söndag 12 mars 2017

En smakebit på søndag

"Kristin hade inte sett sitt hem sedan den dag hon red bort därifrån som brud - det var nu åtta vintrar sedan. Nu  kom hon tillbaka i stort följe - med sin husbonde, Margret ( makens dotter), fem söner, barnpigor, tärnor, svenner och hästar med resgods. Lavrans hade ridit ut emot dem; de möttes på Dovre. Kristin hade inte lika nära till gråten som i sin ungdom, men när hon såg sin far rida fram mot sig fylldes hennes ögon av tårar. Hon höll in sin häst, gled ner ur sadeln och sprang emot honom, och när de möttes grep hon hans hand och kysste den ödmjukt. Lavrans hoppade genast av hästen och lyfte upp sin dotter i famnen. Så räckte han handen till Erlend som hade gjort som de andra och nu kom emot sin svärfar till fots och med vördnadsfull hälsning." Från sidan 266 i Kristin Lavransdotter. Husfrun av Sigrid Undset. Mari på den norska bokbloggen Flukten fra verkligheten håller i läsutmaningen En smakebit på søndag där vi bjuder varandra på en smakebit av det vi just läser. En enda regel finns det: No spoilers! Fler smakebitar HÄR

lördag 11 mars 2017

Helgfrågan v. 10

Mias helgfråga: Vilken bok längtar du efter att läsa i vår? (Kan man nu inte bara nämna en, så kan man lista några.)
Jag ser fram emot att läsa Margaret Drabbles senaste roman The dark flood rises.  Det får bli på engelska för det finns inte spår av någon svensk översättning ännu.  
Mödrarnas söndag av Graham Swift ser jag också fram emot liksom
En engelsk gentleman av Jane Gardam och
Brev till min dotter. Red.: Elcim Yilmaz och
Fåglarna & andra noveller av Daphne du Maurier

och många, många flera.

En trilogi på kvinnodagen

I onsdags, på Internationella kvinnodagen, lyssnade jag på historieprofessorn Yvonne Hirdman, som humoristiskt och medryckande berättade om sin kvinnotrilogi, Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal; Den röda grevinnan: en europeisk historia samt Medan jag var ung: en egohistoria från 1900 - talet. Boken om paret Myrdal kunde hon skriva efter det att 46 kartonger med deras brevväxling släppts. Det var naturligtvis en guldgruva. Yvonne Hirdman hävdar att Alva Myrdal var den intelligentare av de två, och att hon byggde upp sin man. Om modern, Charlotte Schledt, visste Yvonne Hirdman inte så mycket, men när hon läste dagböcker, brev och anteckningar och gjorde närmare efterforskningar fann hon en äventyrlig kvinna som föddes i Estland, blev kommunist och åkte till Moskva lagom till Stalins utrensningar och sedan levde i 20- och 30 - talens Berlin. Den tredje kvinnan är Yvonne Hirdman själv. Medan jag var ung handlar mycket om hennes egna osäkra tillvaro som ung småbarnsmamma på 60- och 70 - talen. Det var själva verkligheten bakom de feministiska teorierna. Proffsigt och livfullt - publiken var mycket nöjd. Utmärkt program på Internationella kvinnodagen. 

fredag 10 mars 2017

Bokbloggsjerka 10 - 13 mars

ANNIKA: Veckans fråga kommer från ett inlägg jag läste på Quora häromdagen med titeln ”What was the last book you read, which wasn’t originally written in your native language?”. Mitt svar blir kort och gott: Mordet på Halland av Pia Juul.
Den läste vi på danska i vår nordiska läsecirkel. Vi har också läst novellsamlingen Dengang med hunden. 
                              

torsdag 9 mars 2017

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt



enligt O: "Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt! Idag handlar det om något nytt och något gammalt" Kul med en ny torsdagsutmaning!
Nytt: Anna Larsdotters uppmärksammade bok Kvinnor i strid (klickbar titel) som kom ut på Historiska Media 2016. I tisdags hade jag nöjet att lyssna på författaren själv som berättade om sitt militära intresse i allmänhet och kvinnor inom det militära i synnerhet. Bland de kvinnor som klätt sig som män för att få delta i strid, som Anna Larsdotter berättar om i boken, fanns adelsdamen Ulrika Eleonora Stålhammar från Svenarum i Småland. 1713 byter hon kläder i skogen och blir Wilhelm Edstedt. Hon hade sett hur hennes fem systrar blivit tvungna att gifta ner sig för att få sin försörjning och så ville Ulrika Eleonora inte ha det. Hon tog stora risker. Det var förbjudet för en kvinna att vara soldat. Det var förbjudet för en kvinna att klä sig i manskläder, men Ulrika Eleonora trotsade dessa förbud. Och som inte detta vore nog; hon gifte sig med en annan kvinna! Och det var ju ett brott som var belagt med dödsstraff. Nu var kvinnorna inte lesbiska och de slapp undan med mycket lindriga straff. Ulrika Eleonora deltog som artillerist i strid genom att bl. a. ladda kanoner. Ladda - inte avfyra. Det sköttes av någon med högre lön och bättre pension.
Gammalt: 1843 skrev Fredrika Charlotta Runeberg romanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar. Boken fick ligga i skrivbordslådan i femton år tills Zacharias Topelius hunnit publicera en historisk roman. Inte kunde en kvinna vara först med det, resonerade Fredrika Charlotta! Självkänslan var det si och så med. Romanen tilldrar sig under den stora ofreden 1700 - 1721; alltså under samma tid som Ulrika Eleonora Stålhammar/ Wilhelm Edstedt var aktiv som soldat. Läsaren följer Catharina Boije och de två döttrarnas öden som utvecklar sig så olika mycket beroende av deras respektive personligheter. Mer om denna bok vid senare tillfälle. På bilden berättar Merete Mazzarella.

onsdag 8 mars 2017

Still going strong

Efter några dagars intensivt läsande kan jag konstatera att jag fortfarande är lika fascinerad av Kristin Lavransdotter som någonsin under tonåren. Jag har läst första delen, Kransen, i nyöversättning av Gun - Britt Sundström. Nu väntar jag otåligt på del två, Husfrun. Förstår inte riktigt varför titeln på del ett, som förr hette Brudkronan, bytts ut mot Kransen. Hur som helst tror jag att jag vid omläsningen fäster mig vid lite andra saker än tidigare. Kristins och Erlends bitterljuva kärlekshistoria är ju det jag framför allt minns. Och det starka bandet mellan far och dotter. Redan när Kristin var nyfödd och låg vid Ragnfrids bröst slutade hon dia och vände sig mot Lavrans när han kom in i rummet. Modern fick finna sig i att alltid inta andra platsen. Sigrid Undset tecknar en fantastisk bild av livet under medeltiden. Läsaren får sig en lektion i såväl historia som kulturhistoria. Jag har faktiskt slagit upp en hel del, men sådant tycker jag är roligt. Både tids- och miljöskildringen skapar en stark närvarokänsla. Författaren frammanar också skickligt olika stämningslägen; Kristins envishet; Lavrans sorg och vrede, Ragnfrids tungsinne och Erlends sangviniska lynne. Något som jag fäste mig vid den här gången var förhållandet mellan Lavrans och hustrun, Ragnfrid. Nu kan jag se hustrun med andra ögon. Den stilige kraftkarlen Lavrans hade allt sina sidor. Hans - och alla andra mäns - syn på kvinnan och hennes plats i samhället är helt entydig. Kvinnan lyder sin far och därefter den husbonde fadern väljer åt henne. Hon räknas som ett svagt käril utan talan. Reglerna för hur en kvinna skulle uppföra sig var stränga. Det finns några kvinnor som överskridit gränserna, men ändå behållit en plats i samhället i romanen. Erlends moster Åshild till exempel. Vad jag inte mindes är den starka ställning religionen och kyrkan hade. Det vimlar av kyrkor, kloster, nunnor och munkar. Flickorna kunde sättas i kloster något år bara som tidsfördriv före ett avtalat giftermål. Lavrans var djupt religiös; Ragnfrid något mindre. Jag är  mycket förtjust i det lite högtidliga språket som fördjupar romanen både tids - och innehållsmässigt och som en väl till stor del får tacka Gun - Britt Sundström för. Norstedts klassikerserie 2016

tisdag 7 mars 2017

Ny radioföljetong

Idag lästes sista avsnittet av Ta itu av Kristina Sandberg
Nästa radioföljetong börjar onsdagen den 8 mars.
Magnus Schmitz läser Butcher´s Crossing av John Williams. Stoner kom ut 1965. Butcher´s Crossing som var John Williams andra roman, kom ut 1960. Översättare är Eva Johansson. Natur & Kultur 2015.