Trädgårdsmästaren och döden

2023 fick Georgi Gospodinov International Booker Prize för boken Tidstillflykt. Det var den första bulgariska boken  som översatts till svenska på 47 år. Nu har Trädgårdsmästaren och döden kommit i svensk översättning av Hanna Sandborgh. Gospodinov berättar om sin fars död i skelettcancer. Sjutton år tidigare hade han haft ett första cancertillfälle som han klarat av. När han sedan fick ont i korsryggen åkte han till Sofia till sonen som såg till att han kom till doktorn. Och där fick fadern sin dom. Ingen fara var faders favorituttryck. Men nu var det verkligen fara å färde. Fadern älskade sin trädgård och trädgårdsarbetet och vid 79 års ålder tog nu i med alla krafter och planterade, hackade, rensade, besprutade, vattnade, hackade och stöttade upp. Trädgården innehöll allt; blommor, fruktträd, grönsaker. "Trädgården var hans andra möjliga liv, hans röst och  allt som förblev osagt." Fadern var en rakryggad man som stod emot tidens politiska förtryck i Bulgarien och missade på så sätt karriärmöjligheter.  Han var en mästare på att berätta anekdoter och historier och det tunga i boken lättas upp med humor. Georgi Gospodinov berättar ömsint om faderns tappra kamp mot sjukdomen. Far och son har en fin kontakt och ibland lägger sig sonen bredvid fadern och läser högt för honom. Konstigt att tänka sig, funderar Georgi, att potatisen vi kommer att äta har far satt. Trädgården och odlingarna var faderns sätt att visa sina känslor. "Paradiset måste bestå i att en smärta upphör", skriver Lars Gustafsson i En biodlares död. Så kändes det säkert för Georgis far som hade svåra smärtor. "Döden är ett körsbär som mognar utan dig." är en annan epigraf som jag tycker växer ju längre en tänker på den. Trädgårdsmästaren och döden är en varm, vacker och vemodig bok som förtjänar många läsare. 

En smakebit på søndag v. 36 2025

"Jag ställde fram en skål med chips och några överblivna fläsksvålar för att han skulle ha något att äta medan jag lagade mat. Jag hade gjort svålarna själv, ett jävla projekt. Till att börja med fick jag beställa svål från Västchark för att komma upp i en sådan mängd att det ens var lönt att försöka omvandla den till snacks, och sedan tog allt oändligt lång tid: först koka svålen i dryga timmen, sedan rensa den från det mesta av fettet och kvarblivna köttrester, därefter skära den i centimeterstora bitar för att torka dessa i ugnen över natten - och slutligen, dagen därpå, fritera svålbitarna tills de puffade upp som små gyllene moln. Men det hade varit värt det. Mikael älskade svålarna. Han åt dem inte med andakt, han åt dem som en vilde. Hans breda käkar, som han var mycket stolt över eftersom han hade så stort utrymme därinne i skallen - ett påstått arv från neandertalarna - krossade dem i rasande fart."

Ur En magisk man av Maria Maunsbach

Veckans mening v. 36 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. En väljer en mening som en av den ena anledningen eller den andra lagt några extra minuter på och delar den med andra bloggare. Min Veckans mening v. 36 kommer från Trädgårdsmästaren och döden av Grogori Gospodinov

"Döden är ett körsbär som mognar utan dig."

Fem en fredag v. 36 2025: Vardagstwist

elisamatilda: Fem en fredag v. 36: Vardagstwist

1. Om du bara fick äta frukost till middag resten av veckan – vad skulle du välja? Troligen ett gott hembakat bröd, grönsaker och gott pålägg
2. Om din dammsugare kunde prata, vad skulle den säga till dig? Vem är du?
3. 
   Vad skulle hända om du bytte din kvällsrutin mot din morgonrutin? Det skulle se konstigt ut om jag gick på stan iförd pyjamas 
4. Vilken vardagssituation borde ha en pausknapp? Altanfrukosten
5. Vilken aktivitet i kalendern skulle behöva planeras in lite oftare? Konsert

En vild mörk kust

En vild mörk kust är australiensiska Charlotte McConaghys tredje roman på svenska. Jag läste med förtjusning den första hennes första, Den sista migrationen och något mindre förtjust hennes andra När vargarna kom. McConaghys tredje, En vild mörk kust, tilldrar sig på en ensligt belägen ö, Sharewater Island, någonstans mellan Antarktis och Tasmanien. På ön finns en övergiven forskningsstation och en global fröbank som ska rädda mänskligheten in i framtiden. Dominic Salt är fastighetsskötare och ensamstående far till tre barn. Det mäktiga havet håller på att dränka ön. Familjen ska evakueras av ett örlogsfartyg inom två månader och de vill få med sig så mycket av fröbanken som möjligt. Hank Jones, som varit chefsbotanist på ön är helt försvunnen. Hustrun Rowan har hyrt en man med båt att fara ut med henne till ön. Båten förliser och Rowan spolas halvdöd iland och tas omhand av familjen Salt. Hon känner att de döljer något för henne. Misstron är till en början ömsesidig och det blir mycken dramatik och många förvecklingar innan örlogsfartyget äntligen kommer. Det som är riktigt charmigt med berättelsen är alla pingviner, sälar, sjöelefanter, albatrosser och andra djur som befolkar ön. Växtligheten beskrivs också noga och det är tydligt att författaren har kunskaper på området. Modellen för Sharewater Island är Macquarieön som Charlotte McConaghy studerat närmare. Fortfarande syns spår av säljägare och valfångare och deras hänsynslösa framfart på Sharewater Island. Familjen Salt värnar om både djur och natur. Jag tycker om alla maskrosfröna som finns både utanpå och inuti boken, som är ett försvar för ett annat sätt att tänka och leva. 

Titel: En vild mörk kust

Författare: Charlotte McCognahy

Översättare: Carina Jansson

Förlag: Lavendar Lit

Tryckår: 2025

Antal sidor: 420 

Den bergtagna

Bokförlaget Atrium har gett ut Den Bergtagna av Victoria Benedictsson både som novell och pjäs. Vännen och författarkollegan Axel Lundegård anförtroddes Victoria Benedictssons litterära kvarlåtenskap att hantera efter egen vilja. Det gjorde han också. Bland annat fullbordade han pjäsen Den bergtagna med underrubriken En kärlekens tragedi och publicerade novellen med både sig själv och Victoria Benedictsson som upphovsmän. Hon hade skrivit på novellen och pjäsen parallellt. Atrium har tagit bort Axel Lundegård inlägg. Litteraturprofessorn Birgitta Holm har skrivit ett fint förord. Det är inte svårt att läsa in Victoria Benedictsson och Georg Brandes i såväl novellen som pjäsen. I novellen är det kvinnan som har ordet och bestämmer vad som berättas. I pjäsen tillkommer till exempel en av de kvinnor Georg Brandes tröttnat på och hennes åsikter. Den cyniske förföraren som varken vill binda sig eller någon annan säger att efter den olyckliga kärlekshistorien skapade kvinnan sitt främsta verk. Smärtan gjorde henne till konstnär. All kärlek slutar med att man tröttnar på varandra. Mannen går vidare men kvinnan reagerar med hat. I pjäsen heter kvinnan Louise Strandberg och mannen Gustave Alland. De spelas av Gunnel Broström och den karismatiske Anders Ek i den uppsättning som finns att se på Öppet arkiv.  Han är skulptör och behöver en ny kärlekshistoria för varje nytt verk. Erik Hell spelar den trogne vännen och kamreren som friar till Louise under hennes besök i Skåne. Hon avböjer, förstås, och han tröstar sig med att han har ett arbete. Det hade med all säkerhet räddat en del av tidens kvinnor. Ett arbete, egna pengar, egen bostad och frihet. 80-talet var den tid då man satte problem under debatt. Äktenskap kontra fri kärlek. Hur ska den trofasta kvinnans och den flyktige mannens världar kunna förenas frågar sig Louise/Victoria? I pjäsen kastar sig kvinnan i Seine. Victoria Benedictsson valde en för kvinnor ovanlig metod att ta sig av daga. Hon skar halsen av sig på hotell Leopold i Köpenhamn. Birgitta Holm erinrar om att Victoria Benedictsson under en tid samlade ihop folkvisor och folksägner i Skåne. Hon var också mycket musikalisk och spelade piano. Den medeltida balladen om den bergtagna var populär under Victoria Benedictssons tid i Hörby. Om en läser novellen och ser pjäsen  får en en god uppfattning av hur författarens tankar gick. Och inte är dåtidens problem mycket mer annorlunda än dagens. August Strindbergs Fröken Julie kom ut några år senare och var helt klart influerad av Den bergtagna. Jag funderar också på Lena Anderssons bok Egenmäktigt förfarande i sammanhanget. Kan Hugo Rask rå för att Ester är kär i honom och förväntar sig ett gensvar? Det är inte samma på liv och död - kärlek som i Den Bergtagna men det finns ett ansvarsproblem i båda. Jag såg pjäsen ett par gånger: en gång innan jag läste novellen och en gång efter. Det var mycket givande. Novellen och pjäsen kompletterar varandra.

Tisdagstrion v. 36 2025: Böcker vars författares för- eller efternamn börjar på A

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 36: Böcker vars författares för- eller efternamn börjar på A.

Anna Laestadius Larsson, Hilma. Anna Laestadius Larssons inkännande och sympatiska roman om konstnären Hilma af Klint (1862 - 1944) har fått titeln Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klint.  Jag kände inte till Hilma af Klint alls tidigare och hade inte läst något av Anna Laestadius Larsson heller, så det blev två nya bekantskaper. HaK var tidigt ute med sina abstrakta målningar och hon visste att ingen i hennes samtid skulle förstå sig på dem. Hon var teosof och fick dikterat av De Höga visa vad hon skulle måla.

Anna Takanen, Sörjen som blev handlar om fyra generationer finsk familj varav tre är påverkade av kriget. Det sägs att det tar tre generationer att bli kvitt ett krigstrauma. Romanen handlar om författarens egen familj. Anna Takanen är född i Kungsbacka. Hennes far Timo var finskt krigsbarn i Sverige.

Anna - Karin Palm, Jag skriver över ditt ansikte   är Anna - Karin Palms varsamma och kärleksfulla porträtt av sin vackra och begåvade mor och hennes borttynande i Alzheimers sjukdom. Familjen bestod av mor, far, en halvbror, Anna - Karin och en lillasyster. De bodde trångt och barnen levde på ärvda kläder som de fick av en släkting. Från början sydde mor, men vid 38 års ålder började hon i högstadiet och fortsatte sedan utbildningen vidare till läkare.