Uppsalaorientalisten Anders Widmark talade i ett mycket intressant men alltför kort inslag i Godmorgon, världen om talibanernas poesi. Den var ursprungligen en motståndsdikt. Språket är dari eller pashto. Pashto är ett kärvt, kargt språk som lär talas i helvetet. I himlen talar man däremot arabiska.
Fiktionen är den plats där man kan ta upp tabubelagda frågor som inte kan diskuteras någon annanstans till exempel av en journalist. Ofta läser författaren själv med pålagda ljudeffekter. Om man vill lära känna landets historia och folk läser man dess skönlitteratur.
Läs mer i en artikel av Anders Widmark i Word without Borders: New Afghan Literature
Jag skrev om Tålamodets sten, en roman av den afghanske exilförfattaren Atiq Rahimi, på den här bloggen 2009.
Om du vill, läs HÄR
Blodig gryning och andra noveller från Afghanistan kom 1985.
I filmen Flyga drake efter boken med samma namn talas pastho.
söndag 11 mars 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
man är ju nyfiken på Afganistan
SvaraRadera(tredje gången jag kämpar med dessa bokstäver :(
för att bevisa att jag inte är en robot
jag måste också ständigt och jämt tala om att jag inte är någon robot! vad tror dom???
RaderaHörde också det här idag, mycket intressant. Själv hör jag mycket Dari på jobbet och lite Pashei, men ingen Pashto...
SvaraRaderadari och pashto är de två officiella språken i Afghanistan, om jag förstått saken rätt.
Radera