astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger brukade driva en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Nu vet vi inte riktigt vad hon tänker, men jag tycker det är en trevlig grej med smakebitsidén är trevlig så jag fortsätter en stund till. Min Veckans mening v . 26 kommer ur Blekjorden av Ulrika Lagerlöf, förtsättning på Hjortronmyren
"Farmor Johanna hade pekat och Siv hde grävt. Hur gammal kan hon ha varit då? Sex, sju år kanske? Tillräckligt för att farmor skulle tycka att Siv kunde göra nytta. Mossan var enkel att skära igenom och vika bort, men det tog emot att ta sig igenom det bruna skiktet under mossan, jord och växtdelar.Hon behövde inte gräva djupt, men ljung och bärris hade rötter som löpte kors och tvärs genom jorden och fick spaden att hela tiden fastna. Hon minns att hon tänkte att naturen testade henne. Ville se om hon var värdig. Siv högg och högg, tills hon äntligen gjort en rund ring, stor som ett dasslock. Tillsammans tog hon och farmor tag i var sin ände och drog bort jorden. När de lagt jordklumpen åt sidan kikade ner i hålet, och där var den: blekjorden. "Känn på den." Farmors hand som höll fram den gråa jorden. Siv som försiktigt strök med pekfingret, kände den oljiga ytan. "Varför är den så fet? Skulle den inte suga upp fett?" - "Jo,det kan man inte tro. Men det är precis vad den gör. För att den själv är nästan tom. Allt i marken rinner bara genom den, den har tömts på färg och innehåll. Därför suger den så bra. Den tar upp allt fett och all smuts som den kommer nära."
Fler smakebitar borde ha funnits HÄR