Helgfrågan v. 39 2021

 Mias bokhörna: Helgfrågan v. 39: Har du testat att läsa e - böcker?

Svar, ja. Det har jag. Mycket praktiskt att läsa i telefonen eller på datorskärmen. Och det går bättre än jag trodde. Men jag föredrar e- ljudböcker. 

Veckans kulturfråga v. 39 2021

enligt O: Veckans kulturfråga v. 39: Vilken författare skulle du helst vilja träffa?

Ingen enkel fråga. Det finns naturligtvis många, men eftersom jag är en trofast natur  väljer jag en gammal favorit som behärskar såväl prosa som lyrik och dramatik. Dessutom är vederbörande mycket kunnig vad det gäller musik, folkliv och natur. Jag tänker på Thomas Hardy, 1840 - 1928. Naturligtvis skulle jag inte ha något emot att träffa Jane Austen, Fredrika Runeberg, eller Elizabeth Gaskell heller.

Tisdagstrion v. 39 2021: Black Lives matter

Ugglan & Boken v. 39: Black Lives matter

 

1. brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

Brun flicka drömmer är en oemotståndligt charmerande prosalyrisk berättelse om en uppväxt i Grenville i South Carolina och Brooklyn, New York. Boken är placerad bland lyriken på ungdomsavdelningen. Jackie berättar om sina tre syskon, sin mor och sin far; mormor och morfar; morbror Robert och moster Kay.

2. Ladivine av Marie NDiaye 

Ladivines huvudteman är skuld, skam och ursprung. Flera generationer kvinnor är inblandade i historien . Äldst är städerskan Ladivine Salle, som bor i utkanten av Paris med dottern Malinka. Man uppfattar att Ladivine kommer ifrån någon nordafrikansk stat (Senegal?). Hon är svart och hon tyglar sitt hår med olja. Malinka hyser en sorts förtvivlans hatkärlek till sin mor men lämnar hemmet så fort hon får en möjlighet.

3. Sula av Toni Morrison
I det lilla samhället Bottom en bit uppför berget från det större samhället Medallion räknat bor några färgade familjer. I den mera bördiga trakten i dalen omkring floden bor de vita. I Bottom bor Eva Peace som en tid är gift med BoyBoy. När han lämnar henne har hon en dollar och några cent, fyra rödbetor och några morötter att föda sina tre barn med.

Kirke

 

I lördags diskuterade vi Kirke av Madeline Miller i vår halländska bokcirkel. Alltid lika intressant att diskutera det en läst. En klar fördel var det att ha ett intresse för grekisk mytologi. Det vimlar av gudar, halvgudar, najader, nymfer, olympier och titaner med mer eller mindre kända namn. En fördel var det att ha tillgång till Odysséen och jämföra hur allt och alla beskrivs. Kirke är litteraturens första häxa. Hon är egensinnig och går redan ifrån början sin egen väg. En skulle kunna säga att romanen Kirke berättar Odysséen ur kvinnlig synvinkel. Alla är lagom promiskuösa, trolösa och lögnaktiga. Smockan hänger i luften och det gäller att vara listig och förslagen för den som är rädd om sitt liv. Gudar är som barn, sägs det. Kirke strövar mycket omkring och letar växter som hon sedan experimenterar med. Dessa strövtåg är en fröjd att läsa om. Havet är en betydelsefull faktor, särskilt om en som Kirke är förvisad till en öde ö. Djur tyr sig till henne och då och då får hon ta hand om strandade skepp och deras besättningar.  Många av männen är råa slagskämpar, men det finns några undantag. Daedalos är uppfinnare och konstruerar bland så mycket annat även en vävstol åt Kirke och är en sympatisk  motvikt till de råa sällarna. Kirkes egen son Telegonas beskrivs också som tämligen fridsam. Först när jag kommit ca 100 sidor in i Kirke vaknade intresset. Fösta delen upplevde jag som tämligen medioker, men sedan hände något och berättelsen blev intressant. Det omvända perspektivet, de poetiska beskrivningarna av landskapet och umgänget med de koleriska gudarna är fantasieggande. Och jag gillade också The Song of Achilles av samma författare.

Titel: Kirke

Författare: Madeline Miller

Översättare: Niclas Nilsson

Förlag: Wahlström & Widstrand

Tryckår: 2020

Antal sidor: 392

 

En smakebit på søndag

" Två händelser, till synes utan samband,  föregick återkallandet av mr George Smiley från hans tvivelaktiga pensionering. Den första tilldrog sig i Paris under den kokande månaden augusti då parisarna av tradition överlåter sin stad till det glödande solskenet och turistbussarna. En av dessa augustidagar - den fjärde och exakt klockan tolv, för en kyrkklocka klämtade och en fabriksvissla hade just hunnit före den - i ett quartier som en gång varit välkänt för sin stora andel fattiga ryska emigranter steg en kortväxt rund kvinna i femtioårsåldern med shoppingväska i handen ut från mörkret i ett gammalt varuhus och gick med sin vanliga energi och målmedvetenhet bort längs trottoaren mot busshållplatsen. Gatan var grå och smal med tillstängda fönsterluckor och några små hotels de passe och mängder av katter. Av någon anledning var det en en egendomligt fridfull plats. Varuhuset hade hållit öppet under semestern eftersom man sålde färskvaror. Den avgasfyllda hettan som inte rördes av den minsta vinfläkt steg upp mot henne likt värmen från en varmluftskanal men det fanns inga spår av irritation i hennes slaviska ansikte."

Från sidan 7 i Vinnare och förlorare (Smileys people) av John le Carré i översättning av Sam J Lundwall, 1969

Söndagsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridteresepå den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 38 2021

MIN

"Att leva med honom var som att stå vid havet"

Från sidan 221 i Kirke av Madeline Miller. Mannen hon talar om är Odysseus. Robert på bloggen Mina skrivna ord håller i  lördagsläsutmaningen Veckans mening. En mening som får en att stanna till och tänka efter.

Fem en fredag v. 38 2021: Utflykt

elisamatilda: Fem en fredag v. 38

1. Vad gjorde du senast på en ö? Japan 2018

2. När var du senast på en båt? 2020 på väg till Polen

3. När hamnade du senast ute på djupt vatten? Det är jag ofta; för det mesta ofrivilligt

4. Vart åker du för att andas frisk luft? Sommarhuset bland tallarna vid havet

5. Hur värmer du upp dig efter en kall dag ute? Brasa, ullstrumpor och sjal om axlarna.

Helgfrågan veckan v. 38 2021

Mias helgfråga: Nu är det bokmässa i Göteborg. Har du köpt biljetter? Play eller Studio?

Nej då. Varken det ena eller det andra. Men av bilderna att döma hade det varit bäst att ha Play - biljett. Det var väldigt trevligt att se och höra föreläsningarna på nätet förra året, men bokmässa var det ju inte. Och blir inte i år heller. Men - nästa år kanske?

Veckans kulturfråga v.38 2021

enligt O: Veckans kulturfråga:  Vem är din favorit bland författare från Norden.

Det första namnet som dyker upp är danska Josefine Klougart vars New Forest jag nyligen läst. Jag gillade allt med den boken men först och sist språket.

Aksel Sandemose är en gammal norsk - dansk kärlek. Lappskräddarsonen, författaren Erling Vik och överklassflickan Felicia Ormstad på Venhaug skulle jag inte ha något emot att möta IRL. De figurerar i Varulven av den dansk-norske författaren Aksel Sandemose. Deras livslånga kärlekshistoria är fantastisk och det gåtfulla slutet på den upphör aldrig att fängsla. (Cornelis Vreeswijk blev uppenbarligen också förtjust för han skrev sin underbara Felicias svenska suite till Felicia Ormstad.) 

Norske Karl - Ove Knausgård föll jag pladask för när jag läste Min kamp. 1. Var lika förtjust när jag senare läste Om våren. Roy Jacobsen  är en annan norsk författare jag är mycket förtjust i. De osynliga  är fullständigt magisk. 

Jón Kalman Stefánsson, Island, har skrivit en romanserie om Pojken; om en uppväxt på Island. Storm, snö, kyla, hårt arbete och knappa förhållanden. Jon Kalman Stefánssons började som lyriker. Debutromanen Sommarljus - och sen kommer natten  skildrar människorna i en liten by på den isländska västkusten eller för den delen i bankkrisernas Reykjavik med humor och empati och viss inblandning av folktro. Läsecirkeln gjorde volter.

Rosa Liksom får representera Finland. Kupé nr 6 tyckte jag väldigt mycket om. Men där finns ju också Sofi Oksanen och Philip Teirsom jag också gillar.

Tisdagstrion v. 38 2021

 Ugglan och Boken: Tisdagstrion v. 38: Böcker jag ser fram emot att läsa i höst

1. Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen av Jesper Högström. Författaren har läst dagböcker som varit hemligstämplade och brev. Tora Dahl blev  en mycket läst författare genom sin självbiografiska serie om Gunborg. Artur Lundkvist, Erik Lindegren, Gunnar Ekelöf och många flera med fruar och flickvänner som byttes ut lika lätt som herrarna bytte strumpor. D H Lawrence är den stora förebilden. Tora Dahl bodde tillsammans med sin man Knut Jaensen hade en trevåningsvilla på Lidingö där det litterära sällskapet samlades. Det var KJ som hade pengarna och Tora, som var 6 - 7 år äldre än de övriga, fick tjänstgöra mycket i köket.

2. Geisha eller samuraj? Japan och japonismen av japankännaren Monica Braw. Under andra delen av 1800 - talet fick amerikaner och europeer upp ögonen för Japans skatter. 

3. 1912 fick Gerhart Hauptman nobelpriset i litteratur med motiveringen:förnämligast för hans rika, mångsidiga, framstående verksamhet inom den dramatiska diktningens område.   Banvaktare Thiel kommer i nyutgåva i höst

Katarina Gäddnäs från Finström

Författaren Katarina Gäddnäs föddes 1970 i Finström i Åland. Hon studerade teologi i Åbo, men det skulle dröja 29 år innan hon blev prästvigd i Borgå domkyrka 2018. Dessförinnan hann hon vara med i den första kullen som läste litterärt skapande vid Åbo Akademi ; hon blev poet och journalist. Så blev hon prästfru och mor till fyra barn på ön Kökar; hon skilde sig och blev ensamstående mor med ekonomiska bekymmer innan hon fick hjärtbesvär och upplevde livets skörhet på nära håll. Några år därefter var det dags för neuroborrelios vilket också är en farlig sjukdom. På sjukhuset träffade Katarina Gäddnäs sjukhusprästen Maria Wirén, som kom henne att bestämma sig för att bli sjukhuspräst. Maria Wirén blev hennes mentor. Nu har hon intagit sin mentors plats som sjukhuspräst i Mariehamn. Tillsammans med fotografen Gabriella Nordlund har hon skrivit den vidunderligt vackra boken Ytterst. Kökar mitt i havet. En av hennes diktsamlingar har titeln Vitbok. Ytterst och Credo kom båda ut på Schildts förlag.

Credo

om vetekornet faller till marken och dör 

blir det ingen skörd och inget bröd

om sparven faller till marken och dör

har den kanske kalasat på besprutad åker

katten har liksom möss och människor

bara ett liv

sanningen segrar inte alltid till sist

synden straffar inte sig själv

gammal kärlek rostar aldrig

man ska aldrig säga aldrig

den som gräver en grop åt andra

får oftast bättre betalt än hemvårdaren

En smakebit på søndag

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Jag hade inte hunnit sätta mig, utan hade den ena skinkan i luften och handen på bildörren, när min svägerska gick till attack: Men herregud... Hörde du inte när vi tutade? Vi har ju stått här i tio minuter! - Hej, svarar jag. Min bror hade vänt sig om. En liten blinkning. Allt väl, snygging? - Jadå. - Vill du att jag lägger dina grejer i bagageutrymmet? - Nej, tack. Jag har bara den här lilla väskan och sen min klänning. Jag lägger den på hyllan här bak. Är det där din klänning? rynkar hon ögonbrynen och pekar på den hoprullade tygtrasan i mitt knä. - Ja. Vad ... Vad är det för någonting? - En sari. - Där ser man ...Nej, det ser man inte än, påpekade jag snällt för henne, det ser du först när jag sätter på mig. En liten grimas."

Från sidan 5 i En dag till skänks av Anna Gavalda. Fler smakebitar HÄR

Märket

1666 - 1668 avrättades sju kvinnor för trolldom på Åland. Carina Karlsson har skrivit en roman, Märket, om detta. Romanen bygger helt på verkliga händelser. Författaren har läst protokoll i domboken från 1666 i Ålands landskapsarkiv. Det hela börjar med en träta om några rågnekar. Någon fick inte sin beskärda del vid tröskningen och någon annan fick betala. Där uppstod det ursprungliga agget som sedan växte och bredde ut sig och slutade med att den ena misstänka kvinnan angav den andra. Hustru Karin från Emkarby var den första av de dömda kvinnorna i trolldomsprocessen och den som sedan angav de andra kvinnorna. Kyrkoherden Bryniel Kjellinus och häradshövding Nils Psilander ledde trupperna i kampen mot häxeriet. Om kvinnorna inte ville erkänna fanns ju alltid tortyren med handklovarna. Trollkonorna ansågs ha förbindelse med Satan och ska ha frossat i smörlycka, boskapslycka och  sädeslycka. Under tortyren höll kvinnorna med om allt som kyrkoherden förestavade dem. Nils Psilander hade utbildat sig till präst i Dorpat  med specialutbildning i vidskepelse och utrotande av trollpackor. Han har sin moderna bok från Dorpat och kyrkoherden har sin gamla bok där en kan läsa i Andra Mosebok "Du skall icke låta en trollkona leva". Så småningom började en av nämndemännen att tycka att det hela gick underligt till. Nämndemännen tror mera på bygdens sanning än på maktens.  En följer den unga, starka tvåbarnsmamman Lisbeta Skarp som i det längsta står emot anklagelserna och menar att hennes sunda förnuft ska övertyga kyrkoherde, präst och tolv nämndemän. Lisbeta har ett märke på ryggen som minne av ett par bölder, men detta tolkas som ett Satans märke av kyrkoherden. Alla förhör, tortyren och det växande misstroendet sliter även på härföraren Bryniel Kjellinus så när han kommer hem tar han ut sig på fru och barn. Hustrun till och med misshandlar han. Carina Karlsson har skrivit en väl underbyggd och inkännande roman om en förfärlig tid i Ålands historia. Hon är saklig, lågmäld och välformulerad; hon gestaltar väl den smygande skräcken hos den kvinnliga delen av befolkningen i allmänhet och hos de så kallade trollkonorna i synnerhet. Jag kommer osökt att tänka på likheterna med nutida drev. Formerna är annorlunda men men innehållsmässigt rör det sig om ungefär samma sak.

Med anledning av Ålands 100 - årsjubileum 2021  hade operan "Lisbeta - En trollkona ska du icke låta leva" premiär i juli i Mariehamn.

Titel: Märket

Författare: Carina Karlsson

Förlag: Schildts & Söderströms

Tryckår: 2019

Antal sidor: 275

Fem en fredag v. 37 2021: Ägodelar

elisamatilda: Fem en fredag: Ägodelar

1. Vad äger du fler än en av som många vanligtvis bara har en av?

Här blir jag svaret skyldig. Kan inte komma på något

 2. Vad för vanlig sak finns inte i din ägo, men som många vanligtvis äger?

Mikrovågsugn. Diskmaskin

3. Vad för något skulle du aldrig låna ut till en granne?

Min hårborste

4. Vad har du någon gång lånat av en granne?

Bakpulver

 

5. Vilken ägodel har följt dig genom livet?

En trasdocka som mamma sytt och en väckarklocka som jag fick av pappa. Inte för att jag behövde väckas, men klockan var väldigt fin, tyckte jag. Och det tyckte nog pappa också.

Helgfrågan v. 37 2021

 Mias bokhörna: Helgfrågan v. 37: Hur ska ett omslag se ut för att locka dig?

Stormfåglar har ett smakfullt omslag, tycker jag. Tyvärr syns det inte riktigt på bilden hur fint omslaget till New Forest är med granar till och med på snittet.               

Veckans kulturfråga v. 37 2021

enligt O:  Veckans kulturfråga v. 37: Vilka kulturella verk med, av och om starka kvinnor vill du lyfta fram?

Kvinnor i strid av Anna Larsdotter. Hon tar avstamp på 1600 - talet i trettioåriga kriget där arméerna drog omkring som mobila samhällen och där kvinnorna hade sin givna plats i trossen. Någon måste sköta tvätten, laga maten, vårda sårade och göra övriga hushållssysslor. De drog ett tungt lass både bokstavligen och bildligen. Många - både män och kvinnor -  behövde en försörjning och då gick man i krigstjänst. I Kriget har inget kvinnligt ansikte, intervjubok av nobelpristagaren Svetlana Alekijevitj, möter en mängder av mycket unga flickor som drivs av fosterlandskärlek ut i ett krig som de absolut inte förstår något av. De är så naiva och uppfyllda av det de tror är deras uppgift att de inte låter sig hindras. Och tappra är de. De arbetar som sjukvårdare, läkare, infanterister, tvätterskor, signalister, stridspiloter, i ridande kosackenheter där de lär sig älska sina hästar, de fryser, de svälter, de får sina långa flätor klippta, och sina högklackade skor hemskickade. Det är läsning som berör starkt. Och en sträckläser. Husmoderns död och andra texter av Sara Danius  kom ut på Bonniers förlag 2014 I essän med samma namn går Sara Danius igenom Bonniers kokboks fyra upplagor 1960 - 2010 och följer upp hur recepten på ål, hummer och hare förändrats med tiden och hur köket glidit husmodern ur händerna. Andra essäer handlar om Jane Austen, Thomas Mann, Dubravka Ugresic, Irving Penn, Orrefors glasbruk, Mode i litteraturen, Proust och majonnäsen och Calvino bland träden. Särskilt glad blir jag över en essä om Stina Aronson, Emma Niskanpää och den underbara romanen Hitom himlen som kom ut 1946.

Tisdagstrion v. 37 2021 : Kroppen

 Ugglan & Boken: Tisdagstrion v.36: Kroppen

1. Winterson, Jeanette, Skrivet på kroppen och Vintergatan går genom magen

2. Laurens, Camille, I deras armar.
En kvinna erinrar sig i 103 korta kapitel männen i sitt liv alltifrån fadern, dagisförälskelsen till pojkvänner, äkta män och andra män som haft betydelse för henne. Läst men inte skrivet om.

3. Anna - Karin Palm, Jag skriver över ditt ansikte. En varsam berättelse om författarens vackra och begåvade mor som tynade bort i Alzheimers sjukdom

Löpa varg

Kerstin Ekman när hon är som bäst. Och det är hon ju för det mesta. Löpa varg omfattar trots sitt ringa omfång, 180 sidor, vidunderlig naturskildring, tankar om åldrande, jakt och människans självtillräckliga hantering av planeten, varg eller inte samt briljant skildring av ett gammalt äktenskap. Vad händer med kulturarvet? Och skogen? Protagonisten i Löpa varg är Ulf Norrstig, pensionerad jägmästare, och ledare för jaktlaget. Han har börjat ifrågasätta sitt yrkesval och ett liv där jakten varit ett stort och viktigt intresse. Hälsan är inte  riktigt vad den varit. Meningsmotsättningar i byn och inom jaktlaget bekymrar. Hustrun Inga, är Ulf Norrstigs raka motsats. Hon är ruschig, praktisk, osentimental och snabb. Hon pjåskar inte med sin mans krämpor, men en märker hennes tysta omsorg. Mötet med den ståtliga vargen, som Ulf Norrstig ger namnet Högben på grund av de höga, vita ben, har en avgörande betydelse i den här fina berättelsen som manar till eftertanke. Språket är rakt och enkelt och klart som källvatten. Vad kan en mer begära?

Titel: Löpa varg. Berättelse

Författare: Kerstin Ekman

Förlag: Bonniers

Tryckår: 2021

Antal sidor: 180

En smakebit på søndag v. 36 2021

"Brittsommar kallade stockholmarna den. De varma soliga dagarna som kom i början av oktober. I Kapernaum välkomnades samma dagar som fattigmanssommar efter fabriksmänniskorna likt grävlingen bunkrade vad skogen gav till vinterförrådet. Greta överfölls av skyfallet och skyndade stegen fram genom Gamla stan. Bullret cirkulerade bortom Djurgården. Åskans oroliga flammor och ljussken syntes på himlen.  Blixten saxade över Gröna lund. Utanför Kungliga Operan på Gustav Adolfs torg stod svartlackerade bilar parkerade. På andra sidan vattnet låg Kungliga Slottet inbäddat i byggställningar det också. Bussen och bilarna vek in på Norrbro. Spårvagnen kom gnisslande från Kungsträdgården. Svettig och genomblöt kastade hon sig in under taket. "Enkronasbiljett, tack". Maskeradbalen. Hon skulle se Maskeradbalen." 

Från sidan 30 i Londonflickan av Susanna Alakoski.

En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 36 2021

MIN 

Robert på bloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som går ut på att vi väljer en mening ur det vi just läser och som fått oss att stanna till av den ena eller andra anledningen. Min mening kommer ur Löpa varg av Kerstin Ekman. Den är ett exempel på hur böcker talar med varandra.

"Då ledaren av en flock förfelat sitt rov, kallas han den döde vargen så länge han lever, vilket vanligen inte blir så länge"

Orden är Akelas, vargen i Djungelboken. Djungelboken och Turgenjevs, En jägares dagbok betyder mycket för huvudpersonen i Löpa varg.

Fem en fredag v. 36 2021: Veckofrågor

elisamatilda: Fem en fredag

 

1. Vad har du gjort mest i veckan?

Väntat på cortisonspruta i axeln och därefter på att den skulle börja verka.

 

2. Vad har du inte gjort som du skulle ha gjort? 

Bakat, tvättat, lagat mat 

 

3. Vad har du tittat på i veckan?

En serie på Netflix som tilldrar sig i franska Pyrenéerna. Glacé - eller The frozen Dead - efter en bok av Bernard Menier. Kommissarie Martin Servaz är huvudperson i en bokserie av BM. Ohyggligt spännande. Svinkallt. Ett vidunderligt landskap.

 

3. Hur har du sovit?

Uruselt. De flesta nätter har tillbringats i en fåtölj. Men inatt har jag sovit ca fem timmar. I sängen! 

 

4. Vad ser du fram emot med helgen? 

Besök av god vän. Att värken i armen ska klinga av. Sömn.

Veckans helgfråga v. 36 2021

 

 Mias helgfråga v. 36: Vilket sidantal är bäst , tycker du?

Just nu när jag just avslutat Löpa varg av Kerstin Ekman skulle jag svara 180 sidor. Men jag skulle lika gärna kunna säga 680 sidor vilket jag tyckte när jag läst New Forest av Josefine Kougart.

Alltså skulle jag vilja svara att bok kan ha vilket sidantal som helst.

Veckans kulturfråga v. 36 2021

 

enligt O: Vilka kulturella händelser ser du fram emot i höst? 

Vissa saker är planerade som till exempel några föredrag. Bo Wendt, docent i Nordiska språk och huvudredaktör för SAOB berättar om arbetet med den , fantastiska ordboken, dess tillkomst, innehåll och användbarhet. 

Religion och rymdfart är titeln på författaren och kulturskribenten Maria Küchens föredrag. Rymdens alfabet heter en av hennes senare böcker. Den allra senaste kom i år och heter Jord och gudar

Under Bokens dag i november ser jag särskilt fram emot att lyssna på Sara Stridsberg, Klas Östergren och David Lagercrantz. 

Eventuellt kommer jag också att lyssna på författaren Caroline Säfstrand som sägs skriva feelgood med sorgkant. Senaste boken heter Vingården för vilda drömmar och utspelar sig i skånska Arild.

Läsecirklarna ska snart ha sina första träffar för hösten. Den danska cirkeln kommer att helhjärtat ägna sig åt Førkrigstid av Kirsten Thorup och de övriga två cirklarna bestämmer titlar från gång till gång. 

Säkert blir det några konserter också. Och det kan tillkomma annat också. Utgå också för den delen.

Tisdagstrion v. 36 2021: Pojkar, grabbar & män

 Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 36: Pojkar, grabbar & män

1. Dödgrävarens pojke av Åke Wassing kom ut 1958. Det var författarens debut Det är en självbiografisk berättelse om pojken Björn som växer upp under eländiga förhållanden. Jag läste den för länge sedan, långt innan jag hade en blogg, men jag minns den dystra stämningen och den stackars Björn som egentligen var bondpojke men fick växa upp på fattighuset.

                                           Bild: Wikipedia
 2. Vi spelade kula på torget en dag,

en liten folkskolegrabb och jag.

Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.

Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,
och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans
kunde någon säga, var grabben fanns.

Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben glad.

Men nu är han säkert en stor, grov karl,
som släpar och sliter – jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.
Man kan aldrig ändra det fula man gjort.

Man kan inte lämna kulor igen
och trösta pojkar, som stelnat till män.

Spela kula av Sten Selander

3. Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid.
Miljön är Hollywood och diverse filmbolag där. Konkurrensen är stenhård och alla gör sitt bästa för att synas med rätt personer vid rätt tillfälle. Rika personer strävar efter att bli ännu rikare. Att arbeta på sin egen ökande rikedom är aldrig tråkigt