Vad ska jag läsa nu då?

etta förlag. (Sekwa)

Separationen av Katie Kitamura tog mig helt oväntat med storm. Jag visste inget om författaren och tyckte inte att romanens omslag är särskilt lockande. Men - så började jag läsa och fastnade direkt. Romanens namnlösa berättarjag är en kvinna i trettioårsåldern. Hon och hennes man sedan fem år, Christopher, har separerat. Av någon anledning vill han inte att de ska berätta det för någon. Därför blir det lite besvärligt för hustrun när svärmor ringer och undrar varför inte hennes son svarar när hon ringer. Christopher har åkt till Grekland för att göra research för en ny bok.  Du får åka ner och söka upp upp honom, säger svärmor. Och svärdottern åker. Hon känner en viss egen oro också. Visserligen har han varit notoriskt otrogen och det visar sig att svärmor är fullt på det klara med vad hennes son går för därvidlag. Väl i den lilla avlägset belägna grekiska byn finner berättarjaget att ingen sett till Christopher på flera dagar. Och när hon börjar göra försiktiga undersökningar förstår hon genast att att Christopher haft flera kvinnoaffärer på stället. Svärföräldrarna anländer. De har aldrig haft någon god relation till sin svärdotter, men nu drar de åt samma håll. Där tror jag att det är lämpligt att dra ett streck för att inte förstöra något för någon. Det som jag blev särskilt förtjust i är författarens språk och det kyligt återhållsamma sättet att skildra allt som händer. Kitamuras protagonist är en god iakttagare och har förmågan att skapa kontakter. Hon är översättare till yrket och van att hålla sig i bakgrunden. Anonymiteten förstärks av att en aldrig får något grepp om hur hon ser ut och att hon är så sval i sina reaktioner. Spänningen håller sig in i det sista. Separationen får en att fundera över hur väl äkta makar egentligen känner varandra. Känner en någonsin en annan människa? Hur handskas Mark och Isabella, svärföräldrarna, med sitt åldrande? Och , ja, hur gick det sedan? Läs!
Översättare: Marianne Tufvesson. etta förlag 2017

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bloggen Betraktninger håller i läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Det började med ett telefonsamtal ifrån Isabella (svärmor). Hon ville veta var

etta förlag

Christopher höll hus, och jag hamnade i den pinsamma belägenheten att behöva  säga att jag inte visste. I hennes öron måste det ha låtit osannolikt. Jag berättade inte att Christopheroch jag hade separerat ett halvår tidigare och att jag inte hade pratat med honom på närmare en månad. Hon tyckte att det var obegripligt att jag inte kunde tala om var Christopher befann sig, och hennes reaktion var avvaktande men inte helt överraskad, vilket på ett sätt gjorde det hela värre.  Jag kände mig både förödmjukad och olustig, två känslor som alltid har kännetecknat mitt förhållande till Isabella och Mark. Detta trots att Christopher brukade säga att jag hade exakt samma effekt på dem, att jag borde försöka att inte vara så reserverad, det kunde alltför lätt tolkas som arrogans." från sidan 7 i Separationen av Katie Kitamura. Etta förlag 2017. I översättning av Marianne Tufvesson. Fler smakebitar HÄR.

Nära dig

Kärlek, otrohet, svek; vänskap, utanförskap, svikna förhoppningar, konstnärsdrömmar och mycket annat ryms i Nära dig, en psykologisk thriller av Lucie Whitehouse, som är en helt ny bekantskap för mig. Det är välskrivet och oupphörligt spännande och bjuder på en rejäl överraskning framåt tre fjärdedelar av boken. Intrigen är välspunnen och slutet lämnar inga lösa trådar. Det vandras en hel del i London och det försämrar inte läsupplevelsen. Huvudperson är den begåvade Rowan Winter som funnit en fristad i familjen Glass, som har allt hon önskar sig av en familj. Dottern Marianne och Rowan blir bästa vänner. Men plötsligt har det gått tio år sedan de talade med varandra. Varför det då? Och på vilket sätt sker kontakten igen? Läs!
Översättning: Maria Bodner Gröön, Etta förlag 2016

En smakebit på søndag

"Innan hon öppnar dörren - innan hon ens sätter ner foten på uppfarten - är hon på sin vakt. Hon vet att han är där, han sade till henne att han skulle vara det, men det är mörkt i huset.  Om han av någon anledning skulle ha gått ut hade han skickat ett sms - Är och köper vin, tillbaka om 10 min - men när hon kollar mobilen finns där inget meddelande. Månen dyker fram i en glipa mellan molnen och skiner för ett ögonblick över husets tomma ögon. Klockan är inte mycket, inte ens sju, men den öde gatan och frånvaron av varje mänskligt ljud gör att det känns som på småtimmarna. Det enda som rör sig är vinden som ruskar om murgrönans blad och rasslar i de tunna grenarna på pilträdet som böjer sig ner mot uppfarten."
Nära dig av  Lucie Waterhouse. sid. 7

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra smakebitar av det vi just läser. No spoilers! är den enda regeln. Fler smakebitar HÄR

Sälarna

Det blev ännu en egensinnig samling av kortprosa.  Igår Rosa Liksom; idag Lydia Davis, Jag har det rätt bekvämt men  skulle kunna ha det lite bekvämare - och andra noveller. 305 sidor stycken av mycket skiftande längd, från tvåradingar till längre noveller som Sälarna som omfattar 28 sidor. Alla stycken har en rubrik och alla berättar något om vardagen. Novellen Sälarna handlar om en systers kärlek till och sorg efter en storasyster som hon älskade mer än hon älskade modern. Berättelsen är återhållsam och reflekterande. Storasyster har varit lillasysters fasta punkt i tillvaron. Storasyster är snäll och pliktmedveten. Fjorton år skiljer dem åt så en stor del av tiden tillhör de inte samma hushåll. Berättelsen utspelas under en tågresa med destination Philadelphia. Mycket avslöjas också om familjens historia och den yngre systerns levnadsförhållanden medan landskapet rullar förbi utanför tågfönstret. Som läsare pusslar man ihop en bild åt sig av storasyster både vad det gäller utseende och karaktär. Storasyster har alltid sett trött och sorgsen ut och varit så spänd. Den yngre funderar mycket över deras förhållande och vad som kunde gjorts och varit annorlunda. Storasyster har vid sex års ålder hunnit ha tre fäder och varit mycket lämnad i andras vård eftersom modern arbetat. Lillasyster undrar vilken betydelse hon själv haft för sin äldre syster. Och hon har förstått att förhållandet mellan modern och äldsta dottern inte varit det bästa. Storasyster har även en yngre bror som inte åker och hälsar på henne förrän hon ligger i koma; döende, och inte vet av att han är där. Lillasyster åker inte på begravningen eftersom hon  anser sig vara tvungen att stanna och lindra chocken för den åldriga modern. Nu synar hon sina egna motiv. Läsaren förstår att lillasyster har sina egna problem. Hon har också förändrats efter att ha mist både syster och far inom loppet av tre sommarveckor. Lydia Davis skriver mycket om drömmar - sina egna och andras - och här finns också en drömsekvens. Sälarna är en vacker, vemodig novell full av allmänmänskliga känslor och tankar i sorg. Jag tycker mycket om den här novellsamlingen och läser vidare. Översättning: Malin Bylund Westfelt. Etta, ett imprint under Sekwa förlag AB.

 

Sommaren utan regn

"Konstigt väder skapar konstiga beteenden" sägs det i Sommaren utan regn av Maggie O´Farrell, Etta förlag i översättning av Malin Bylund Westfelt. Jag tror nog att det som händer i romanen hade hänt även om inte juli 1976 hade varit så rekordvarmt. Familjen Riordan i London, bestående av mamma Gretta, pappa Robert, Michael Francis, Monica och Aoife. Dessutom finns sonhustrun och Monicas andre man, Joe, och hans två döttrar som inte gillar Monica. Aoife har rymt till New York och lever ur hand i mun tillsammans med kackerlackor och möss i ett minimalt rum där badkaret och köksbordet är en och samma möbel och sängen fälls ut ur ett skåp. Men hon har pojkvännen Gabe som hon tror att hon kanske tycker om. Alla har de hemligheter för varandra och saker som de inte vill tala om. Allt ställs på sin spets när fadern sin vana trogen ska gå ut och köpa kvällstidningen men sedan inte kommer tillbaka. Modern kallar hem sina barn. Döttrarna är inte on speaking terms och sonen fruktar att hans äktenskap är på upphällningen. Gretta får ett samtal från Irland. Någon tror sig ha sett Robert. Och det vore inte så konstigt eftersom både Gretta och Robert kommer därifrån. Hela familjen åker dit. Flera familjehemligheter kommer i dagen. Syskonrelationerna skildras utmärkt. De intar sina ursprungliga positioner i förhållande till varandra. Och till modern. Monica och Gretta har alltid stått i ett väldigt nära förhållande, och när Gretta avslöjar sina (och Roberts) länge och väl dolda hemligheter är det Monica som tar särskilt illa vid sig. Gretta är en oförutsägbar naturkraft; överviktig och tablettberoende, men oemotståndlig i all sin absurditet. Även om mycket ordnar upp sig på slutet har jag flera frågor att fundera vidare på. Sommar utan regn är lättläst utan att vara lättviktig; psykologin bär upp mycket och dessutom finns det en spänning som gör Sommaren utan regn till en bladvändare.