Med en duns landade en talgoxunge vid mina fötter där jag satt i solstolen och läste. Den såg alldeles omtumlad ut och flygförmågan var det inte mycket bevänt med. Vi såg på varandra en stund; sedan tog den några prövande skutt men flög inte. Vad skulle jag göra?
Lägga tillbaka i boet ovanför trappan till stugan? Mata? Strunta i?
Då hörde jag att det var helt tyst i boet. Alla hade gett sig iväg. Det var helt enkelt dags att stå på egna ben.
Medan jag vimsade omkring och frågade alla vad som borde göras (och skrämde iväg en lysten katt!) fick ungen luft under vingarna och försvann.
Det var dags.
Tre ekorrar har skuttat omkring oss hela sommaren - den ene oräddare än den andre. De kollar altanen, skäller på katten, krafsar i krukan med den lilla snöflingan i och rasslar upp - och nerför tallstammarna.
Bilden är lånad |
Fågelbaden används flitigt som förfriskning omväxlande med bad. När de två ringduvorna som håller till på tomten druckit/badat är det dags att fylla på vatten. De lyckas skvätta ut det mesta. Man kan ju inte säga att de är så graciösa precis.
man ser mer på sommaren
SvaraRaderaDet är så trevligt med allt djurliv! Fast ringduvorna har jag ett ont öga till sedan de ätit upp alla mina vinbär... nu ger de sig på häggmisplarnas bär (men det gör ingenting förstås). Nej, graciösa är de sannerligen inte och kvistar och blad yr omkring när de flaxar iväg.
SvaraRaderaHannele och Ingrid, visst ser man mer när man äntligen sätter sig ner - och sitter stilla! - utomhus och iakttar omgivningen.
SvaraRaderainte visste jag att duvorna äter vinbär.
däremot har jag funderat på att plantera några häggmisplar