Tågdrömmar

 

Tågdrömmar av Denis Johnson kom ut redan 2002  men finns först nu 2026 i svensk översättning av Enrique de Grigorio. Robert Grainier vet inte vilka hans biologiska föräldrar är eller vad som hänt dem eller var han kom ifrån. Egendomligt nog frågar han inte sin faster, som han växer upp hos, eller sina kusiner om sin bakgrund. Men han har räknat ut att han föddes någon gång under 1886. Han dör 1968 vid 82 års ålder efter ett hårt liv som skogshuggare och rallare. Han är en ensam människa utan framträdande intressen eller speciella vänner. Robert Granieri har gott rykte som arbetskraft. Han dricker inte och bråkar inte. Någon framåtanda har han inte. De män han möter på sina olika arbeten är mestadels hemlösa ungkarlar. Några kommer att betyda mer för Robert än

andra.

Gladys träffar han under ett kyrkbesök. Det är hon som tar kontakt. Snart är de oskiljaktiga. De bygger sig ett hus i skogen vid en liten sjö. Och sedan kommer lilla Kate. Roberts lycka är fullkomlig och han vill egentligen inte gå till sina skogsarbeten och vara borta från dem i veckor. En dag när han kommer hem har deras hus brunnit ner i en stor skogsbrand. Gladys och Katie är försvunna. Roberts värld imploderar. Han sover på bara marken på deras tomt och väntar på att mor och dotter ska komma tillbaka. Han sörjer omåttligt. Sorgen äter upp honom levande. Till slut bygger  han sig ett nytt hus. En röd hund anmäler sig som sällskap tillsammans med sina valpar som ser ut att har vargblod i ådrorna. En följer Robert Granieris liv i det lilla och USA:förändring i det stora. Innan RG dör 1968 har han hunnit åka flygplan och se TV. Eftersom han är ganska utsliten redan i 40 - årsåldern har han tur som av en händelse får möjlighet att köpa två hästar och en vagn. Han blir speditör och kan så småningom dra sig tillbaka i sin ensliga stuga och tillbringa sina sista år i lugn och ro och fundera över vad ett människoliv är och vad det är värt. På Netflix kan en se filmen och lyssna till Nick Caves låt Train Dreams. För en enda gångs skull tyckte jag nästan bättre om filmen . Men utan bok ingen film. Tågdrömmar är en pärla.

Titel: Tågdrömmar

Författare: Denis Johnson

Översättare: Enrique de Grigorio

Förlag: Faethon (i serien Omega, som samlar texter från alla tider vars kännetecken är att de når bortom tiden.)

Tryckår: 2026

Antal sidor: 95

En smakebit på søndag v. 15 2026

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 15

"Hans ytterdörr hängde skevt i sina gångjärn och underkanten skrapade dramatiskt. Ett olyckligt solfjäderformat märke syntes på klinkern. Han öppnade dörren, den utstötte sitt lilla skrapljud, och till hans förvåning stod två unga polisinspektörer från hans gamla avdelning där. Han blev överraskad och lite oroad, men han kände genast igen dem. Han kom inte ihåg deras namn, men nästan. Hur kunde han missta sig? De var klädda i den där typiska civila stassen som tydligt signalerade att de inte var civila. De hade de där slarvigt rakade ansiktena hos män som steg upp tidigt och det fanns en aura kring dem, som oavsett vad han tyckte om det förde honom tillbaka till hans egna dagar som ung polis, den osannolika oskulden."

Ur Gamla synders skull av Sebastian Barry. Översättning: Daniel Gustafsson

Veckans mening v. 15 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

" Böckerna påminde om hans gamla intressen, vilka han själv nu för tiden inte alltid gjorde, Palestinas och Malaysias historia, gamla irändska legender, förbrukade gudar, dussintals slumpmässiga ämnen som han vid något tillfälle hade stuckit sin nyfikna näsa i."

Min Veckans mening v. 15 kommer ifrån Gamla synders skull av Sebastian Barry

Fem en fredag v. 15 2026: Årstider

 elisamatilda: Fem en fredag v. 15: Årstider

1. Vilken film var din favorit som barn? Troligen någon svartvit skolfilm om små rävar eller något sådant
2. Vilken låt definierar dina tonår? Elvis, förstås. In the Ghetto till exempel
3. Vilken tv-serie tittade du främst på i tjugoårsåldern? Forsyte - sagan
4. 
   
   Vilken bok definierar din nutid? Bröd, bröd, bröd av Martin Johansson
5. Vad är något valfritt du burit med dig genom alla år? Hälsan

Kvinnorna

I Yan Liankes förra memoar, Tre bröder, efterlyste jag kvinnorna. Nästa memoardel som kom ut på svenska 2024 också i översättning av Anna Gustafsson Chen har titeln Kvinnorna. Här börjar författaren med att beskriva sina första trevande försök att bekanta sig med med det täcka könet i akt och mening att så småningom ingå äktenskap. Det var inte förrän senare  han fick sig en hustru och då var det mera ett resonemangsäktenskap än frågan om kärlek. Han behövde någon som kunde ta hand om markservicen på hemmaplan. Därefter berättar han om kvinnorna i sin omedelbara närhet; systrarna - den äldsta ledde honom till litteraturen till exempel-  och en svägerska som han uppskattar mycket. Modern får ett längre kapitel. Henne beskriver han som optimistisk och rättfram men också gnällig och kortsiktig. I brist på föräldrar växte hon upp med en utvecklingsstörd farbror. När han dog var hon sexton år och vid sjutton gifte hon sig till ett liv med slit och umbäranden och många sjukdomar. Kvinnorna använde sig över huvud taget mycket av sjukhus, läkare och apotek. Något förvånande kan jag tycka. Modern blir i alla fall över åttio år. Sonen, som arbetar inom armén och är författare, skildrar den åldrande kroppen med en blandning av förfäran och beundran. Hennes arbetsliv ute och inne kröns av att hon blir sömmerska. Modern har också varit äktenskapsmäklerska, en viktig och grannlaga sysselsättning. Äktenskapsförmedlarna kallas röda damer och är mycket omskrivna och respekterade. I ett kapitel tar författaren till rent feministiska brösttoner när han beskriver hur kvinnorna på landet får göra både mans- och kvinnogöra. De står för två tredjedelar av världens rikedomar men äger endast en procent av dem. Under de heta somrarna åker kvinnorna långt iväg för att plocka bomull precis som de amerikanska slavarna. Lianke citerar Simone de Beauvoir, Antoinette Fouque och Judith Butler. Och jag blir förvånad igen. Bokens sista kapitel är helt charmerande. Där skildrar författaren sina promenader med den lilla sondottern i den purpurfärgade bambuns park vid tredje ringlinjen i Beijing. Lotusblommor, pilträd, mandarinänder och dansande pensionärer möter dem. "Farfar, jag tycker att vi ska ta och gifta oss", säger sondottern. När hon blir lite äldre kommer hon att villkora anbudet. Yan Liang är mycket fäst vid sin hemby på slätten i Henan och sina släktingar. Han citerar mängder av kinesisk litteratur. Jag tyckte mycket om Kvinnorna även om jag ibland tycker att författaren är lite väl glad över att höra sin egen röst. Yan Liang är på något sätt centrum i universum även när han berättar om många kvinnoöden som väl förtjänar att lyftas fram.

Titel: Kvinnorna

Författare: Yan Lianke

Översättare: Anna Gustafson Chen

Förlag: Weyler

Tryckår: 2024

Antal sidor: 309

Veckans kärleksförklaring 9: Form

Klimakteriehäxan: Veckans kärleksförklaring 9: Form

Jag ❤️ formen på min morgonkaffemugg: Hög och smal, håller kaffet varmt länge

Jag ❤️ formen på mina julklappssilverörhängen som kan likna katter.

Jag ❤️ formen på små babymagar.

Jag ❤️ formen på vackra hästar

Jag ❤️ formen på Venus från Willendorf

Jag ❤️ formen på en gärdsmyg

Jag ❤️ formen på furoshiki, presenter inslagna på japanskt sätt med tyg 

Tisdagstrion v. 15 2026: Författare med något från växtriket i namnet

Robert på bokbloggen: Mina skrivna ord:Tisdagstrion v. 15: Författare med något från växtriket i namnet

 

1.  Ferrada - Ringskog, D e kroniskt. Berättaren, Anne, har liksom författaren  en pappa från Brasilien och en svensk mamma. Pappa försvann tidigt ur Annes liv. Modern åkte ut och in på Beckomberga. Anne flyttade på moderns begäran hemifrån vid femton års ålder och levde ett rörligt och äventyrligt liv med andra likasinnade. Det var inte lätt att vara ung. Pojkvännerna avlöser varandra. En var hon riktigt förälskad i men honom gjorde hon slut med för att sedan ångra bittert. I korta meningar och korta kapitel berättar hon om sitt kvinnoliv med sorgen efter en död bror och efter en abort.

2.  Palm, Anna - Karin, Jag skriver över ditt ansikte är Anna - Karin Palms varsamma och kärleksfulla porträtt av sin vackra och begåvade mor och hennes borttynande i Alzheimers sjukdom. Familjen bestod av mor, far, en halvbror, Anna - Karin och en lillasyster. De bodde trångt och barnen levde på ärvda kläder som de fick av en släkting. Från början sydde mor, men vid 38 års ålder började hon i högstadiet och fortsatte sedan utbildningen vidare till läkare. Och då blev det ju inte så mycket sytt. Dottern tänker att hennes mor måste ha varit en bra läkare. Men hon minns också att modern anfäktades av vanföreställningar som var mycket svåra att ta henne ur. Hon led också av ångest och depressioner och hon hade ett stort kontrollbehov.

3.  Enquist, Per - Olov, Ett annat liv. För en gångs skull överträffade uppläsningen läsningen. Per Olov Enquist tillförde något alldeles speciellt med sin mjuka, välmodulerade röst och vackra dialekt. Här finns allt med ifrån uppväxten i Hjoggböle med den fromma modern till segern över ”spritadjävulen” 1989. Pojken upplevde sin mormor som en tillgång i livet och den döde fadern var hans ständige följeslagare. Först när PO fick ett eget barn förstod han att han inte haft någon far. Hur gjorde man? Han hade ju ingen förebild.