Magikern

Magikern av Colm Tóibín är en roman om författaren  Thomas Mann (1875 - 1955). Han föddes i ett burget köpmanshus i Lübeck men flyttade senare till München när det visade sig att arvet från fadern bestod av pengar. Ingen av sönerna ansågs vara duglig nog att sköta familjeföretaget; alltså sålde fadern det utan att meddela familjen sitt beslut. Thomas Mann försökte hela sitt liv leva upp till sin fars godkännande. Brodern Heinrich var också författare om än mindre framgångsrik. Bröderna stod också på olika sidor rent politiskt. Det ryktades att Thomas Mann var homosexuell, men när han gifte sig rikt i München med judiska Katia Pringsheim och i rask takt fick sex barn kom ryktet av sig i någon mån. Katia kände till hans förtjusning i unga vackra pojkar i badbyxor men verkade inte vara så upprörd över det. Äldsta dottern Erika var faderns favorit tillsammans med ett av de yngre barnen, Elisabeth. I övrigt var han inte speciellt intresserad av barnen. Katia var svag för den olycksalige sonen Klaus och stödde honom ekonomiskt långt upp i åren. Erika och Klaus lät höra talas om sig genom sitt utsvävande leverne och genom sina politiska uttalanden. Erika var bisexuell men gifte sig så småningom med poeten Wystan Auden för att få ett brittiskt pass. Klaus var homosexuell och narkoman med en olycklig förkärlek för dåligt sällskap. Barnen var över huvud taget ganska ohanterliga och krävde ständigt pengar av sina föräldrar. Varje förmiddag var helig skrivtid för Thomas Mann och då fick ingen störa. 1929 fick Thomas Mann Nobelpriset i litteratur för Buddenbrooks, 1901.( Eftersom Fredrik Böök inte gillade Bergtagen, 1924, var det viktigt att det poängterades att priset gällde Buddenbrooks). 1933 tog Hitler makten i Tyskland och paret Mann måste stanna kvar i Schweiz där de då befann sig. 1936 förbjöds hans romaner i Tyskland. Thomas Mann var stark motståndare till Hitler men låg lågt med offentliga yttranden till barnens starka ogillande. Familjen kom aldrig att bosätta sig i Tyskland igen. Landsflykten gick vidare till USA där presidentparet Roosevelt stödde dem. Där träffade Thomas Mann Arnold Schönberg, de blev vänner och han började skissa på romanen Doktor Faustus, 1947. Musik var något som hela familjen, "den fantastiska familjen" som de kallade sig, var intresserad av. Författaren höll radiotal till tyskarna och hyllades mycket i USA. Han arbetade vid Princeton och fick sedan en tjänst på Library av Congress. Thomas Mann skrev förutom sina stora romaner även tal, artiklar och noveller. 1949 fick han Goethe - priset och då utbröt en strid om huruvida han skulle hämta priset som delades ut i tyska Weimar (med Buchenwald alldes i närheten). Han bestämde sig för att göra det och passade på att en gång för alla ta bladet från munnen och säga sitt hjärtas mening. Familjens sista tillflyktsort blev Arosa i Schweiz. Magikern - det var barnens namn på Thomas Mann - är en rik bok om en författare som växte sig stor och i takt med det vecklar Magikern ut sig från något ganska torrt och refererande till en rik och givande berättelse om en gåtfull man, hans familj och släkt; alla kända människor han mötte och alla olika bostadsorter han kom att använda sig av.  Lite kan jag sakna Katia Mann, så jag tänkte att jag skulle läsa om hennes bok Oskrivna memoarer som jag läst för flera år sedan. Men då finner jag att boken inte längre finns på något skånskt bibliotek i den närmaste omgivningen. Mycket märkligt. Katia Mann måste tillskrivas åtminstone halva äran för makens stora framgångar. Läsecirkelns sommarläsning är romanen Bergtagen som Thomas Mann fick idén till när han besökte Katia på lungsjukhuset i Davos. I Tóibíns roman möter en också en mängd av dåtidens stora namn. Det gäller både paret Manns vänner och bekanta utan även en hel del av barnens otaliga bekantskaper.

En smakebit på søndag v. 16 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser utan att för den skull spoila något. Min smakebit kommer ifrån Magikern av Colm Tóibín

"Bara en gång under denna italienska tid hade bröderna Mann ett gräl. Det började när Heinrich uttryckte en åsikt som Thomas aldrig tidigare  hört: han påstod bestämt att Tysklands enande hade varit ett misstag och bara tjänat till att öka den preussiska dominansen. För Thomas var det tyska enandet, som ägde rum samma år som Heinrich föddes och fyra år innan han själv föddes, något avklarat. Ingen kunde ifrågasätta värdet av det. Som projekt hade det utvecklats gradvis och sedan fastslagits när det redan var klart. Tyskland var en nation. Tyskarna talade ett språk. "Anser du att Lübeck och Bayern ingår i samma nation?" frågade Heinrich. "Ja, det gör jag." - "Tyskland, om jag kan använda det ordet, hade två beståndsdelar som var varandras raka motsatser. Den ena var rent känslomässig och handlade om språket, folket, folksagorna, skogen, ursprunget. Idiotiskt alltsammans. Men den andra handlade om pengar och herravälde och makt. Man använde drömmarnas språk för att maskera den rena girigheten och ärelystnaden. Preussisk girighet. Preussisk ärelystnad. Det kommer att sluta illa." 

Fler smakebitar HÄR.

Kort utanpå och långt inuti

Fler Nobeller. Noveller av Nobelpristagare utgiven av En bok för alla innehåller noveller och kortprosa av 20 Nobelpristagare. Det är en fortsättning på Nobeller. Noveller av 25 Nobelpristagare som kom ut 2007.
Fler Nobeller är sammanställd av Gun Ekroth och Lars Rydquist. 

Novellen Magikern av Grazia Deledda har översatts speciellt av Cecilia Swartz
för Fler Nobeller..

Några andra Nobelpristagare i Fler Nobeller: Tomas Tranströmer, Doris Lessing, Yasunari Kawabata, Herta Müller , Albert Camus, Knut Hamsun, Wyslawa Szymborska.