Ser om

Ett köpmanshus i skärgården är Emelie Flygare - Carléns roman från 1860.
Romanen skildrar fiskarbefolkningens hårda villkor på Svartskär i Bohuslän under 1830 - talet. Fiskarena utnyttjas och luras av köpmännen som däremot lever ganska gott. Supen är viktigare än mant för dagen.
Författarinnan känner sin miljö väl. Hon föddes i Strömstad 1807 (och dog där 1897) som den yngsta av fjorton (14!) syskon. Fadern var köpman och sjökapten och familjen var tämligen välbärgad. Ett köpmanshus i skärgården är realistisk och feministisk. Emelie Flygare - Carlén var starkt influerad av Fredrika Bremer som hon beundrade mycket och till och med bad om råd.
Åke Falck gör en fantastisk köpman Moss; Ernst Günther spelar den halte prästen som bjuder på en Madeira före toddyn och ryter åt sin hushållerska Vivika som spelas av Berta Hall. "Det säger jag då. Och Vivika med!" säger hon. Ulla Jacobsson spelar prästens dotter vars hjärta klappar för de fattiga fiskarena och särskilt deras hustrur. Agneta Bolme  och Ulf Brunnberg spelar det nya köpmansparet Emilia och Åke Hjelm på Svartskär. Emilia har svårt att anpassa sig. " Räcker det inte att vara en god hustru? undrar Åke häpet
Toralv Maurstad spelar Åke Hjelms stryktäcke kompanjon, Holt,  som visar sig ha ett rymligt samvete. Romanen har filmats 1925 och 1973. Jag ser nu om den och hade alldeles glömt hur bra den är. Och jag får lust att läsa om Monica Lauritzens biografi En kvinnas röst. Emilie Flygare - Carléns liv och verk. 

 

Tematrio - Överraskande bra

LYRANS tematrio
handlar den här veckan om böcker som vi funnit överraskande bra trots att vi inte riktigt trott på dem ifrån början. 
1. Walden av David Henry Thoreau
Den här boken började jag läsa kanske mera av någon sorts pliktkänsla, men ganska snart var jag helt fascinerad av den egensinnige Thoreau och hans skogsboende i nära umgänge med djur och natur. På kvällarna satt han vid sin stockeld och läste de antika klassikerna medan stormen tjöt runt den lilla stugan. Inte konstigt att Walden blivit en klassiker.
2. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen trodde jag inte alls på. Jag hade hört en intervju med författaren som inte direkt triggade läslusten. Omslaget ser ju ganska tråkigt ut också. Men så stod den där på biblioteket ibland kortlånen och det var ju rena utmaningen. Och visst var den bra. Den övertygade ganska snart. 
3. Lärkan av den ungerske författaren Deszö Kosztolány. Det dystra omslaget döljer en fantastisk bok som rymmer komik, tragik och samhällssatir. En riktig pärla.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!

"Den levererade matlådan stod där redan på grindstolpen i sin frigolitförpackning. Tisdag, fick han bekräftat på förpackningen. Alexander tog lådan och gick in. Trots att han hade en nyckel ringde han på. Testa om Kurt skulle öppna - meningslöst. Han visste att Kurt inte skulle öppna. Men så hörde han det välkända gnisslet från halldörren, och när han kikade in genom det lilla fönstret dök Kurt upp - som ett spöke - i den halvmörka hallen. "Öppna", ropade Alexander. Kurt kom närmare, glodde. "Öppna!" Men Kurt rörde sig inte. Alexander låste upp med nyckeln, kramade om sin pappa trots att han sedan länge tyckte det var obehagligt att krama honom. Kurt luktade. Det var ålderns lukt. Den satt djupt i porerna. De kändes också på lukten att Kurt var tvättad och hade borstat tänderna. "Känner du igen mig", frågade Alexander. "Ja", sa Kurt. Han var kladdig om munnen av plommonmos, morgonpasset hade haft bråttom nu igen. Hans kofta var felknäppt och han hade bara en toffel på sig."

S. 8 -9 i Den tid då ljuset avtar av den östtyske författaren Eugen Ruge. 
"Den stora DDR - Buddenbrookromanen," sägs det i Der Spiegel.
Fler smakebitar HÄR

Änkan

Fiona Barton fick iden till Änkan efter att hon arbetat som journalist på en tidning och rapporterat om brottsmål och rättegångar. Hur kände sig fruarna till de åtalade? Vad visste de? Hon bestämde sig för att berätta en historia ur kvinnans synvinkel. Glen Taylor är misstänkt för att ha fört bort ett barn. Hustrun, Jean Taylor, berättar omväxlande med en reporter och den kriminalkommissarie som leder undersökningarna. Alla bestämmer sig för att Glen är skyldig trots att han inte är dömd. Reportrarna jagar; kriminalkommissarien blir alltmer övertygad men hittar inte bevisen. Modern till barnet, som dess utom är granne till Taylors, tvekar inte om vem som är gärningsmannen och Jean börjar undra vem hon varit gift med i alla år. Paret Taylor är barnlösa och särskilt Jean lider svårt av detta. Jag tyckte att den här boken kändes lite annorlunda. Och jag tycker inte att slutet var förutsägbart. Än mindre hade jag listat ut vem som var gärningsmannen. Fiona Bartons debut gav henne luft under vingarna. Änkan såldes till 36 länder och gav henne mod att skriva en andra bok, The Child.

Massolit förlag. Översättning: Katarina Falk. 368 s.

Bokbloggsjerka 3 - 6 februari

Finns det några författare som du har ”tappat bort” under din läsarbana?
undrar Annika i Bokbloggsjerkan 3 - 6 februari

Svar: Ja. Ett flertal deckar/thrillerförfattare har jag "tappat bort", till allra största delen beroende på att tiden inte räcker till för alla böcker jag vill läsa och att "pliktläsningen" med nödvändighet måste gå före. Liksom Annika läste jag allt av Giles Blunt, men nu kan jag inte se att det kommit något nytt från honom på länge. Annars hade det varit läst. Arnaldur Indridason och Elizabeth George har jag släppt - för tillfället - i alla fall och till och med Margret Atwood har jag halkat efter med. Och Peter May för den delen. Joyce Carol Oates kan jag inte hålla takten med riktigt, trots att jag är förtjust i henne. Med jämna mellanrum kommer jag på författare som jag inte läst något av på länge. Tråkigt, men sant.

Veckans ord på Y

enligt O: Dags för bokstaven Y och fem ord som börjar på denna bokstav. Din uppgift är att associera dem med fem böcker och/eller författare. Mina svar kommer som vanligt i ett senare inlägg.

yngling        O, yngling, om du hjärta har
                   att trampa fäders fjät
                   flyg till ditt fosterlands försvar
                   dö, eller rädda det
   
Första strofen i Fosterlandets försvar av Bengt Lidner.
Lätt som en plätt eftersom den första raden fanns någonstans i mina hjärnvindlingar av ingen anledning alls. Annars har Bengt Lidner aldrig varit en favorit. Även om jag minns hans valspråk: I tårar vällust.

ynklig         Henrik i Bara en mor av Ivar Lo - Johansson är lika ynklig som  hans hustru Rya - Rya är storslagen. Han skrävlar och skryter och super och hon sliter ut sig för honom, hemmet och barnen. En fantastisk bok om statarlivet.

ypperlig      Marilla Cuthbert i Anne på Grönkulla minns jag som en ypperlig kvinna. Lite sträv och tvär men med ett hjärta av guld.  
 
yr               Fjäriln vingad syns på Haga,
                  Mellan dimmors frost och dun,
                  Sig sitt gröna skjul tillaga,
                  Och i blomman, sin paulun;
                  Minsta kräk i kärr och syra,
                  Nyss af Solens värma väckt,
                  Til en ny högtidlig yra
                  Eldas vid Zephirens flägt 
C.M. Bellman, Fredmans sånger 64

yta             Ytspänning är en deckare av Aino Trosell som till stora delar tilldrar sig under vatten i dykares sällskap. Den är jättespännande. Miljön är inte så vanlig.

   

Vegetarianen

Så bra den är! Jag var skeptisk, men jag tog tag Vegetarianen av sydkoreanska Han Kang i alla fall. Kanske beroende på omslaget? Kanske beroende på den första meningen: "Innan min fru blev vegetarian hade jag  alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden." Sedan följer berättelsen om Yeong - hye och hennes beslut att bli vegetarian efter en mardröm. Omvärlden reagerar med avsmak och förfäran. Maken får skämmas och fadern tillgriper våld. Problemet är, tycker jag, inte att Yeong - hye blir vegetarian utan att hon inte äter något alls. Och att hon går längre och längre in i sig själv. Läkaren talar om att det är svårt att kommunicera med anorektiker. Romanen är uppdelad i tre delar. I Vegetarianen får en ta del av makens tankar. I andra delen, Mongolmärket, berättar systerns man som är konstnär och blir alldeles besatt av mongolmärket som Yeong - hye har på vänster skinka. I Flammande träd, tredje delen berättar Yeong - hyes fyra år äldre syster. Hon är till slut den enda som intresserar sig för Yeong - hye och som betalar hennes sjukvårdskostnader. Han Kang betonar att boken inte är någon värdemätare på det sydkoreanska samhället utan att den handlar om att vara människa. Att vara människa och tänka annorlunda  och att protestera med sin egen kropp. Vegetarianen är en ganska gåtfull bok, men fängslande och vackert skriven. Jag hade svårt att släppa den. Alldeles som av en händelse intervjuades Han Kang i Lundströms bokradio i lördags och i söndagens SvD har Lina Kalmteg skrivit en intressant artikel om henne. Natur&Kultur. I översättning av Eva Johansson.