En smakebit på søndag v. 20 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås. Min smakebit v. 20 kommer ifrån Arnold. En roman av Emilia Fogelklou.

"22 dec 1914. Att jag nu sänder detta manuskript, skall Ni fatta som en antydan att här ligger det som vi har gemensamt. Inte dikten i och för sig, verserna som flyter så och så - utan själva verkligheten som ligger bakom. Alltså jag har kommit in i en värld - Dantevärlden kan vi ju säga tills vidare - och det har kommit mitt intresse att blossa opp till en mäktighet jag inte förut anat. Det är min dröm att en gång få bli en förklarare av den världen och den vägen. Nu är det cirka halvtannat år sedan jag först fick idén till en Danteöversättning."   fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 20 2024

MIN

Så här skriver Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Häng på! Och länka i kommentarsfältet! Min Veckans mening v. 20 kommer från Emilia Fogelklous klassiska kärleksroman Arnold. En roman
"Vem var denna otidsenliga människa som valt att nå henne på osynliga andevägar i stället för att söka kontakt med henne i vår vanliga värld?"

Att göra upp eld

Efter en skandalöst lång startsträcka känner jag mig äntligen redo att ta itu med Ugglans & Bokens Novellresa. Jag satt och bläddrade i Modern amerikansk berättarkonst på jakt efter en novell av Ernest Hemingway. Men det blev något helt annat. Jag hittade novellen Att göra upp eld av Jack London, (1876 - 1916) i översättning av Bertil Laagerström. En ensam man utan namn är på väg genom Klondyke i sällskap med en hund utan namn. Han ska ansluta till några vänner i ett läger som han räknar med att nå framåt tidiga kvällen. Klockan är nio på morgonen. Det är oerhört grått och oerhört kallt. Yukonfloden ligger bakom dem en och en halv mil bred täckt av tre fot is. Mannen är ny i landet. Han är pigg och vaken och gör det han ska men funderar inte över varför. Han saknar fantasi. Att det är femtio grader kallt är obehagligt men han förstår inte hur bräcklig han är. När han spottar knastrar spottloskan i luften. Hunden är en grönlandsspets. Han är klok och följer sina instinkter. Och de säger honom att detta inte är är en lämplig dag att färdas på. Det finns ingen samhörighet mellan hunden och mannen. Hunden vill att de ska stanna och att mannen ska göra upp eld. Eller också vill han gräva ner sig under snön i skydd för kylan. Mannen vet att det finns källor som kunde lura under snön. Någon gång tvingar han hunden före sig för att känna om snötäcket håller. Det gör det inte. Hunden blir våt om sin ena tass och sätter instinktivt igång med att gnaga bort isen mellan tårna. Isen hade kunnat förorsaka sår på tassen. Mannen bär sin lunch närmast kroppen för att den inte ska frysa. Och nu tänder han elden. Han tänker på veteranen han mött i Sulphur Creek och som sagt att i den här kylan ska ingen färdas ensam i Klondyke. Så småningom upptäcker han att han begått ett fatalt misstag. Han har gjort upp eld under en stor snötyngd gran. Elden sätter fart på snömassorna och resten vill en inte tänka på egentligen. Här börjar en resa utför. Det är så otroligt spännande och så plågsamt realistiskt. Han inser att han håller på att förlora kampen mot kölden. Han grips av panik och rusar iväg som som en halshuggen höna. Det är lite av grekisk tragedi. Gudarna straffar den övermodige mannen. Och Darwin hade alldeles rätt. Återigen slås jag av vilken fantastisk författare Jack London är. Och vilka kunskaper om djur och natur han besitter. Jag har tidigare läst Varghunden och Skriet från vildmarken och jag har lust att läsa mera.

Novellresan i April: Djurriket

Fem en fredag v. 20 2024: Våren är här

elisamatilda: Fem en fredag v. 20: Våren är här

1. Vad har du gjort ute i solen den här veckan? Varit ute i trädgården. Ryckt lite ogräs men mestadels hängt på altanen från frukost till kväll.
   
2. Vad njuter du mest av i vårsommarvädret? Min japanska lönn som tagit fart och växer, blommorna som slår ut, fåglarna som sjunger och plaskar i fågelbadet. Först badar de, sen dricker de.
   
3. Vad är din favoritsyssla utomhus den här tiden? Att läsa i skuggan
   
4. Vad ser du mest fram emot att sommaren är på väg? Att träffas hela familjen i sommarhuset vid havet.
   
5. Hur ser din helg ut? Ikväll yoga. På söndag vårkonsert. Annars utplantering av några perenner, altanhäng och uteliv. På söndag ska det bli regn här.
   

Helgfrågan v. 20 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 20: Mia vill ha tips på bra barnböcker.

Jag går lite tillbaka i tiden och erinrar mig Lilla syster Kanin eller berättelsen om Den feta näktergalen av Ulf Nilsson och Eva Eriksson. En bok för barn som fått syskon och om hur det är att ta hand om någon som är mindre än en själv. Den gillade vi. Både stora och små.

Mamman och den vilda babyn av Barbro Lindgren och Eva Eriksson har också några år på nacken, men den var också kul. Mamma är mild och god och babyn härjar vilt; hänger i taklampan och försvinner i skogen.
En oumbärlig bok för alla som är, har eller har varit bebisar!

Nattkorpen av Johan Rundberg är för lite äldre barn och deras föräldrar. Mika Månvind är 11 år och tillsammans med polismannen Valdemar Hoff löser hon diverse mysterier i 1880 - talets Stockholm. Tids- och miljöskildringen är realistisk och historiskt riktig. Mycket spännande är det. Del 2 och 3 har redan kommit.

Veckans kulturfråga v. 20 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 20: Vilka kulturella verk skildrar värme och hetta riktigt bra?

Jag kommer omedelbart att tänka på Ernst Josephsons målning Spanska smeder. En känner värmen från deras arbetsplats. En ovanligt torr sommar av Peter Robinson skildrar en sommar så het att en damm torrlagts och därmed har man gjort makabra fynd. Bagdad café är namnet på ett fallfärdigt motell i utkanten av Mojaveöknen i Californien. Hit kommer en dag tyska Jamin. Hon har blivit strandsatt av sin man och stannar kvar på motellet. Brenda, som driver ställert, är mycket misstänksam mot den minst sagt annorlunda Jasmin. Värmen både i yttre och inre bemärkelse, är påfallande i filmen som visades i Sverige 1988.

Tisdagstrion v. 20 2024: Bokomslag i blått, rött och vitt

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 20: Bokomslag i rött. blått och vitt (Norges nationaldag 17/5)

1. Natasha Brown, Samling väckte berättigat uppseende när debutromanen  Assembly kom ut i juni 2021.  Romanen handlar om en ung, vacker, färgad kvinna i London som arbetar inom ett manligt område, nämligen finansvärlden.

2. Stendhal, Lucien Leuwen  lär vara en av de finaste kärleksromanerna i världslitteraturen, högt skattad av till exempel den franske poeten Paul Valéry. Enligt författaren själv var det hans bästa bok. I sina trettiosex (!) testamentsutkast bekymrar sig Stendhal särskilt om att skydda sina manuskript och alldeles särskilt då Henri Brulards liv och Lucien Leuwen.

3. Ebba Witt Brattström, Moa Martinson. Skrift och drift i trettiotalet är Ebba Witt Brattströms doktorsavhandling. Hon började sin forskning när hon såg hur Moa Martinson behandlades i professor Ulf Brandells Svensk litteratur 1900 - 1950. Moa M fick väldigt lite utrymme i förhållande till de manliga arbetarförfattarna och hennes författarskap benämndes som "vaket, konstlöst och ofta kaotisk." .

Boktriss v. 20 2024: Bokstaven T

Mias bokhörna: Boktriss v. 20: Bokstaven T

Manlig karaktär: Tristan i romanen Tristan och Isolde av Joseph Bédier. Berättelsen om Tristans och Isoldes kärlekssaga kommer från den keltiska traditionen. Den har  berättas på många olika sätt bl. a. som opera av Richard Wagner. Tristan ska åka till Irland och hämta hem Isolde som ska gifta sig med Tristans farbror kung Marc i Cornwell. På vägen hem dricker de en kärleksdryck som Isoldes mor skickat med till bröllopet. Tristan och Isolde blir kära så klart, men - vad har de för det?

Kvinnlig karaktär: Tabita huvudkaraktären i romanen med samma namn av Iben Mondrup. Författaren bodde femton år under sin uppväxt i Grönland. Hennes roman, Tabita, tilldrar sig i byn Upernvik  i Grönland och Humlebæk i Danmark. Eva och Berthel är välbeställda danska handelsmän i byn. De har ett hembiträde som heter Abelone. Hon är 25 år och har redan tre barn som ingen riktigt vet vem som är far till. Barnen i Grönland i mitten på 60 - talet är ofta lortiga och fulla med löss, tycker fru Eva, men de går ju att tvätta av.Två av Abelones barn adopteras så småningom av det anska paret.

Djur, barn eller serie: Toker i Snövit och de sju dvärgarna

Selfie v. 20 2024: Om köket

Klimakteriehäxan: Selfie v. 20: Om köket 

1. Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta:  Chiliflakes, lök

2. Den kokboken rådfrågar jag ofta:  Inte ofta men ibland: Vår kokbok. Anna Bergenströms matböcker

3. Den köksprylen är jag glad att jag har: Potatisskalaren 

4. Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den: En gammal skraltig, jättetung assistent 

5. Det är viktigt för trivseln i mitt kök:  Blomvasen på bordet, radion

6. Den prylen gör mitt kök speciellt: Årskalendrar med barnbarnsbilder

En smakebit på søndag v. 19 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås. Min smakebit v. 19 kommer ifrån Hundnätter av Mirja Unge.

"Vad ska du göra där uppe, sa farsan när jag var förbi och skulle hämta nyckeln. Förresten hänger nyckeln i jordkällarn som vanligt. Han hade skottat färdigt han hade levt sitt lantliv och bänt i jorden och rötterna kämpat med träden huggit ved och liat fast grannarna stod och skrattade åt honom när han svor på sin spetsiga stadsdialekt. Låt dom stå och glo, sa farsan dom har väl inget annat att göra. Morsans och farsans utanförskap hade fortsatt växa i syrran och mig."     Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 19 2024

MIN

Så här skriver Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Häng på! Och länka i kommentarsfältet! Min Veckans mening v. 19:

"Han hade klivit ut på trappavsatsen med geväret och det avlånga ansiktet."

Ur Hundnätter av Mirja Unge

Kniven i elden

Författaren Ingeborg Arvola är född i Tromsø. Kniven i elden (2022) är hennes genombrottsroman som kommit på svenska i år i översättning av Marianne Mattsson. Undertitel: Sånger från Ishavet. Tiden är 1860 - talet och miljön är Nordkalotten. Huvudperson och berättare är Brita Caisa Seipajærvi, 35, mor till två söner som dessvärre har två olika fäder. Brita Caisa är inte gift med någon av fäderna och hennes livsvillkor är inte de bästa. Under fyra söndagar får hon lida kyrkostraff under gudstjänstfirandet för sitt umgänge med gift man. Ingen av gudstjänstbesökarna möter hennes blick. Brita Caisa lämnar sin trångsynta by och ger sig iväg med sina båda söner Aleksi, 12, och Heikki, 3, mot Ruija (ungefär Finnmark fylke i norra Norge) och det vinstbringande vårfisket. Hon har för avsikt att hitta en snäll och rejäl fiskare att gifta sig med, men ödet vill annorlunda. I stället träffar hon den virile Askan - Mikko, visserligen lyckligt gift med Gretha men de har aldrig fått några barn. Så småningom kan Brita Caisa och Mikko inte motstå den starka dragningen de känner till varandra. Miljön är fantastiskt skildrad liksom alla människor av olika slag som rör sig i området och vars intressen ganska ofta kolliderar. Här finns kväner (den släkt som författaren tillhör), skoltsamer, finnar och ryssar, bl. a. Ingeborg Arvola har utgått ifrån sin egen släkt och dessutom läst många bygdeskildringar. Människor är gudfruktiga, men håller bakdörren på glänt och glömmer aldrig att försöka hålla sig väl med det s. k. småfolket. Som vanligt blev jag fascinerad av människornas sätt att leva; hur de tänkte och löste vardagens problem. Alla håller sig undan den s. k. Överheten som ingen förväntade sig något gott av. Plötsligt stängdes någon gräns här eller där och skar av vägen till renbeten. Eller utmättes befängda böter för verkliga eller påhittade oförrätter. Och för kvinnor som Brita Caisa blev straffen hårda. Under läsningen tittade jag ofta på kartan och slog upp ord och uttryck. Kniven i elden fick Bragepriset 2022 och nominerades till Nordiska Rådets Litteraturåris 2023. Jag hade lite svårt att skiljas från den starka, dugliga Brita Caisa som hade förmågan att bota både folk och fä med sina varma händer. Därför blev jag glatt överraskad när jag läste att det kommer två delar till.

Titel: Kniven i elden. Sånger från Ishavet

Författare: Ingeborg Arvola 

Översättare: Marianne Mattsson

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 363 

Fem en fredag v. 19 2024: Känslor

elisamatilda: Fem en fredag v. 19: Känslor 

1. Vad får dig att känna dig ung? När jag umgås med yngre. Och äldre
   
2. Vad får dig att känna dig äldre? När jag inser hur mycket jag hann och orkade när barnen var små och jag yrkesarbetade också
   
3. Vad får dig att känna dig optimistisk? När Israel och Hamas försöker prata, när så gott som hela världen stöder Ukraina och när Trump får mothugg.
   
4. Vad får dig ur ett dåligt humör? Rödhaken
   
5. Vad får dig att känna dig levande? När jag upptäcker hur mycket mer jag kan och orkar än jag tror

Helgfrågan v. 19 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v.19: Kristi Himmelsfärdsdag - Vad blir det för läsning idag?

Jag läser med stort intresse Kniven i elden av Ingeborg Arvola. Den rör sig i trakterna av Nordkalotten på 1860 - talet. En möter många slags samer, några nomader och några stationära och ryssar. En ung ogift kvinna med två barn, Brita Cajsa, är den som berättar. Trots sin sociala ställning åtnjuter hon ett visst anseende för sina varma, läkande händer. Dessutom har hon ett förödande inflytande på alla män. Utan att hon kan hjälpa det.

Magikern

Magikern av Colm Tóibín är en roman om författaren  Thomas Mann (1875 - 1955). Han föddes i ett burget köpmanshus i Lübeck men flyttade senare till München när det visade sig att arvet från fadern bestod av pengar. Ingen av sönerna ansågs vara duglig nog att sköta familjeföretaget; alltså sålde fadern det utan att meddela familjen sitt beslut. Thomas Mann försökte hela sitt liv leva upp till sin fars godkännande. Brodern Heinrich var också författare om än mindre framgångsrik. Bröderna stod också på olika sidor rent politiskt. Det ryktades att Thomas Mann var homosexuell, men när han gifte sig rikt i München med judiska Katia Pringsheim och i rask takt fick sex barn kom ryktet av sig i någon mån. Katia kände till hans förtjusning i unga vackra pojkar i badbyxor men verkade inte vara så upprörd över det. Äldsta dottern Erika var faderns favorit tillsammans med ett av de yngre barnen, Elisabeth. I övrigt var han inte speciellt intresserad av barnen. Katia var svag för den olycksalige sonen Klaus och stödde honom ekonomiskt långt upp i åren. Erika och Klaus lät höra talas om sig genom sitt utsvävande leverne och genom sina politiska uttalanden. Erika var bisexuell men gifte sig så småningom med poeten Wystan Auden för att få ett brittiskt pass. Klaus var homosexuell och narkoman med en olycklig förkärlek för dåligt sällskap. Barnen var över huvud taget ganska ohanterliga och krävde ständigt pengar av sina föräldrar. Varje förmiddag var helig skrivtid för Thomas Mann och då fick ingen störa. 1929 fick Thomas Mann Nobelpriset i litteratur för Buddenbrooks, 1901.( Eftersom Fredrik Böök inte gillade Bergtagen, 1924, var det viktigt att det poängterades att priset gällde Buddenbrooks). 1933 tog Hitler makten i Tyskland och paret Mann måste stanna kvar i Schweiz där de då befann sig. 1936 förbjöds hans romaner i Tyskland. Thomas Mann var stark motståndare till Hitler men låg lågt med offentliga yttranden till barnens starka ogillande. Familjen kom aldrig att bosätta sig i Tyskland igen. Landsflykten gick vidare till USA där presidentparet Roosevelt stödde dem. Där träffade Thomas Mann Arnold Schönberg, de blev vänner och han började skissa på romanen Doktor Faustus, 1947. Musik var något som hela familjen, "den fantastiska familjen" som de kallade sig, var intresserad av. Författaren höll radiotal till tyskarna och hyllades mycket i USA. Han arbetade vid Princeton och fick sedan en tjänst på Library av Congress. Thomas Mann skrev förutom sina stora romaner även tal, artiklar och noveller. 1949 fick han Goethe - priset och då utbröt en strid om huruvida han skulle hämta priset som delades ut i tyska Weimar (med Buchenwald alldes i närheten). Han bestämde sig för att göra det och passade på att en gång för alla ta bladet från munnen och säga sitt hjärtas mening. Familjens sista tillflyktsort blev Arosa i Schweiz. Magikern - det var barnens namn på Thomas Mann - är en rik bok om en författare som växte sig stor och i takt med det vecklar Magikern ut sig från något ganska torrt och refererande till en rik och givande berättelse om en gåtfull man, hans familj och släkt; alla kända människor han mötte och alla olika bostadsorter han kom att använda sig av.  Lite kan jag sakna Katia Mann, så jag tänkte att jag skulle läsa om hennes bok Oskrivna memoarer som jag läst för flera år sedan. Men då finner jag att boken inte längre finns på något skånskt bibliotek i den närmaste omgivningen. Mycket märkligt. Katia Mann måste tillskrivas åtminstone halva äran för makens stora framgångar. Läsecirkelns sommarläsning är romanen Bergtagen som Thomas Mann fick idén till när han besökte Katia på lungsjukhuset i Davos. I Tóibíns roman möter en också en mängd av dåtidens stora namn. Det gäller både paret Manns vänner och bekanta utan även en hel del av barnens otaliga bekantskaper.

Veckans kulturfråga v. 19 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 19. Vilka blomkopplade kulturella verk tycker du särskilt mycket om? Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht tyckte jag var en väldigt bra, skrämmande och lärorik bok om två koreanska systrar som kommer ifrån varandra. under den japanska invasionen av Korea. Den ena blir s.k. trösterska på en soldatbordell och lever ett eländigt liv. De båda systrarna söker outtröttligt efter varandra. Monets näckrosmålningar finns världen över på olika  museer. Jag är lite svag för näckrosor eftersom de fanns i min barndoms  blekingska insjö. Blommornas vals ur Nötknäpparsviten av Peter Tjajkovskij minns jag faktiskt från skolan och en dynamisk musiklärare. Och som kronan på verket icke att förglömma The Bucket Woman, Mrs Hyacinth Bucket och hennes systrar Daisy, Rose och Violet.

Tisdagstrion v. 19 2024: Bok nummer 3, 14 och 23 i valfri bokhylla

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 19: Bok nummer 3, 14 och 23 i valfri bokhylla. Kul uppgift!

Jag styr mina steg mot dikthyllan

1. Bok nummer 3 : Bo Setterlind, Dikter 1948 - 1984

Innanför

Ljuset leker på din ruta, Ingen oro här dig stör. Änget spelar på sin luta, vinden hennes strängar rör. Sätt dig ned och lyssna, pilgrim, Herren själv dig heder gör. Solens klockspel hunnit sluta, det är ängets bön du hör. Änget spelar på sin luta, ingen själ är utanför.

2. Bok nummer 14. Erik Axel Karlfeldt, Fridolins visor och andra dikter

Vårlåt

Göken på ängarna gal i sena natten, löken på sängarna blomstrar vit och röd. Forsen kring stenarna sprutar mjölkhvitt vatten, porsen och enarna skänka ut sitt mjöd. Hvad vårt land är vänt och ljust, hur dess hundra sjöar glänsa liksom ögon dem kärleken tjust.

Följer du skällan i långa solskensdagar, sköljer vid källan du foten, späd och skär? Lockar dig duvan till dunklet, där hon klagar, plockar på tuvan du söta fjolårsbär? Se, din vän i längtan går, Hur de ungas hjärtan darra liksom lärksång i hembygdens vår!

3. Bok nummer 23 Hjalmar Gullberg, Kärlek i tjugonde seklet

Blomsterstycke

Lila rhododendron, tegelröd pelargonia i fönsterkarm. Flädern, i sin blomnings överflöd, har strött vita stjärnor på min arm.

Klängrosbusken kastar mörkröd brand över sommarträdgårdens berså. Flockvis ler rabattens konfirmand, flickan i det gröna, himmelsblå
---

Boktriss v. 19 2024: Bokstaven S

Mias bokhörna: Boktriss v. 19: Bokstaven S  

Manlig karaktär: Simon Darre Andersen i Kristin Lavransotter av Sigrid Undset. Han är en viktig bakgrundsfigur i Kristin Lavransdotter. Kristin Lavransdotter är hans livs stora kärlek, men hon väljer ju en annan, trots att hennes älskade far gärna sett Simon som sin svärson. Men Simon finns där som stöd åt Kristin genom alla åren och de är  mycket goda vänner.

Kvinnlig karaktär: Singoalla. En klassiker av Viktor Rydberg utgiven 1865. Den tilldrar sig under 1300 - talet och handlar om den romska flickan Singoalla och kärleken mellan henne och riddaren Erland Månesköld.

Barn, djur, serie: Spara och Slösa. Spara och Slösa är en svensk serie för barn, skapad av Birgitta Lilliehök 1926 och publicerad i Sparbankens (numera Swedbanks) tidning Lyckoslanten.

Selfie v. 19 2024: Om jobb

Klimakteriehäxan: Selfie v. 19: Om jobb

1. Hur tidigt i livet visste du vad du ville bli? Väldigt tidigt.

2. Fanns det en förebild som påverkade ditt yrkesval? En kusin till min pappa var sjuksköterska i Schweiz. Jag. beundrade henne andlöst. Elin hette hon.

3. Har du fått sparken någon gång? Nej

4. Hur ofta har du bytt jobb? Som färdigutbildad ett par gånger

5. Skulle du välja samma yrke igen om du fick chansen? Nej. Då skulle jag hållit fast vid mitt ursprungliga val

6. Skulle du rekommendera unga att gå i dina fotspår? Nej. De ska göra egna spår.

 

En smakebit på søndag v. 18 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås.

"I juni året innan, när Mia och Pearl hade flyttat in i det lilla huset på Winslow Road, hade varken mrs Richardson (som tekniskt sett ägde huset) eller mr Richardson (som lämnade över nycklarna) ägnat dem någon större tanke. De visste att det inte fanns någon mr Warren, och att Mia var trettiosex, enligt det Michigan - registrerade körkort hon visat upp. De noterade att hon inte bar någon ring på vänster ringfinger, även om hon hade många andra ringar: en stor ametist på pekfingret, en som var gjord av skaftet från en silversked på lillfingret, och en på tummen som i mrs Richardsons ögon verkade misstänkt likt en humörsring. Men hon verkade vara trevlig och det gjorde även hennes dotter Pearl, en tystlåten femtonåring med en lång mörk fläta."        Fler smakebitar: HÄR

Veckans mening v. 18 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser som av någon anledning fått en att stanna upp och delar den med andra bloggare. Min Veckans mening v. 18 kommer från Små eldar överallt av Celeste Ng.

"Det var vad alla människor i Shaker Heights talade om den sommaren - om hur Isabelle, den yngsta av barnen Richardson, till slut hade fått en knäpp och bränt ner hela deras hus."

Åldrande x 3

Tre väldigt olika böcker som alla handlar om åldrande. Bilden längst till höger är skriven av Carl - Göran Ekerwald som fyller 101 år i år. Titeln : Fördelen med att bli gammal. "Nu gäller det bara att leva. Att smaka på det rena och oanfrätta människolivets återstående minuter och sekunder", konstaterar han. Bokens protagonist kallas Gammal, vilket ju är sant, men jag tycker ändå att det är lite störigt. Ekerwald är författare och översättare. Han har en dotter som går ut och promenerar med honom i övrigt klarar han sig själv. CGE tycker om att sjunga och dansa. Kl 07.00 ringer väckarklockan. Därefter läser han Bibeln och persiska poeter och två dagstidningar fram till klockan tio. Livet är väldigt regelbundet. I likhet med Samuel Beckett ifrågasätter han om demens och Alzheimer egentligen är att se som sjukdomstillstånd. Det är snarare en barndom som hör ålderdomen till. Omslaget på boken föreställer det irländska helgonet Colmán, ett träsnitt av Albrecht Dürer.

Sven-Erik Liedmans bok som ligger längst till vänster har titeln I november. Om åldrandet. SEL är professor emeritus i idé-och lärdomshistoria. Han är 85 år och får kännas vid en del fysiska krämpor och att folk lämnar plats åt honom på bussar och tåg. Han har fru, barn och barnbarn som berikar hans liv. Han är trött och har svårt att fördra vintermörkret.

Anna Kåver, psykiater, 70, skriver som en livsberusad. Med livet i behåll. Om åldrandets frihet och förluster. Anna Kåver gillar att bjuda in vänner på trevliga vänsamtal. Hon minns sitt liv och även det många patienter berättat för henne. Jag är väldigt förtjust i hennes bok. Hon väjer inte. Och hon har så många fina tankar och formuleringar att stryka under. Frihet på ålderns höst är bl. a. att inte behöva optimera farten. Hon citerar ofta Kierkegaard. Och hon är så klok och erfaren. Boken har också en intressant läslista. 

Veckans helgfråga v. 18 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 18: Vad får dig att köpa en bok som du egentligen kan låna på biblioteket. 

Nyligen lånade jag Tidstillflykt av Georgi Gospodinov på biblioteket och satte igång att läsa. Ganska snart kom jag på att jag inte kunde skriva av alla utmärkta formuleringar och tankegångar för det blev i stort sett att kopiera hela boken. Jag köpte den och kan nu stryka under och kommentera som jag vill. Ibland köper jag böcker för att bibliotekskön känns övermäktig. Kerstin Ekmans böcker brukar jag köpa liksom vissa författarbiografier såsom Anna - Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf och Elisabeth Åsbrinks bok om Victoria Benedictsson. Och Knasusgård samlar jag på.

Din tid kommer

Carl - Johan Vallgrens nya roman, Din tid  kommer, är en skönlitterär roman förklädd till thriller. Roman om ett brott är undertiteln. Din tid kommer tilldrar sig 1993 i Halland och börjar med att en kvinna hittas död i ett vattendrag; kalrakad, utmärglad och med korslagda armar. Sverige var ett annat land då. Man talade med varandra ansikte mot ansikte. Inget SMS- ande eller mejlande. Kriminalkommissarie Roger Björling får hand om fallet men finner ganska snart att här krävs förstärkning från rikskrim. Då återvänder Johanna till sin barndoms Falkenberg som hon flytt från p g a traumatiska händelser. Johanna och Björling arbetar bra ihop. Ingen utav dem är särskilt talför men de tänker på samma sätt. Björling har nyligen mist sin hustru, Maria, och har svårt att handskas med förlusten. Till råga på allt försvinner han egen dotter, Malin, och då blir det för mycket. Björling lånar en sommarstuga av en tremänning och hunden Elsie av en annan vän och försöker arbeta sig tillbaka. Sökandet efter Malin hotar efter sex månader att bli ett kallt fall, men varken Björling eller Johanna kan acceptera det. Vallgren hade påbörjat den här romanen strax innan hans egen hustru blev sjuk i terminal cancer. Hon uppmuntrade honom att fortsätta vilket han också gjorde när han kunde. Romanen är oavlåtligt spännande och mycket gripande. Språket är nog det jag uppskattar allra mest. Och djur- och naturskildringarna. En följer människorna i vardagen. Detaljrikedomen gör att en känner en stark närvaro. Ludvig Josephson är en förtjänstfullt okonstlad uppläsare som jag ska lägga på minnet. (Men visst är det en viss skillnad på före och innan?)