Tisdagstgrion v. 44 2025: Norge (Norska författare eller Norge i handlingen)

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 44: Norge (Norska författare eller Norge i handlingen)

1. Lars Mytting, Simma med de drunknade. Unge Edvard Hirifjell är uppfostrad av sin farfar, Sverre, i Saksum någonstans i Gudbrandsdalen. Han och farfar är potatisbönder med får. Edvards föräldrar är döda och när Edvard frågar farfar om dem säger han att han ska berätta när Edvard blir äldre. Men "... jag upptäckte sanningen för tidigt, och då var det för sent." Romanen innehåller också ett bittert triangeldrama. Författarens kunskaper om trä och träd imponerar.

2. Knut Hamsun, Markensgröda. Huvudperson i boken är Isak, en man som en inte får veta så mycket om förrän han en dag ger sig ut i vildmarken och väljer ut en plats åt sig där han börjar med att bygga sig en koja. Allt eftersom tiden går röjer han mark, skaffar getter  bygger sig en bättre koja med två rum. Men han saknar en kvinna till hjälp. En dag står Ingrid i dörren. Hon talar otydligt och har ansiktet till hälften bortvänt. Hon ska över fjället, säger hon, men hon stannar kvar. Isak välsignar hennes harmynthet. Han tror inte att hon kommit till honom annars.

3. Trude Marstein, Så mye hadde jeg. Trude Marstein skildrar vardagen i norsk medelklass med precisa iakttagelser. I Så mye hadde jeg heter huvudpersonen Monika. En följer henne från det att hon är 13 år tills hon närmar sig 60. Författaren gör nedslag med några års mellanrum i hennes liv och skannar av läget. Hon väver skickligt in det som hänt i mellantiden utan att det egentligen görs någon resumé. Hur förhåller det sig med Monikas relationer till föräldrarna och systrarna? Vad sysslar hon med för tillfället? Och - framför allt - vilket manligt sällskap är det som gäller.

En smakebit på søndag v. 43 2025

 "Deras enda chans till överlevnad är ett försök att ta sig fram till en av depåerna vid Spetdbergen eller Frans Josefs land, där mat och ammunition placerats ut på förhand. Bara vid en depå kan de bli upphittade av en sökexpedition. I ballongens packning finns tre slädar och en byggsats till en liten roddbåt  Slädarna, som var felkonstruerade, var aldrig tänkta att användas annat än en kortare sträcka på fastlandet. De måste ta med sig tillräckligt mycket proviant från ballongen för att kunna överleva en vandring över isen, men inte så mycket att slädarna blir för tunga att dra. Dfe packar och packar om. Ylletröjor, sockor, mätinstrument för vindhastighet och luftens fuktighet, fyra sorters kex och färdiglagad sockerkaka i konservburk. De tar också med sig flera uppslagsverk, portvin skänkt av Oscar II, vita älghudshandskar, en stor bordsduk med hålsöm och fransar."

Ur Vitön av Bea Uusma

Veckans mening v. 43 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Min Veckans mening v. 43 kommer från Vitön av Bea Uusma

"På en av Arktis mest avlägsna öar finner de expeditionsmedlemmarnas kvarlevor, deras slädar och rester av ett sönderslitet tält." 

Fem en fredag v. 43 2025: Destination (o)känd

elisamatilda: Fem en fredag v. 43: Destination (o)känd

Filosofens väg i Kyoto

1. Vilken var den senaste platsen utanför din stad du reste till? Malmö
2. Var kommer du åka härnäst? Kyoto
3. Vad behöver du en paus från? Allt
4. Om någon frågade vart du är på väg – vad skulle du svara utan att tänka? Det undrar jag också. Destination okänd.
5. Hur flyr du vardagen? Med en otäck TV - serie

Sommarhus, senare

Två noveller har jag läst i Sommarhus, senare av Judith Hermann. Titelnovellen och en annan med rubriken Sonja. På sätt och vis liknar de varandra. Båda handlar om vänskapen mellan en man och en kvinna. Paret i titelnovellen har varit ett par men har lämnat det stadiet. Det är bara omgivningen som tycker att de fortfarande är ett par. Stein i titelnovellen är fullständigt besatt av tanken på att skaffa ett hus. Han bor väldigt billigt eftersom han flyttar runt hos sina vänner med sina tillhörigheter i tre plastpåsar. En får nog säga att Stein är lite sär. F.d. flickvännen presenteras för olika hus tills Stein en dag är försvunnen. Det visar sig att han verkligen köpt ett hus. Som knappt hänger ihop. Allt är på gång att falla av. F.d. flickvännen är förfärad. Men Stein ska renovera. En tid senare får f. d. flickvännen en tidningsartikel sänd till sig om en berlinare som köpt ett 1700 - talshus och renoverat det. Adressen är skriven med Steins handstil. I artikeln verkar han vara försvunnen. På något sätt är detta precis vad en kunde förvänta sig. Och ändå inte. 

Sonja handlar om en ung kvinna som möter berättarjaget på tåget mellan Hamburg och Berlin. Hon är ganska alldaglig men verkar fatta tycke för honom direkt. Eller - har hon sett honom tidigare?. Hon tar kontakt och när berättaren ska stiga av tåget får han en lapp med hennes telefonnummer. Berättaren, som är konstnär, har en flickvän, Verena, som är vacker och han älskar henne mycket och vill bilda familj med henne. Sonja och berättaren träffas då och då och har ganska trevligt ihop. Men det uppstår ingen ljuv musik. Berättaren irriterar sig en hel del på Sonja som har en otrolig förmåga att dyka upp överallt. Han får genast syn på henne även i en större folkmängd. Han förstår inte hur hon fått veta att han ska ha utställning, men plötsligt står hon där i en port tvärs över gatan. Sonja känner till Verenas existens men det verkar inte besvära henne. "En dag gifter du dig med mig," säger hon. "Du är helt knäpp, Sonja," får hon till svar.  Då ställer hon sig på järnvägsspåren framför ett framrusande tåg och skriker rasande: "Gifter du dig med mig? Ja eller nej?" Skrattande svarar han "Älskade Sonja! Ja! Jag gifter mig med dig när helst du vill!" Sonja: "Än vill jag ju inte, förstås. Men sen. Sen vill  jag nog." Upplösningen påminner en hel del om den i Sommarhus, senare. Judith Hermann är oavbrutet fascinerande.
 

Veckans kulturfråga v. 42 2025: Kalas

enligt O: Veckans kulturfråga v. 42:  Vilken kultur som handlar om kalas vill du tipsa om?

Blomsterfesten i täppan av Elsa Beskow.  Elsa Beskow var i allmänhet inte min favorit. Men något gjorde att jag tyckte mycket om Blomsterfesten i täppan. Om flickan Lisa som får vara med om blommornas fest och sång på midsommarafton. Jag tror att det var tistlarna utanför grinden som tilltalade mig. Och så att blommorna var så blommiga, d.v.s. kändes så riktiga.

Babettes gästabud av Karen Blixen. I den nordnorska byn Berlevåg bor två fromma systrar, verksamma inom en strängt kyrklig församling, grundad av deras döde far, som var prost och profet. Hit kommer en dag en fransk kvinna på flykt undan den franska revolutionen 1871.   De godhjärtade systrarna har tagit hand om henne och hon blir deras hushållerska. Hennes namn är Babette, och innan flykten var hon känd som den bästa gourmetkocken i Paris, Under sina 14 år i Berlevåg har hon inte haft tillfälle att visa sin talang. Men plötsligt vinner hon en stor summa pengar på lotteri. Vad ska hon göra med alla pengarna? Berlevåg är inte Paris precis. Plötsligt får Babette idén att hon ska  tillaga en fransk gourmetmiddag för den åldrande puritanska församlingen, som endast är van vid att äta soppa och fisk.

Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Maj Sara Johanna Berglund, född Olausson, har  ingått äktenskap med fabrikör Tomas Berglund, som är frånskild och nästan dubbelt så gammal som hon. Och det är inte den hon ville ha, men han råkade ju bli far till hennes barn. Maj är tjugo år och hon har svårt att finna sig tillrätta i graviditeten. Det är inte mycket lättare med hela den nya, stora släkten anförd av den dominanta svärmodern Tea, som håller "minstingen" Tomas i ett järngrepp. På sitt födelsedagskalas får Maj veta av Tea att gäddan inte är färdigkokt, vilket naturligtvis sitter som en tagg i Majs sinne för all framtid.

Röde orm av av Frans G. Bengtsson. Julkalas hos Harald Blåtand. Orm och hans vän Toke deltar. Sven Tveskägg, Harad Blåtands son, är också med och sitter där och önskar livet av sin far, vilket denne är mycket medveten om. Orm och Toke kommer närmast frå, det vill säga från fläsklöst land, så det vet ju inte till sig av lyckan andalusierna när alla godsakerna dukas fram, fläskkött, nöt får. Men när blodkorven kom, fingo de tårar i ögonen båda och det tycktes dem att de aldrig fått ett rdentligt mål mat alltsedan de seglade ut med Krok. "Den lukten är bäst av alla," sade Orm stilla. "Det är timjan i ," sade Toke med bruten röst.

Tisdagstrion v. 43 2025: Blått omslag

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 43: Blått omslag

1. Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar . Antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar innehåller prosa, lyrik och serier som handlar om hur det dagliga slitet påverkar oss människor. Det är skarpa, berörande och tankeväckande texter varvade med vass samhällssatir och vardagsglädje. Redaktörer: Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson. 

2. En magisk man av Maria Maunsbach. Den som är känslig för runda ord och rått språk och inte står ut med explicita skildringar av intim samvaro bör absolut avstå ifrån Maria Maunsbachs senaste roman En magisk man. Detta är kvinnans syn på mannen som sexobjekt. Men det är så mycket mera. Jenny älskar flyttgubben Mikael, varmt och helt, och börjar genast boa in sig och tänka på framtiden. Jenny älskar hans vackra lockar och kraftiga, håriga lår och har inte i hela sitt liv tidigare sett en så vacker man

3. En vild, mörk kust av Charlotte McConaghy tilldrar sig på en ensligt belägen ö, Sharewater Island, någonstans mellan Antarktis och Tasmanien. På ön finns en övergiven forskningsstation och en global fröbank som ska rädda mänskligheten in i framtiden. Dominic Salt är fastighetsskötare och ensamstående far till tre barn. Det mäktiga havet håller på att dränka ön. Familjen ska evakueras av ett örlogsfartyg inom två månader och de vill få med sig så mycket av fröbanken som möjligt.