tisdag 13 december 2011

Årets längsta natt

Långt innan seden med luciatåg uppstod, var den 13 december en viktig dag. Lucianatten räknades länge som årets längsta natt. Trots kalenderreformen 1753, då vintersolståndet flyttades till 21-22 december, levde föreställningen om den särskilt långa lucianatten kvar. Enligt folktron var den natten farlig, övernaturliga makter var i farten och djuren kunde tala.
Helgonet S:ta Lucia, som gett dagens sitt namn, var en ung italienska som led martyrdöden år 304. Hon levde i SyracusaSicilien och i legenden sägs att hennes fästman angav henne för att vara kristen, efter att hon använt sin hemgift till mat åt de fattiga. Vid denna tid var det straffbart att vara kristen i det romerska samhället och hon dömdes till döden. Som hämnd stack hon ut sina ögon och skickade dem till angivaren.
S:ta Lucia är de synskadades skyddshelgon och resterna av henne kan ännu beses i S:t Jeremias kyrka i Venedig.


Den ljusprydda lucian, som kommer med en bricka på luciamorgonen, var från början en högreståndssed, och förekom framför allt i Västsverige.
Första gången vi hör talas om den svenska luciaseden är 1764 på Horns boställe norr om Skövde.

Melodin till luciasången är italiensk och handlar
egentligen om en stadsdel i Neapel vid namn
Santa Lucia.
De svenska textvarianterna skrevs på 1920-talet.


Namnet Lucia kommer av latinets lux = ljus.

Uppgifterna kommer från Nordiska muséet


3 kommentarer: