Fem en fredag v. 19 2024: Känslor

elisamatilda: Fem en fredag v. 19: Känslor 

1. Vad får dig att känna dig ung? När jag umgås med yngre. Och äldre
   
2. Vad får dig att känna dig äldre? När jag inser hur mycket jag hann och orkade när barnen var små och jag yrkesarbetade också
   
3. Vad får dig att känna dig optimistisk? När Israel och Hamas försöker prata, när så gott som hela världen stöder Ukraina och när Trump får mothugg.
   
4. Vad får dig ur ett dåligt humör? Rödhaken
   
5. Vad får dig att känna dig levande? När jag upptäcker hur mycket mer jag kan och orkar än jag tror

Helgfrågan v. 19 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v.19: Kristi Himmelsfärdsdag - Vad blir det för läsning idag?

Jag läser med stort intresse Kniven i elden av Ingeborg Arvola. Den rör sig i trakterna av Nordkalotten på 1860 - talet. En möter många slags samer, några nomader och några stationära och ryssar. En ung ogift kvinna med två barn, Brita Cajsa, är den som berättar. Trots sin sociala ställning åtnjuter hon ett visst anseende för sina varma, läkande händer. Dessutom har hon ett förödande inflytande på alla män. Utan att hon kan hjälpa det.

Magikern

Magikern av Colm Tóibín är en roman om författaren  Thomas Mann (1875 - 1955). Han föddes i ett burget köpmanshus i Lübeck men flyttade senare till München när det visade sig att arvet från fadern bestod av pengar. Ingen av sönerna ansågs vara duglig nog att sköta familjeföretaget; alltså sålde fadern det utan att meddela familjen sitt beslut. Thomas Mann försökte hela sitt liv leva upp till sin fars godkännande. Brodern Heinrich var också författare om än mindre framgångsrik. Bröderna stod också på olika sidor rent politiskt. Det ryktades att Thomas Mann var homosexuell, men när han gifte sig rikt i München med judiska Katia Pringsheim och i rask takt fick sex barn kom ryktet av sig i någon mån. Katia kände till hans förtjusning i unga vackra pojkar i badbyxor men verkade inte vara så upprörd över det. Äldsta dottern Erika var faderns favorit tillsammans med ett av de yngre barnen, Elisabeth. I övrigt var han inte speciellt intresserad av barnen. Katia var svag för den olycksalige sonen Klaus och stödde honom ekonomiskt långt upp i åren. Erika och Klaus lät höra talas om sig genom sitt utsvävande leverne och genom sina politiska uttalanden. Erika var bisexuell men gifte sig så småningom med poeten Wystan Auden för att få ett brittiskt pass. Klaus var homosexuell och narkoman med en olycklig förkärlek för dåligt sällskap. Barnen var över huvud taget ganska ohanterliga och krävde ständigt pengar av sina föräldrar. Varje förmiddag var helig skrivtid för Thomas Mann och då fick ingen störa. 1929 fick Thomas Mann Nobelpriset i litteratur för Buddenbrooks, 1901.( Eftersom Fredrik Böök inte gillade Bergtagen, 1924, var det viktigt att det poängterades att priset gällde Buddenbrooks). 1933 tog Hitler makten i Tyskland och paret Mann måste stanna kvar i Schweiz där de då befann sig. 1936 förbjöds hans romaner i Tyskland. Thomas Mann var stark motståndare till Hitler men låg lågt med offentliga yttranden till barnens starka ogillande. Familjen kom aldrig att bosätta sig i Tyskland igen. Landsflykten gick vidare till USA där presidentparet Roosevelt stödde dem. Där träffade Thomas Mann Arnold Schönberg, de blev vänner och han började skissa på romanen Doktor Faustus, 1947. Musik var något som hela familjen, "den fantastiska familjen" som de kallade sig, var intresserad av. Författaren höll radiotal till tyskarna och hyllades mycket i USA. Han arbetade vid Princeton och fick sedan en tjänst på Library av Congress. Thomas Mann skrev förutom sina stora romaner även tal, artiklar och noveller. 1949 fick han Goethe - priset och då utbröt en strid om huruvida han skulle hämta priset som delades ut i tyska Weimar (med Buchenwald alldes i närheten). Han bestämde sig för att göra det och passade på att en gång för alla ta bladet från munnen och säga sitt hjärtas mening. Familjens sista tillflyktsort blev Arosa i Schweiz. Magikern - det var barnens namn på Thomas Mann - är en rik bok om en författare som växte sig stor och i takt med det vecklar Magikern ut sig från något ganska torrt och refererande till en rik och givande berättelse om en gåtfull man, hans familj och släkt; alla kända människor han mötte och alla olika bostadsorter han kom att använda sig av.  Lite kan jag sakna Katia Mann, så jag tänkte att jag skulle läsa om hennes bok Oskrivna memoarer som jag läst för flera år sedan. Men då finner jag att boken inte längre finns på något skånskt bibliotek i den närmaste omgivningen. Mycket märkligt. Katia Mann måste tillskrivas åtminstone halva äran för makens stora framgångar. Läsecirkelns sommarläsning är romanen Bergtagen som Thomas Mann fick idén till när han besökte Katia på lungsjukhuset i Davos. I Tóibíns roman möter en också en mängd av dåtidens stora namn. Det gäller både paret Manns vänner och bekanta utan även en hel del av barnens otaliga bekantskaper.

Veckans kulturfråga v. 19 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 19. Vilka blomkopplade kulturella verk tycker du särskilt mycket om? Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht tyckte jag var en väldigt bra, skrämmande och lärorik bok om två koreanska systrar som kommer ifrån varandra. under den japanska invasionen av Korea. Den ena blir s.k. trösterska på en soldatbordell och lever ett eländigt liv. De båda systrarna söker outtröttligt efter varandra. Monets näckrosmålningar finns världen över på olika  museer. Jag är lite svag för näckrosor eftersom de fanns i min barndoms  blekingska insjö. Blommornas vals ur Nötknäpparsviten av Peter Tjajkovskij minns jag faktiskt från skolan och en dynamisk musiklärare. Och som kronan på verket icke att förglömma The Bucket Woman, Mrs Hyacinth Bucket och hennes systrar Daisy, Rose och Violet.

Tisdagstrion v. 19 2024: Bok nummer 3, 14 och 23 i valfri bokhylla

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 19: Bok nummer 3, 14 och 23 i valfri bokhylla. Kul uppgift!

Jag styr mina steg mot dikthyllan

1. Bok nummer 3 : Bo Setterlind, Dikter 1948 - 1984

Innanför

Ljuset leker på din ruta, Ingen oro här dig stör. Änget spelar på sin luta, vinden hennes strängar rör. Sätt dig ned och lyssna, pilgrim, Herren själv dig heder gör. Solens klockspel hunnit sluta, det är ängets bön du hör. Änget spelar på sin luta, ingen själ är utanför.

2. Bok nummer 14. Erik Axel Karlfeldt, Fridolins visor och andra dikter

Vårlåt

Göken på ängarna gal i sena natten, löken på sängarna blomstrar vit och röd. Forsen kring stenarna sprutar mjölkhvitt vatten, porsen och enarna skänka ut sitt mjöd. Hvad vårt land är vänt och ljust, hur dess hundra sjöar glänsa liksom ögon dem kärleken tjust.

Följer du skällan i långa solskensdagar, sköljer vid källan du foten, späd och skär? Lockar dig duvan till dunklet, där hon klagar, plockar på tuvan du söta fjolårsbär? Se, din vän i längtan går, Hur de ungas hjärtan darra liksom lärksång i hembygdens vår!

3. Bok nummer 23 Hjalmar Gullberg, Kärlek i tjugonde seklet

Blomsterstycke

Lila rhododendron, tegelröd pelargonia i fönsterkarm. Flädern, i sin blomnings överflöd, har strött vita stjärnor på min arm.

Klängrosbusken kastar mörkröd brand över sommarträdgårdens berså. Flockvis ler rabattens konfirmand, flickan i det gröna, himmelsblå
---

Boktriss v. 19 2024: Bokstaven S

Mias bokhörna: Boktriss v. 19: Bokstaven S  

Manlig karaktär: Simon Darre Andersen i Kristin Lavransotter av Sigrid Undset. Han är en viktig bakgrundsfigur i Kristin Lavransdotter. Kristin Lavransdotter är hans livs stora kärlek, men hon väljer ju en annan, trots att hennes älskade far gärna sett Simon som sin svärson. Men Simon finns där som stöd åt Kristin genom alla åren och de är  mycket goda vänner.

Kvinnlig karaktär: Singoalla. En klassiker av Viktor Rydberg utgiven 1865. Den tilldrar sig under 1300 - talet och handlar om den romska flickan Singoalla och kärleken mellan henne och riddaren Erland Månesköld.

Barn, djur, serie: Spara och Slösa. Spara och Slösa är en svensk serie för barn, skapad av Birgitta Lilliehök 1926 och publicerad i Sparbankens (numera Swedbanks) tidning Lyckoslanten.

Selfie v. 19 2024: Om jobb

Klimakteriehäxan: Selfie v. 19: Om jobb

1. Hur tidigt i livet visste du vad du ville bli? Väldigt tidigt.

2. Fanns det en förebild som påverkade ditt yrkesval? En kusin till min pappa var sjuksköterska i Schweiz. Jag. beundrade henne andlöst. Elin hette hon.

3. Har du fått sparken någon gång? Nej

4. Hur ofta har du bytt jobb? Som färdigutbildad ett par gånger

5. Skulle du välja samma yrke igen om du fick chansen? Nej. Då skulle jag hållit fast vid mitt ursprungliga val

6. Skulle du rekommendera unga att gå i dina fotspår? Nej. De ska göra egna spår.

 

En smakebit på søndag v. 18 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås.

"I juni året innan, när Mia och Pearl hade flyttat in i det lilla huset på Winslow Road, hade varken mrs Richardson (som tekniskt sett ägde huset) eller mr Richardson (som lämnade över nycklarna) ägnat dem någon större tanke. De visste att det inte fanns någon mr Warren, och att Mia var trettiosex, enligt det Michigan - registrerade körkort hon visat upp. De noterade att hon inte bar någon ring på vänster ringfinger, även om hon hade många andra ringar: en stor ametist på pekfingret, en som var gjord av skaftet från en silversked på lillfingret, och en på tummen som i mrs Richardsons ögon verkade misstänkt likt en humörsring. Men hon verkade vara trevlig och det gjorde även hennes dotter Pearl, en tystlåten femtonåring med en lång mörk fläta."        Fler smakebitar: HÄR

Veckans mening v. 18 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser som av någon anledning fått en att stanna upp och delar den med andra bloggare. Min Veckans mening v. 18 kommer från Små eldar överallt av Celeste Ng.

"Det var vad alla människor i Shaker Heights talade om den sommaren - om hur Isabelle, den yngsta av barnen Richardson, till slut hade fått en knäpp och bränt ner hela deras hus."

Åldrande x 3

Tre väldigt olika böcker som alla handlar om åldrande. Bilden längst till höger är skriven av Carl - Göran Ekerwald som fyller 101 år i år. Titeln : Fördelen med att bli gammal. "Nu gäller det bara att leva. Att smaka på det rena och oanfrätta människolivets återstående minuter och sekunder", konstaterar han. Bokens protagonist kallas Gammal, vilket ju är sant, men jag tycker ändå att det är lite störigt. Ekerwald är författare och översättare. Han har en dotter som går ut och promenerar med honom i övrigt klarar han sig själv. CGE tycker om att sjunga och dansa. Kl 07.00 ringer väckarklockan. Därefter läser han Bibeln och persiska poeter och två dagstidningar fram till klockan tio. Livet är väldigt regelbundet. I likhet med Samuel Beckett ifrågasätter han om demens och Alzheimer egentligen är att se som sjukdomstillstånd. Det är snarare en barndom som hör ålderdomen till. Omslaget på boken föreställer det irländska helgonet Colmán, ett träsnitt av Albrecht Dürer.

Sven-Erik Liedmans bok som ligger längst till vänster har titeln I november. Om åldrandet. SEL är professor emeritus i idé-och lärdomshistoria. Han är 85 år och får kännas vid en del fysiska krämpor och att folk lämnar plats åt honom på bussar och tåg. Han har fru, barn och barnbarn som berikar hans liv. Han är trött och har svårt att fördra vintermörkret.

Anna Kåver, psykiater, 70, skriver som en livsberusad. Med livet i behåll. Om åldrandets frihet och förluster. Anna Kåver gillar att bjuda in vänner på trevliga vänsamtal. Hon minns sitt liv och även det många patienter berättat för henne. Jag är väldigt förtjust i hennes bok. Hon väjer inte. Och hon har så många fina tankar och formuleringar att stryka under. Frihet på ålderns höst är bl. a. att inte behöva optimera farten. Hon citerar ofta Kierkegaard. Och hon är så klok och erfaren. Boken har också en intressant läslista. 

Veckans helgfråga v. 18 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 18: Vad får dig att köpa en bok som du egentligen kan låna på biblioteket. 

Nyligen lånade jag Tidstillflykt av Georgi Gospodinov på biblioteket och satte igång att läsa. Ganska snart kom jag på att jag inte kunde skriva av alla utmärkta formuleringar och tankegångar för det blev i stort sett att kopiera hela boken. Jag köpte den och kan nu stryka under och kommentera som jag vill. Ibland köper jag böcker för att bibliotekskön känns övermäktig. Kerstin Ekmans böcker brukar jag köpa liksom vissa författarbiografier såsom Anna - Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf och Elisabeth Åsbrinks bok om Victoria Benedictsson. Och Knasusgård samlar jag på.

Din tid kommer

Carl - Johan Vallgrens nya roman, Din tid  kommer, är en skönlitterär roman förklädd till thriller. Roman om ett brott är undertiteln. Din tid kommer tilldrar sig 1993 i Halland och börjar med att en kvinna hittas död i ett vattendrag; kalrakad, utmärglad och med korslagda armar. Sverige var ett annat land då. Man talade med varandra ansikte mot ansikte. Inget SMS- ande eller mejlande. Kriminalkommissarie Roger Björling får hand om fallet men finner ganska snart att här krävs förstärkning från rikskrim. Då återvänder Johanna till sin barndoms Falkenberg som hon flytt från p g a traumatiska händelser. Johanna och Björling arbetar bra ihop. Ingen utav dem är särskilt talför men de tänker på samma sätt. Björling har nyligen mist sin hustru, Maria, och har svårt att handskas med förlusten. Till råga på allt försvinner han egen dotter, Malin, och då blir det för mycket. Björling lånar en sommarstuga av en tremänning och hunden Elsie av en annan vän och försöker arbeta sig tillbaka. Sökandet efter Malin hotar efter sex månader att bli ett kallt fall, men varken Björling eller Johanna kan acceptera det. Vallgren hade påbörjat den här romanen strax innan hans egen hustru blev sjuk i terminal cancer. Hon uppmuntrade honom att fortsätta vilket han också gjorde när han kunde. Romanen är oavlåtligt spännande och mycket gripande. Språket är nog det jag uppskattar allra mest. Och djur- och naturskildringarna. En följer människorna i vardagen. Detaljrikedomen gör att en känner en stark närvaro. Ludvig Josephson är en förtjänstfullt okonstlad uppläsare som jag ska lägga på minnet. (Men visst är det en viss skillnad på före och innan?)

Tisdagstrion v. 18 2024: Sång & dans (eller varianter av orden) i titel, handling eller på omslag

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 18: Sång & dans (eller varianter av orden) i titel, handling eller på omslag.

1. Sång om den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling. Undertitel: En fantasi. Den här romanen kan kallas en politisk thriller. Den tilldrar sig i Kambodja på 50 - talet. Jag tyckte att den var helt otroligt bra.

2. Koltrastens sång. Wolf Solent. 1. av  John Cowper Powys. Koltrastens sång är djupt fascinerande. Civilisationskritik, religionskritik - till och med själen har blivit materia. Wolf Solent vill helst leva i sin tanke - och fantasivärld. Efter att ha blivit avskedad som lärare i London har han nu fått ett besynnerligt arbete hos en egendomlig familj i ett mystiskt hus i West Country  där han tidigare tillbringat sin barndom.

3. Sång till polstjärnan, novellsamling av Stina Aronson kom 1948
I den visar hon sig även vara en novellkonstens mästare. Man känner igen människorna och miljön från Hitom himlen. Åtta noveller ; ingen har samma titel som boken. Det tog Stina Aronson tjugofem år av skrivande innan hon fann sin egen röst; sitt eget språk.

Boktriss v. 18 2024: Bokstaven R

Mias bokhörna: Boktriss v. 18: Bokstaven R

Manlig karaktär: Rhett Butler i Bora med vinden av Margaret Mitchell

Kvinnlig karaktär: Rebecca av Daphne du Maurier

Barn, djur, serie: Råddjuret är ett litet djur som springer omkring i Muminpappans bravader. Han är slarvig, klädd i slitna kläder och har en kastrull på huvudet. Han är gift med Sås - djuret. Deras son Sniff bor hos Mumintrollen.

Veckans selfie v. 18 2024: Om hundar

 Klimakteriehäxan: Veckans selfie v. 18: Om hundar

1. Mitt första hundminne: Min egen lille foxterrier, Pelle, som blev överkörd av mjölkabilen.

2. Filmhund som stannat kvar: Jag måste nog säga Båtsman. I kombination med Tjorven är de det verkliga radarparet i Saltkråkanfilmerna

3. Bokhund som stannat kvar: Vittand som är huvudperson i Varghunden av Jack London. Vittand är hälften varg hälften hund. Han lever ett hårt och växlingsrikt liv i vildmarken, som slädhund, som kamphund och slutligen som självutnämnd bodyguard åt Weegan Scott, som blivit hans älskade herre.

4. Den hunden glömmer jag aldrig: Key. Han var en jakthund, hamiltonstövare, tror jag, mycket älskad av hela jaktlaget. Och av mig. Vi var dessutom lika gamla. Om vi inte räknar hundår.

5. Berätta en egen liten hundhistoria! Då kan jag berätta om när jag och min lille bror var ute och cyklade och det kom en collie utrusande från ett hus vid vägen och började tugga på mitt högra ben. Jag ropade åt min lille bror att skynda sig iväg. När hunden tuggat i sig mitt ben och slitit sönder min egenhändigt, nysydda kjol gav den upp och gick hem. Och jag fick åka till en akutläkare och göra rent såret och få stelkrampsspruta.

6. Om jag hade varit en hund hade jag varit en ... bullterrier. Som Barbro Lindgrens Rosa, prinsessa av Fäholmarna. En bullterrier är en trevlig familjehund som är pigg på det mesta. Inte minst utställning. Det är väl kanske här vi skiljer oss åt lite.

En smakebit på søndag v. 17 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås.

" Efter lunchen medan de väntade på reportern och fotografen kom Isherwood fram till honom och började prata på tyska. Thomas lyssnade en stund och kom fram till att Isherwoods sätt att prata tyska vore perfekt för den som ville lära sig engelska. Han tog helt enkelt den engelska meningsbyggnaden och stoppade in tyska ord istället för de engelska och uttalade orden på ett plågat sätt. Trots sin bristande längd led han ingen brist på självförtroende. Thomas kom att tänka på att han sedan 1933 sällan känt sig fri att vara riktigt ohyfsad mot någon. I landsflyktingens dagliga vedermödor ingick att man måste le en hel del och säga väldigt litet. Men nu såg han inget skäl att inte vara ohyfsad. Han befann sig i sitt eget hus och det fanns något så förmätet hos denne lille engelsman att han tyckte att det krävdes en reaktion. "Tyvärr kan jag inte höra dig över huvud taget", sa han på tyska. "Å, har du problem med hörseln?" frågade Isherwood. "Nej. Inga problem alls." Han talade långsamt så att Isherwood kunde höra vartenda ord. "Kan nu möjligen du och din vän, min måg eller vad han nu ska kallas, uppföra er som folk när journalisten och fotografen kommer hit? Kan ni anstränga er för att bete er som normala människor?"  Isherwood såg förbryllad ut. "Förstår du mig?" frågade Thomas på engelska. Han petade Isherwood lätt i bröstet." 

Ur Magikern av Cólm Toibín. Fler smakebitar HÄR.

Veckans mening v. 17 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser som av någon anledning fått en att stanna upp och delar den med andra bloggare. Min Veckans mening v. 17 kommer ur samma bok som förra veckan, nämligen Magikern av Cólm Toibín. Det kan inte hjälpas.

"Nu iakttog Thomas poeten och lade märke till hur mycket han påminde om de magra hundar man kunde se på den bayerska landsbygden: gulbruna, vaksamma, alltid snara att tigga om mat eller småskälla för att få uppmärksamhet."

(Poeten ifråga är den engelske poeten Wystan H. Auden som Thomas Manns äldsta dotter Erika ingick ett skenäktenskap med för att få brittiskt medborgarskap.)

Helgfrågan v. 17 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 17: Vad kan irritera dig i böcker?

Ja, det vet en aldrig. Det kan vara mycket. Särskrivning, misshandel av pronomen, krystade skämt, övertydlighet, anakronismer, tonen, stämningen, felaktigt använda ord, dålig översättning, tråkig handling, för smala marginaler och slut som förstör hela boken.

 

Veckans kulturfråga v. 17 2024

enligt O: Kulturfrågan v. 17: Vilka böcker från 2000 - talet tror du kommer att bli klassiker?

Jag tycker att Blonde av Joyce Carol Oates, utgiven år 2000, egentligen redan är en klassiker. Det är enligt min mening det bästa Oates skrivit. Ungefär detsamma tycker jag om Kafka på stranden, 2002, av Haruki Murakami, Sommarljus, 2008, av Jón Kalman Stefánsson och En halv gul sol av  Chimamanda Ngozi Adichie.

Svenskt: Löpa varg av Kerstin Ekman, 2021, Åsa Grenvall, Deras ryggar luktade så gott, 2014, visserligen en serie men i alla fall. Ingenstans mitt segel, 2022 ,av Ingela Strandberg, en fantastisk poet. Att föda ett barn , 2010, av Kristina Sandberg, en fantastisk kvinno- och kulturhistoria.

Caroline Säfstrand

Om jag skulle läsa en feel-good så skulle det nog bli en titel av Caroline Säfstrands. Hon sade själv vid sitt författarbesök på Osby bibliotek igår kväll att hon inte riktigt känner sig som en utpräglad feel-goodförfattare utan att hon skriver mer vanliga romaner. Men förlaget har placerat henne bland feelgood. Omslagen ser ut som övriga i genren. CS säger sig aldrig ha haft några författardrömmar även om hon alltid skrivit mycket. En författarhund bör en ha. Själv har hon alltid två. Många och långa promenader gynnar den kreativa processen. Hemligheter, härligheter & ett budskap mellan raderna var rubriken för kvällen och är också det som en feelgood bör innehålla. CS:s bokslut är alltid hoppfulla. Böckerna tilldrar

sig i nordvästra hörnet av Skåne. Hennes första bok, kom ut i maj 2014 och tilldrar sig på Hallands väderö. Bok nummer tio, Låt mig berätta allt, kommer ut i maj 2024. Den är första delen i en serie och här har hon fått ett lite annorlunda omslag. Roman nummer två ska heta Hemligheternas ö. Del tre Min sista önskan. I år börjar hon också ges ut i USA. Caroline Säfstrand berättade generöst om sina författarmödor och glädjeämnen. Miljöskildringarna och bikaraktärerna är viktiga för henne. Ett par av romanerna tilldrar sig på Ven, vilket har ökat  antalet besökare på ön. 2023 fick hon pris för årets bästa feelgoodroman med titeln Sanningen om ostrondykerskan. Idén fick hon efter att ha läst en artikel i SJ:s tidskrift Kupé. Caroline Säfstrand är en trevlig bekantskap som generöst bjuder på sig själv och har god hand med publiken. En sak vill Caroline skicka med alla hem: Skriv tacksamhetsdagbok!

Tisdagstrion v. 17 2024: Böcker som jag tror/vet skulle tåla en omläsning

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 17: Böcker som jag tror/vet skulle tåla en omläsning

1. Leo Tolstoj, Krig och fred. Har nog mer sett än läst Krig och fred. Skulle vara roligt att både se om och läsa om. Den publicerades först i en tidskrift mellan åren 1865 och 1869. Det är en historisk roman från Napoleons tid.

2. John Bunyan, Kristens resa, 1678. Läste långt före bloggtiden.
Glad soldat omvänds av sin fromma fru.
Under en tid i fångenskap påbörjar han Kristens resa om mannen som lämnar Fördärvets stad för att följa den smala vägen. Kristens resa blev en oerhört populär uppbyggelsebok som översattes till 108 språk.

3.  Midnattsbarnen av Salman Rushdie, 769 sidor, som jag också läste innan jag hade bloggen. Den minns jag med stort välbehag. Den kom ut 1981 och har fått Bookerpriset. Romanen utspelar sig i Bombay. Huvudperson är Saleem Sinai, en indisk pojke som föds vid midnatt den 15 augusti 1947, exakt samma tidpunkt som Indien blev en självständig nation. Saleem är begåvad med ovanliga krafter, särskilt en förmåga till telepatisk kontakt med andra som är födda vid samma tidpunkt.

Boktriss v. 17 2024: Bokstaven Q

Mias bokhörna: Boktriss v. 17: Bokstaven Q

Manlig karaktär: Quirinius som var ståthållare över Syrien och Judéen när hela världen skulle skattskrivas i Lukas evangelium kapitel 2. En historisk miss gjorde Quirinius till en odödlig litterär gestalt. Enligt Dick Harrison.

Kvinnlig karaktär: Queenie av Candice Carty-Williams

Barn, serie, djur: Q - hunden i Varför är det så ont om Q av Hans Alfredson

Selfie v. 17 2024: Om krogen

Klimakteriehäxan: Selfie v. 17 2024: Om krogen

1. Den rätten äter jag aldrig hemma men gärna på krogen: Piccata milanese 

2. Sån är jag som kroggäst: Ganska snäll, faktiskt. På gränsen till mesig

 

3. Den "importerade" maten är en favorit: Dansk flæskesteg

4. Den "etniska" menyn upptäckte jag senast: Libanesisk

5. Favoritpizzan! Med tomat, sardeller och ost

6. Så tänker jag kring dricks: Dricks ska en ge om en fått extra bra service

En smakebit på søndag v. 16 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser utan att för den skull spoila något. Min smakebit kommer ifrån Magikern av Colm Tóibín

"Bara en gång under denna italienska tid hade bröderna Mann ett gräl. Det började när Heinrich uttryckte en åsikt som Thomas aldrig tidigare  hört: han påstod bestämt att Tysklands enande hade varit ett misstag och bara tjänat till att öka den preussiska dominansen. För Thomas var det tyska enandet, som ägde rum samma år som Heinrich föddes och fyra år innan han själv föddes, något avklarat. Ingen kunde ifrågasätta värdet av det. Som projekt hade det utvecklats gradvis och sedan fastslagits när det redan var klart. Tyskland var en nation. Tyskarna talade ett språk. "Anser du att Lübeck och Bayern ingår i samma nation?" frågade Heinrich. "Ja, det gör jag." - "Tyskland, om jag kan använda det ordet, hade två beståndsdelar som var varandras raka motsatser. Den ena var rent känslomässig och handlade om språket, folket, folksagorna, skogen, ursprunget. Idiotiskt alltsammans. Men den andra handlade om pengar och herravälde och makt. Man använde drömmarnas språk för att maskera den rena girigheten och ärelystnaden. Preussisk girighet. Preussisk ärelystnad. Det kommer att sluta illa." 

Fler smakebitar HÄR.

Veckans mening v. 16 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördags utmaning som han kallar Veckans mening. Den går ut på att vi bjuder varandra på en mening som av någon anledning fått oss att stanna upp i läsningen. Min Veckans mening v. 16 kommer från romanen Magikern av Colm Tóibín.

"Många år senare undrade Thomas om faderns idé att gifta sig med Julia da Silva - Bruhns, vars mor troddes ha blod från sydamerikanska indianer i sina ådror, istället för en sävlig dotter till någon av ortens redarmagnater eller gamla bank - och handelsfamiljer, i själva verket var begynnelsen till familjen Manns fall, ett tecken på att begäret efter det utpräglat exotiska hade inträtt i familjesjälen som fram till dess endast hade eftertraktat det som var oförvitligt och som gav en pålitlig avkastning."

Tranorna flyger söderut

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén, född 1988, måste sägas vara en ovanlig debut. Författaren, doktorand i sociologi, forskar om manlighet och känslor på den norrländska landsbygden. Hennes protagonist är Bo, 89, som lever ensam i sin lägenhet så när som på jämthunden Sixten. Hemtjänsten besöker honom allt oftare. Hustrun, Fredrika, har fått flytta till Brunkullagården i Östersund efter det att hon blivit höggradigt dement. Bo saknar henne mycket och har en av hennes sjalar i en burk för att bevara doften av henne. Ingrid är hans favorit bland hemtjänstpersonalen. Hon har verkligt god hand med honom och är mycket inkännande. Sonen Hans har Bo ingen vidare kontakt med. Men barnbarnet Ellinor är hans lilla humla. Bo ligger och funderar mycket på "gubben" vilket är hans egen ilskne och hårdhänte far. Modern var det något helt annat med. Lisa Ridzén förmedlar Bos känslor av maktlöshet, hjälplöshet, glömska, yrsel och förlorad värdighet på ett övertygande sätt. Han känner tydligt att det inte är han som har makten över sitt eget liv. När hans och Sixtens favoritsovsoffa avyttras för att bereda plats för en anpassad säng blir de förtvivlade båda två. Och när Hans tar sig för att fatta beslut om Sixten tiger Bo och vägrar se på Hans. När så bästa vännen Ture plötsligt inte svarar i telefonen längre vill inte Bo vara med mera. Ture var hans ventil. Bos hela liv passerar revy. Sölöst gliser han mellan då och nu. Hemtjänstpersonalens loggbok varvas med Bos egna tankar. Tidsmässigt omfattar romanen ungefär fem månader; från den 18 maj till och med fredagen den 13 oktober. Lisa Ridzén har haft tillgång till sin farfars hemtjänstanteckningar och hennes som forskning har naturligtvis spelat stor roll. Visst går det att hitta angreppspunkter i den här romanen, men jag tycker inte att de ska skymma det viktiga med boken. Empatin med den åldrade människan som gör den ena förlusten efter den andra värmer även läsaren. Hemtjänstpersonalens viktiga uppgift framgår tydligt. Jag tycker att att Tranorna flyger söderut borde kunna användas i utbildning av olika slag, till exempel som utgångspunkt för diskussioner. Romanen är välskriven och väldigt lätt att läsa. Den har ett driv som gör den till en bladvändare. Och Bo lever kvar efter avslutad läsning.

Titel: Tranorna flyger söderut

Författare: Lisa Ridzén

Förlag: Forum

Tryckår: 2024

Antal sidor: 361

Fem en fredag v. 16 2024: Antingen eller

elisamatilda: Fem en fredag v. 16: Antingen eller 

1. 
   Vill du hellre laga mat eller ta hand om disken? Ta hand om disken
   
2. Går du hellre på en aktivitet utomhus eller inomhus? Vilket som. Beror på
   
3. Handlar du hellre online eller i affär? I affär
   
4. Titta på soluppgång eller solnedgång? Solnedgång
   
5. Väljer du upplevelser under en semester eller göra ingenting? Upplevelser
   

Helgfrågan v. 16 2024

Mia undrar i sin Helgfråga v. 16 var vi skulle förlägga en bokserie av något slag; deckare, feeelgood eller annan genre som vi skulle skriva.

Jag skulle skriva en bokserie om resor i Japan från norr till söder eller tvärtom. Jag skulle beskriva strukturen och levnadssättet i de olika delarna av landet. Jag skulle jämföra städerna med varandra; studera djur och natur och framför allt tala med folk. Vad tänker de? Vad drömmer de om? Vad tror de om framtidens Japan. Några författare skulle jag naturligtvis intervjua. Kyoto skulle få extra mycket tid, bl. a. för att jag där skulle hälsa på Maki,  min hyresvärdinna sedan flera år tillbaka. Antagligen skulle hon ha många fina förslag på resmål. Det skulle bli en bokserie som skulle vara en fördjupad resehandledning med personliga iakttagelser och reflektioner med många fina bilder och litterära  referenser.

Middagen

Den argentinske författaren César Aira är mycket speciell. På alla sätt. Inte brukar en författare bara sätta sig ner vid det tomma vita papperet och skriva utan att ha planerat titel, handling, början eller slut. Aira börjar med en idé eller en tankelek och en känsla. Och visst brukar författare redigera det de skrivit? Inte Aira. Han började skriva på 1970 - talet och det har blivit 120 titlar om ca 100 sidor. (Kortprosan har en stark ställning i Argentina med förattare som Borges och Cort´zar). César Aira skriver en sida per dag och ger ut tre titlar om året. Han skriver för hand med en reservoarpenna av märket Mont Blanc. Bläcket är svart. Middagen som jag just läst är ovanligt omfångsrik och omfattar 118 sidor. Middagen inleder och avslutar boken. En man i 60 - årsåldern är berättare. Han är tämligen "misslyckad"; han har inget arbete, ingen fru, inga barn och bor hemma hos sin mor. Hon tycker inte att det är något fel på honom alls. De har just varit på middag hos en granne och kommit hem. Modern känner sig lite trött och går och lägger sig efter att ha förmanat sonen att inte sitta uppe för länge. Han slår på TV:n och hamnar mitt i ett hemskt reportage utifrån lördagsnatten. De döda på kyrkogården i Coronel Pringles har rest sig ur sina gravar och rusar mot staden för att jaga endorfiner. De är omöjliga att värja sig mot. En liten flicka slinker in i ett hönshus och gömmer sig under hönstrappan. Skildringen av hur de endorfintörstande zombierna snor in sig i hönsens sittpinnar och varandra medan hönsen kacklar och flaxar och fjädrarna ryker är naturligtvis förfärlig men samtidigt otroligt rolig. Morgonen efter vaknar huvudpersonen: "När jag vaknade nästa morgon kände jag mig deppig redan innan jag visste att jag var deppig." Söndagsdepressionen är den värsta för en man i hans belägenhet. César Aira är ironisk (snällt; Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på för stort allvar, säger han), rolig, sorgsen och helt oförutsägbar. Aira upplever skrivandet som en njutning och en flykt framåt. Hans språk är enkelt medan intrigen är mera komplicerad. James Joyce gör tvärtom och arbetar mera med språket. I Magasinet Konkret talar men om den experimentelle nobelpriskandidaten César Aira. Jag blir nyfiken på att läsa mer av honom.

Veckans kulturfråga v. 16 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 16: Vilka böcker för barn och unga vill du lyfta fram?

Jag läser inte så många barn- och ungdomsböcker men jag har absolut några exempel som jag tycker förtjänar att lyftas fram som lämpliga för både barn och vuxna i alla tider och det är Barbro Lindgrens böcker som jag alltid lyfter fram: Vems lilla mössa flyger, Korken flyger och Vad lever man för. Och så böckerna om Loranga, Mazarin och Dartanjang. På senare tid har jag läst Johan Rundbergs historiska böcker om Mika Månvind och polisman Valdemar Hoff. De är historiskt tillförlitliga, spännande, lite kusliga och det känns att författaren tar sina läsare på allvar. Nattkorpen är titeln på del 1. Sarah Sheppards faktaböcker för barn har mycket att ge även vuxna. Allra bäst om en läser tillsammans. Hon skriver om bl. a. om ödlor, dinosaurier och kartor.