Fem en fredag v. 51 2025: Jul, jul

elisamatilda: Fem en fredag v. 51: Jul, jul 

1. Hur kommer du spendera juldagarna? Med barn och barnbarn
2. Vad önskar du dig i julklapp? Julefred på jorden
3. Vad gör din jul? Barnbarnen
4. Vad kan du inte vara utan på julbordet? Skinka och Brantevikssill
5. Tittar och/eller lyssnar du på någon av årets julkalendrar? Nej

Noveller

Nu har jag läst Noveller av Tessa Hadley och förstår nu  det fina med författaren. I tio noveller skrivna mellan åren 2003 och 2018 skildrar hon människor som upplever saker som gör skillnad i deras liv. I novellen Bortförandet blir en flicka bortförd av tre levnadsglada studenter utan att familjen märker något.  "Jane Allsop blev bortförd när hon var femton utan att någon märkte det. Det här hände för länge sedan, i Surrey på 1960 - talet, när föräldrar var mera obekymrade." Det står redan i första meningen. Och så är det genomgående. En kastas rakt in i skeendet. Med skeendet menas inte action. Det mesta händer inom människorna; små, små rörelser. Tessa Hadley känner mänskligheten; hon har en skarp psykologisk blick. Och hon älskar släkten som idé. Hur en än vrider och vänder sig så har en vissa band med släkten även om en inte valt den, säger Tessa Hadley i en intervju i Vi läser. Människor konfronteras med sina egna minnen; ibland träffas några personer som inte setts sedan barndomen. Amanda, Chris och Susan möts i mycket vuxen ålder för att dela arvet efter sin gemensamma, barnlösa gudmor. Det triggar naturligtvis igång minnen från gångna tider. Många av personerna i novellerna står utanför på något sätt. De är oftast kvinnor, iakttagare och saknar närmare vänner. De är lite oskuldsfulla och bortkomna. "Jane bekände att hon alltid hade haft en känsla av att stå på fel sida om ett staket, åtskild från det liv hon var ämnad att leva." (Bortförandet). Barn ser plötsligt sina föräldrar med nya och kritiska ögon. När Cecilia i novellen Cecilias uppvaknande återkommer till Florens för att se på konst tillsammans  med föräldrarna ser hon plötsligt hur solkig hennes mors gamla urfällda klänning är och hur hennes far framstår som en riktig petimäter. Och hon inser att italienarna ser med omilda ögon på dem och andra turister; hon förstår dem. Maktordningen och hierarkierna är intressanta i mänskliga relationer; till exempel i en syskonskara. Det här är oavlåtligt intressant läsning. Ett klart och rent språk och träffsäkra formuleringar. Jag får nog ge romanerna, Syskonen och Sent på dagen, en ny chans.

Titel: Noveller

Författare: Tessa Hadley

Översättare: Marianne Tufvesson

Förlag: Wahlström & Widstrand

Tryckår: 2021  

Antal sidor: 196 

Ugglans och Bokens läsutmaning Novelltolvan 2025

Sidenbrokad

Tessa Hadley är december månads novellförfattare i Ugglas och Bokens läsutmaning Novelltolvan. I henne novellsamling som har titeln Noveller finns ett stycke som heter Sidenbrokad och som handlar om ett fint tygstycke, som inte räcker till den brudklänning distriktssköterskan Nola Higgins behöver men väl till en liten jacka. Ann Seatono ch Kit har en syateljé ihop. Ann ritar; Kit Gallagher syr. Nola är Anns gamla skolkamrat från Fishpond som blivit sjuksköterska och i sitt arbete träffat den långe, fule Blaise Perney som äger en hjortpark. Han har gott om pengar och kan stå upp mot Anns och Kits priser. Blaise har

skickat med en bit gammal vacker sidenbrokad som han tycker borde användas i sammanhanget.  Ann uppvaktas av en socialistisk läkarstudent vid namn Donny Ross. Kit är förlovad med läkarstudenten Ray men hon hinner med en eller två andra manliga bekanta vid sidan om.  Året är 1953. Sexton år senare syr Ann Ross en jacka åt sin dotter Sally av en bit gammal sidenbrokad som inte kommit att användas åt det den egentligen var avsedd för. Så rullas sidenbrokadens historia upp på samma gång som en förstår vad det blivit av de flesta av de inblandade personerna. En vemodig historia om klass, arv och miljö. Och om alltings förgänglighet.

Tisdagstrion v. 51 2025: Jul

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 51: Jul

1.  "Allt detta (putsande) måste göras i god tid före julstädningen så att hon hann lägga lutfisken i blöt, baka julkakorna och klenäterna och stoppa köttkorv.Sen städade hon och bytte hyllbårder och gardiner och dukar och sedan var det tid att lägga in sill och pressylta och lägga skinkan i blöt och baka vetebröd. Sen brukade hon i allmänhet inte minnas mer och hon kvicknade till igen när julskinkan började se urgröpt ut och det var bara lök och morotsbitar kvar i burken med glasmästarsill för då var det januari."
Ur Springkällan av Kerstin Ekman 

2.  Jul i stallet av Astrid Lindgren och Harald Wiberg. Astrid Lindgrens julevangelium har blivit en klassiker. "Det var en gång ett barn som satt i sin mammas knä. Det var jul och barnets mamma berättade om en alldeles särskild julnatt i ett stall för länge sedan. Barnet såg alltsammans för sig som om det hänt i deras stall, på deras egen gård..."

3. Hur ljuset tar sig in av Louise Penny. Gamache är trött, mobbad och illa klämd. Hans högra hand och gode vän Jean - Guy Beauvoir befinner sig numera i fiendens läger; han arbetar ihop med överintendent Francoeur, som bestämt sig för att manövrera ut Armand Gamache. Gamache har fått se sin personal omplaceras till alla möjliga avdelningar.  Det ser väldigt mörkt ut. Ändå är det jultid i Québec. Det snöar ymnigt och Three Pines som ligger någon mil bortom Montreal är julpyntat.

Vårens böcker

Vårens böcker 2026 har illustrerats av Cecilia Vårhed som inspirerats av manga och underground comics. Omslaget pryds (?) av en flicka med stort rött hår, stora öron och plutmun. (JuleNissen hör inte till illustrationen. Den döljer en ful stämpel.) Chefredaktören Johan Sandholm rapporterar om årets undersökning av kataloganvändningen att 97% av användarna vill ha katalogen i tryckt version. Katalogen är stabil men innehållet måste bli bättre. Jag håller med. Vårens böcker 2026 är väldigt plottrig och svårläst. Många debutanter presenteras - och det är kultur - och amånga småförlag deltar. Det är också bra. Men en måste kunna se och läsa. I alla fall hittade jag så klart en hel del böcker jag skulle vilja läsa. I april kommer en bok om Skånska yllebroderier av Eva Berg och Annhelén Olsson ut i april på Arena förlag. Arena ger också ut Historisk kristidsodling för framtiden där det förutom odlingstips finns med recept. Amelie Nothomb har tidigare skrivit om företagskulturen i Japan i Underkastelsens sötma. I april kommer Förundran och bävan på Editions J förlag. När jag jämför originaltitlarna på dessa båda böcker finner jag att det är samma bok! 1999 kom den första svenska utgåvan alltså! 12 maj kommer författaren till Internationell scen i Stockholm. Av månsken växer ingenting, en norsk klassiker från 1947 av Torborg Nederaas, kommer ut i nyöversättning av Cilla Naumann. På det utmärkta bokförlaget Tranan kommer i februari en ny novellsamling av Samanta Schweblin Det goda onda. I april kommer en bok jag borde läsa på Kaunitz - Olsson förlag: Resa med Borges av Eva och Karin Ström. Har aldrig förstått mig på Borges, nämligen.

Fem en fredag v. 50 2025: Till minne

elisamatilda: Fem en fredag v. 50: Till minne

1. Vilket ögonblick från det senaste året vill du hålla fast vid extra hårt

       En dag med hela familjen samlad till en härlig middag hos Pia´s                 Kitchen i tallskogen i Yngsjö där ingen kunde tro att någon kunde bo.         Den utmärkta kocken lagade maten inför våra häpna ögon, berättade         och förklarade. Dottern hade bjudit till födelsedagskalas.

 

 2.   Vad får dig att le, även en annars tung eller vanlig dag? Små barn

 

 3.   Vad i din vardag får dig att stanna upp och känna tacksamhet? Att             jag vaknar och kan stiga upp.

 

 4.  När brukar du känna ”det här är livet”? I möten med människor

 

 5.  Vad får dig att känna hopp, även när livet känns lite tungt? Små barn

Vithet

Vithet av Jon Fosse är en underbar kortroman med ett vackert omslag. En man som förefaller vara väldigt ensam i världen ger sig ut på en oplanerad bilresa för att råda bot på sin leda. Han svänger plötsligt av från vägen in på en skogsväg där han  så småningom kör fast. Ohjälpligt. Utan att tänka närmare på vad han gör ger han sig iväg in i skogen. Någonstans borde det finnas ett hus där han hoppas finna någon med en traktor som kan hjälpa honom ur knipan. Naturligtvis finns det inte det. Himlen är svart utan stjärnor. Och så börjar det snöa också. Ledan har övergått i tomhet och han känner något liknande rädsla. Han börjar inse att han handlat obetänksamt. Han fryser, är hungrig och börjar bli trött. Mannen ser en vit skinande kontur närma sig honom. Vitheten, som får honom att frysa mindre. En arm läggs runt hans axlar. Den gula månen gör det ljusare och stjärnorna är vackra. Har han sett en ängel? Eller var det en syn? Han tycker sig förnimma att någon följer efter honom eller går bredvid honom och frågar vem det är som följer efter. "Inte följer efter. Följer."  Jag är den jag är, får mannen som svar. Efter det att mannen stött på sina föräldrar, som inte heller kan hjälpa honom ut ur skogen, ser han stenen som ligger under en gran och erbjuder en torr sittplats. Bara inte somna. En så vacker bok om döden. Den har drag av saga, allegori, Bibeln, Dante och Kristens resa. Vithet har en musikalitet som känns tydligt om en läser högt. En känner igen det poetiska språket och de fosseska omtagningarna. Vithet är en bok att älska. Tror att översättaren, Lars Andersson, gjort ett bra arbete. Jon Fosse konverterade 2013 till katolicismen och sägs vara en utpräglad mystiker. Nobelpriset i litteratur fick han 2023.

Titel: Vithet 

Författare: Jon Fosse

Översättare: Lars Andersson

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 63