Det märktes att hon handskats med nybörjare och visste var svårigheterna kunde torna upp sig.
Eva Berg tycker att man ska kasta loss och känna sig fri att skapa efter sin egen näbb, så att säga. Man ska inte jämföra sig. Yllebroderi ska vara personligt. Inte perfekt.
Föredragshållarna är de som skrivit bidragen i Yllebroderier, vilket inte betyder att de upprepar sig. Så kunde till exempel Johanna Rosenqvist från Linnéuniversitetet i Växjö passa på att visa de bilder hon inte fått ta med i boken.
Yllebroderier som kom ut för ett par månader sedan trycktes i
3 000 exemplar och idag finns endast 350 ex kvar.


Imorgon fortsätter frossandet.

KULTUREN I LUND

HEMSLÖJDEN SKÅNE LÄN

fredag 12 november 2010

Läser också

Irland på 30-talet och England på 1780-talet.
Sebastian Barry, Den hemliga skriften respektive
Andrew Taylor, Nattvandraren

Oemotståndligt!

Jag har bara läst förordet, men är redan helt såld!
Johan Hakelius är å sin sida helt såld på allt engelskt. Förra årets bok hette Döda vita män och handlade om excentriska, döda britter.
Ladies är en hyllning till den engelska kvinnan. Så här skriver Hakelius i förordet: "England vore ingenting utan sina damer. Vid sidan av att de slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt "clotty" utgör de nationens själva ryggrad - eller åtminstone dess stela överläpp"
-----
"Det är något alldeles särskilt med de engelska damerna. Något metodiskt envist, självklart behärskat, lätt prilligt."

Ingenting är lättare än att reta sig på Johan Hakelius, men man måste erkänna att han är väldigt "witty" och väldigt rolig. Och han har alldeles rätt i att han har ett typiskt radioansikte.