skip to main |
skip to sidebar
vilken ska jag börja med? undrar Lisa Larssons lilla tomtenisse
Tre nya pocketböcker varav två på rea.
Oskuldens tid (1920; 1988) av Edith Wharton (1862 - 1937). Den fick hon Pulitzerpriset för 1921.
Tidigare hade jag Glädjens hus (1905) i min hylla
och
biografin A Backward Glance. An Autobiography (1934) som bl. a. berättar om vänskapen med Henry James
och
Summer 1917
och
Ethan Frome 1911.
Alla hennes titlar är inte översatta till svenska, men ett flertal är filmatiserade, dramatiserade och bearbetade för TV
Norrlands svårmod av Therése Söderlind kompletterade julens Vägen mot Bålberget.
Jag ser verkligen fram emot att läsa båda titlarna.
Julie Otsukas bok Vi kom över havet handlar om en ganska okänd del av amerikansk historia.
Den bygger på levnadshistorier och historiska källor. Författarinnans egna morföräldrar upplevde förflyttningen av invandrade japaner i USA efter Pearl Harbour.
Kom, japanska! är rubriken på första kapitlet i Vi kom över havet. Japanska kvinnor lockades på 1920 - talet till USA med fotografier och smickrande uppgifter om japanska män som redan utvandrat och som önskade japanska fruar. De reser iväg fyllda av förhoppningar om att slippa det slitsamma arbetet på risfälten. Men de möts på den amerikanska västkusten av män som inte motsvarar varken bilder eller beskrivningar och som behandlar dem brutalt och låter dem arbeta hårt på frukt- och grönsaksodlingar under långa arbetsdagar för att seda ta itu med sysslorna i hemmet under kvällar och nätter. De barn som föds möter samma hårda villkor. Kvinnor som anställts av amerikanska familjer blir mycket populära för sitt hårda arbete och för sitt diskreta sätt. Barnen går i skolan och tvingar sina mammor att lära sig språket.
Vi kom över havet är en kollektiv roman. Den berättas i vi - form och på ett rytmiskt språk som det tar en stund att komma in i.
1941 när Japan bombar Pearl Harbour gror osäkerhet och misstänksamhet i samhället. Japanerna ses som presumptiva förrädare och eventuella spioner med vapengömmor. Ryktet går; medierna hänger på. Det är mycket skickligt skildrat. Obehaget växer även hos läsaren. Slutligen meddelar presidenten att japanerna ska flyttas längre inåt landet. Det är inte hälsosamt för USA att ha dem nära kusten.
De förses med identifieringslappar och flyttas iväg. Här associerar man till andra förflyttningar av folkgrupper. Riktigt otäckt. Japanerna säljer och ger bort och ger sig tyst iväg. En buddhist förväntas inte fästa sig alltför mycket vid jordiska ting. Några räknar med att komma tillbaka - andra inte.
Sedan kommer plundrarna.
Så småningom börjar de amerikanska barnen sakna sina skolkamrater. Allmänheten har nyktrat till och börjar fråga sig vad som hände. De kräver svar av myndigheterna. Tvingades japanerna iväg ut i öknen?
Men tiden går och glömskan brer ut sig.
Julie Otsuka skildrar rent sociologiskt ett allmängiltigt händelseförlopp; en generell gruppmekanism samtidigt som hon riktar ljuset mot en specifik tid.
I historieböckerna tar däremot inte denna tid och dessa händelser någon plats.
Julie Otsuka har med rätta blivit mycket uppmärksammad och prisbelönt för
Vi kom över havet. Det är en riktigt bra bok som borde läsas i skolorna.
Översättar: Ulla Roseen
Albert Bonniers Förlag
Julie Otsukas första bok , When the Emperor was devine behandlar japanernas tid i interneringslägren.
Den kommer på svenska i april 2014
Julie Otsukas HEMSIDA
Nytt år, nya utmaningar. Hittills har jag fastnat för dessa tre.
1. pocketlovers Kaosutmaning 2.0
första boken avverkad
2. Ugglan & bokens Topp - 100 - trippel
De tre böckerna jag valt att läsa finns här
3. Feministbibliotekets Klassiska kvinnor
"Den går ut på att läsa så många böcker man bara kan av stora
kvinnliga författare, gamla som nya. Alla som vill kan delta och du gör
det genom att läsa någon bok eller flera stycken och sedan meddela i
mitt kommentarsfält vad du har läst. Varje månad kommer jag att redovisa
det ni läst för att vi ska tipsa varandra om vilka bra böcker det
finns.
Du som läser fem böcker av klassiska kvinnor (eller samtida stora
kvinnliga författare)*, varav minst tre kommer från den Feministisk litteraturkanonen får vara med i en utlottning av ett bokpaket som
innehåller böcker av tre bra kvinnliga författare. Utmaningen avslutas
den 15 september och före Bokmässan avslöjas vinnaren." Så skriver Hanna på Feministbiblioteket
Saga och Pauline i Alltings början av Karolina Ramqvist talade mycket om feministisk litteratur.
Nio kvinnor - nio liv (Prisma 1977) var en av titlarna.
Så här står det i förordet:
"Den här boken handlar om Elisabeth, Lena, Ingela, Eva, Molly, Birgitta, Ebba, Inga - Lisa och Si. Tillsammans är vi Aurora - en lokalgrupp i Grupp 8. Vi är ett arbetskollektiv och det är naturligt för oss att uttrycka oss tillsammans. I andra sammanhang än i kvinnorörelsen skulle vi verka mycket olika. Vi har olika bakgrund, olika yrken, olika många eller inga barn, är gifta, skilda samman - eller ensamboende. Vi är födda under 30 - , 40 - och 50 - talen. Vi skulle kunna vara varandras mödrar och döttrar. Men vi är varandras systrar, för det är det som räknas i kvinnorörelsen.
Auroras sammanlagda ålder är 318 år. Aurora har 14 barn från 4 till 18 år. Vår livserfarenhet är utan gränser. Våra möjligheter likaså. Vi är en del av den nya kvinnorörelsen --- För många av oss i Aurora innebar det en genomgripande förändring i våra liv när vi gick med i kvinnorörelsen. Vi vill berätta vad det betytt och betyder för oss: i vårt arbete, i förhållande till män och barn och andra människor. Och allra viktigast: för vår uppfattning av oss själva och för vår tilltro till vår egen förmåga. Processen är lång och vi har bara börjat. Kvinnorörelsen har gett oss en ny identitet som ömsom svaga, ömsom starka, men kämpande kvinnor.
Kära systrar. Det är oss det gäller nu!"
Sist i boken:
Några av Grupp 8:as viktigaste paroller
Arbete åt alla
Nej till låglön - lika lön för lika arbete
6 timmars arbetsdag med full lön för alla
Bra och gratis daghem och fritidshem för alla
Fackmöten på betald arbetstid
Fler kollektivhus
Krossa kapitalismens porrindustri
Kamp för kvinnans frigörelse - kamp för mänsklighetens frigörelse - kamp för socialismen
Ingen kvinnokamp utan klasskamp - ingen klasskamp utan kvinnokamp
Intressant läsning om ett gäng kvinnor och deras samlade livserfarenheter; arbete, gräl, diskussioner, förhållanden och läsning. Ett tidsdokument dessutom.
som om vätet i
stjärnornas inre
blev vitt här på
jorden kan hjärnan
kännas vit
som om någon har
lagt tiden samman
och pressat in den
genom dörren till
ett rum
där ett bord ett
par stolar och den
sömnlöses oanvända
säng redan
förvittrar
som i dis från en
främmande världsrymd
bland resande änglar
sitter man där
i sitt hörn
tills man utan
att bestämda saker
plötsligt händer
reser sig
och går
liksom en fågel
som osynlig vaknar
och matar sin
ofödda unge
vid midnatt
dit ingen kan
veta om sakernas
tillstånd
fortsätter
Ur Alfabet (1981) av Inger Christensen (1935 - 2009)
Tolkning: Jan Östergren
Karl Skyttes hustru är tredje delen i Mathilda Mallings serie om Skyttes på Munkeboda och Stjernes på Marieholm. Karl Skytte har gift sig med den vackra, förmögna Alexandra Orth dotter till direktör Lars - Anton Orth på Råsnäs. Råsnäs ligger i nordvästra Skåne, närmare Marieholm än Munkeboda.
Här finns ett vattenfall och en järnvägsstation i den omedelbara närheten. Lars - Anton Orth köpte den gamla gården för en spottstyver och anlade en beklädnadsfabrik.
Alexandra Orth är den enda som trotsar den tyranniske, fåfänge Lars - Anton Orth, som dessutom är ytterst känslig för vad folk ska säga. Hon har brutit en förlovning efter att ha blivit störtförälskad i den stilige Karl Skytte. Fadern rasar, men låter Alexandra gifta sig på villkoret att hon och hennes man flyttar till Amerika. Det gör de. Men Karl Skytte har ingen tur med sina projekt. Dessutom blir han sjuk. Alexandra, Karl och de två barnen måste återvända hem till Sverige; var och en till sin familj. Thomas Carter - god vän till Karl Skytte - har hjälpt familjen mycket i Amerika och nu reser också han hem. Han har kommit att bli mycket fäst vid Alexandra och så småningom djupt förälskad.
Här kommer jag att tänka på Agnes von Krusenstjernas Älskande par och den stilige Thomas Meller som varit Petra von Pahelns ungdoms älskade och nu kommer hem och blir unga Angla von Pahlens kärlek. Thomasarna Carter och Meller påminner starkt om varandra. Den fattiga släktingen Aline Videstam spelar samma roll som den lömska arrendatorsfrun Adèle Holmström.
Likheterna med Jane Austens romaner har jag berört tidigare.
Alexandra Orth går alltså - ännu en gång - sin egen väg.
Det egoistiska inslaget i det som kallas kärlek tål att diskuteras. Precis som i Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson.
Lars - Anton Orths hustru, Charlotte, har genom åren bleknat till en ängslig skugga, men ett par av döttrarna erbjuder motstånd.
Mathilda Malling ägnar tid åt att beskriva kläder och material. ... muff och pälsverk; korsett, kamkofta; tvättklänning; tock.
Material: muslin, moll, sits, battist, chiffon, piké.
Exempel på tidstypiska och/eller dialektala uttryck: spansk, rysk, kabyl, fetera, mochera.
Äntligen har jag bestämt vilka tre böcker jag vill läsa i Ugglan&bokens utmaning
Topp - 100 - trippeln
Jag har utgått ifrån Världsbibliotekets lista över de hundra bästa böckerna och valt ut tre böcker
som jag ännu inte läst. Sedan har jag hela 2014 på mig att läsa dem och
skriva om dem på min blogg.
Och så kommer jag att rapportera i Ugglan&bokens blogg.
Läs HÄR för fullständig information
Jag tänker läsa Kvinnorummet (1977) av Marilyn French eftersom jag ideligen blev påmind om den när jag nyligen läste Alltings början av Karolina Ramqvist.
Samuels bok (1981) av Sven Delblanc står oläst i min bokhylla. Dags att åtgärda det nu.
Åtgärdat. Läs HÄR
Ljus i augusti (1932) av William Faulkner får bli den tredje titeln.
Tre moderna klassiker alltså.