En smakebit på søndag v. 17 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Stackars hon som heter Emily, i dag, på dagen i dag, har hon varit gravid i hela sju månader, och det är de två nu, Em och den växande magen, Em och barnet, efter att Pablo försvann ut genom dörren för att reda ut en grej, som han kallade det. Ja, så var det, försvann. Eller var det så? Jag måste fixa något, hade Pablo  sagt och låst om sig med en nyckel i rummet i två timmar, Em hade suttit i soffan och tittat på teve, hon hade somnat, vaknat, Pablo fortfarande i rummet, tills han gick ut genom dörren, då med en svart väska hängande över axeln. Emily såg på Pablo innan han gick, Pablo såg på henne, Emily undrade vad Pablo tänkte på, vad han skulle göra, Pablo blinkade åt Emily, stängde ytterdörren, låste ytterdörren, Emily fortsatte titta på teve."   Ur Emily forever av Maria Navrro Skaranger. Weyler.  Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 17 2023

MIN                                

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra på en mening ur det vi just läser. Rolig, dyster, tänkvärd; en mening att stanna upp inför. Min Veckans mening v. 17 kommer från Kring Guermantes av Marcel Proust. 

"Courvoisiers vidmakthöll för övrigt på sätt och vis bättre än Guermanterna adelskapets integritet dels genom sin trångsynthet, dels genom sin elakhet."

Fem en fredag v. 17 2023: Ordspråk

elisamatilda: Fem en fredag v. 17: Ordspråk 

1. Anfall är bästa försvar – när deltog du i bollspel senast? För ett par år sedan lite fotboll med barnbarnet

2. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge – vad väntar du på? Väntar alltid för länge ska det vara. Japanresan som blivit uppskjuten i flera år

3. Bättre ensam än i dåligt sällskap – när ville du senast bara gå hem? Jag utsätter mig sällan för dåligt sällskap. Kan inte komma på något tillfälle men det har säkert funnits någon gång i tiden.

4. Den som spar han har – vad sparar du till? Allmän buffert. En vet aldrig vad som kan hända. Japanresa

5. En plats för var sak och var sak på sin plats – vad hos dig ligger aldrig på sin rätta plats? Mobilen, som egentligen inte har någon rätta plats.  En liten skalkniv som jag använder till allt. Den hör ju rätteligen hemma i knivlådan, men den är ofta någon annanstans. Kanske just för att jag använder den till så mycket. Det råkar för övrigt vara makens favorit också.

Helgfrågan v. 17 2023

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 17: Nu när våren nästan är här börjar höstböckerna lanseras. Är det någon utgivning du kollat in? Eller är det någon bok du gärna vill läsa? Jag har sett några stycken men inte många. Ännu.

Middlemarch av George Eliot kommer ut i nyöversättning i november på Albert Bonniers förlag. Den läser jag gärna om.

Allt detta kunde du ha fått är titeln på en ny roman av Josefine Klougart på  Bonniers förlag. Oktober.

Olga Ravns nya roman, De anställda, är en berättelse som påminner om Aniara. Tiden är 2200-talet. En arbetsplatsroman är undertiteln. Här förekommer såväl vanliga, födda människor som omänniskor som skapats. Låter mycket spännande.  Wahlström & Widstrand november  

Bedragaren är  Zadie Smiths första historiska roman. Den bygger delvis på verkliga händelser. AB november                          

Sveriges radios lyrikpris 2023

Ingenstans mitt segel

När allt fortfarande var rent

När ingenting bekom mig

När allt jag mindes

var lingonlegan skotaren och mannen

Rytmen i hans kropp och den vilda glädjen

När mitt segel var kaos

och mitt enda hem ingenstans

Snart är kaos mitt enda hem

och ingenstans mitt segel 

 

ur Ingenstans mitt segel (2022) av Ingela Strandberg

Veckans kulturfråga v.17 2023

I Veckans kulturfråga v. 17 vill enligt O ha exempel på kultur med koppling till Skåne.

I Hörby kan en besöka museet, som innehåller  en omfattande utställning om Victoria Benedictsson, hennes liv och författarskap. Mitt stora vackra hat är titeln på en nyutkommen biografi om Victoria Benedictsson skriven av Elisabeth Åsbrink.

Hovdala slott utanför Hässleholm är väl värt ett besök. Här kan en delta i visning av den Ehrenborgska våningen, vandra i den vackra naturen, ströva i trädgården, äta buffé och dricka kaffe. På Oskarsfarm i Sösdala utanför Hässleholm föddes Mathilda Kruse som sedan genom gifte blev Mathilda Malling. Hon skrev den märkliga skandalboken Berta Funcke under pseudonymen Stella Kleve men övergick som gift till att skriva ett annat slags romaner. Skånes egen Jane Austen har hon kallats. I uppfostran och inflytande berättar hon om sin familj och uppväxt. Skulpturparken vid Wanås slott i Östra Göinge är något alldeles speciellt; en härlig promenad med många överraskningar särskilt rolig att gå med barn. Jill Johnson, sångerska och låtskrivare, är född och uppvuxen i Ängelholm. Just nu aktuell med det utmärkta TV-programmet Jills veranda där hon har svenska gäster som möter countrysångare i Nashville

Tisdagstrion v. 17 2023: Änglar och demoner

Ugglan& Boken: Tisdagstrion v. 17: Änglar och demoner 

1. En usædvanlig samling engle av Margaret Barker köpte jag för väldigt många år sedan för att den är så vacker och har ett fantastiskt bildmaterial. Här behandlas änglar i judisk och kristen tradition; fallna änglar, skyddsänglar, änglar som bär bud. När jag var liten fick jag en skyddsängeltavla som fortfarande hänger med. Två barn befinner sig vid kanten av ett bråddjup. Pojken jagar en fjäril och flickan plockar blommor till synes helt ovetande om faran. Bakom dem står en vacker ängel med utbredda vingar färdig att rycka in.

2. Den prostituerade flickan, Sonja, i Brott och straff av Fjodor Dostojevskij är så nära en mänsklig ängel en kan komma. Hon är så mild och god och räddar studenten Raskolnikov som mördat en gammal pantlånerska. Hon får honom att ta sitt straff och rädda sin själ. Owe Wikström, professor i religionspsykologi, har skrivit boken Sonjas godhet. Han ser Sonja som en sinne bild för det goda i människan.

3. Ingmar Bergman kallade ibland demonregissör. Samtidigt kämpade han med sina egna "dämoner"; fiaskodämonen, raseridämonen, katastrofdämonen, rädsledämonen, pedanteridämonen och lättjans dämon var några av dem. Sonen, Daniel Bergman, har skrivit en bok om hur det var att växa upp med två karriärinriktade föräldrar. Hjärtat är titeln på den boken. Dottern, Anna Bergman, har skrivit boken Jag och min skugga om sitt komplicerade förhållande till fadern.

Sommarens böcker 2023

Jag tycker inte att Sommarens böcker 2023 är så innehållsrik. Jag hittade naturligtvis några titlar som jag tror att jag vill läsa, men det brukar vara många flera. Jag vill riva upp himmel och jord av Maria Lok Björk är en roman som handlar om Elise Ottesen -Jensen, Ottar, som grundade RFSU och arbetade för kvinnors rätt till abort och preventivmedel. Hon hade på nära håll sett sin utslitna mor som födde arton barn av vilka Ottar var nummer sjutton. Prostfamiljen försköt lillasyster Magnhild när hon blev gravid. En kan väl förstå Ottars engagemang och vilja att förändra. Boken kommer ut på Bazar i augusti. Då kommer också Romarrikets kvinnor:makt, mord och moderskap av Eva Queckfeldt på Historiska Media. Vilka är kvinnorna bortom myterna? Var kejsar Augustus hustru Livia den onda giftmörderskan som  mötte en i TV - serien Jag, Claudius? Dödade verkligen Tullia sin man och sin syster för att få gifta sig med svågern? På Albert Bonniers förlag kommer i maj Sjuka kvinnor av Elinor Cleghorn. Undertitel: En resa genom medicinens historia. Här berättas om kvinnor som på olika sätt utmanat läkarkonsten; som läkare, forskare och - inte minst - patienter.

Johannes Cullberg, son till psykiatern Johan Cullberg, Ta makten över din hälsa på 12veckor. Kommer i augusti på The Book Affair. Två vänner av Per Wästberg kommer ut i slutet av april på Albert Bonniers förlag. Det ser ut att vara en roman. Per Wästberg är en fantastisk stilist. Aase Berg läser jag gärna. I alla former. I slutet av augusti kommer hennes nya diktsamling Aases död på Albert Bonniers förlag. "Lika obönhörlig och uppfordrande ärlig, lika knäpp och glasklart skarp som alltid." Så beskrivs hon på Bokus. På Modernistas snuttifierade svårlästa sida kan en i alla fall läsa sig till att William Faulkners klassiker Stormen och vreden kommer ut i ny upplaga. I översättning av Gunnar Barklund och med ett nyskrivet förord av författaren och förläggaren Gunnar Nirstedt. William Faulkner var en av nydanarna av romanen. 1949 fick han Nobelpriset i litteratur. Natalia Ginzburg, Kvällens röster handlar om en tjugosjuårig ogift italiensk sömmerska under åren efter andra världskriget. Hon är hemligt förälskad i en överklasspojke och drömmer om ett liv tillsammans med honom. Albert Bonniers förlag, maj. (Påminner mig osökt om Min alltför vackra syster av Rosa Ventrella.)

En smakebit på søndag v. 16 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger 

administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

"Mamma jämrade sig som vanligt innan hon satte sig upp. Hon hade sovit dåligt natten innan eftersom smärtorna hon fick av cellgiftsbehandlingen störde hennes sömn, sa hon och gäspade flera gånger. Hon snarkade så mycket att två medpatienter hade bytt rum, och det slutade med att hon fick ha ett rum avsett för två patienter helt för sig själv i närmare tre månader. När hon fortfarande delade rum klagade hon på alltmöjligt, men när hon väl fick sova ensam blev hon istället rädd för att "dödens budbärare" skulle komma och hämta henne om natten. Jag blev galen av allt shamanismprat, och det från nån som hade varit troende kristen i fyrtio år. - Mamma, ska jag skala ett äpple åt dig? - Det känns beskt i munnen. Ge mig en mintkaramell istället."  Från sidan 59 i Kärlek i Seoul av Sang Young Park.

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 16 2023

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra på en mening ur det vi just läser. Rolig, dyster, tänkvärd; en mening att stanna upp inför. Min Veckans mening v. 16 kommer från boken Kärlek i Seoul av Sang Young Park.

"Hans huvud såg ut som en persika och det söta ansiktet som ett kallnat degknyte, så jag kunde inte låta bli att hålla om honom."

Fem en fredag v. 16 2023: Borta men inte glömd

elisamatilda: Fem en fredag v. 16: Borta men inte glömd 

1. Vilken handling som du gjort i veckan vill du gärna få ogjord? Överdriven chokladätning en kväll

2. När senast raderade du något? Det gör jag hela tiden, till exempel mail

3. När har du varit glad över inställda planer? Det kan jag inte minnas. Däremot blev jag i veckan väldigt besviken på att en planerad aktivitet blev inställd.

4. Vad glömmer du oftast på väg ut genom dörren och som du får vända tillbaka för? Mobilen

5. Hur ser du till att komma ihåg något du ska göra dagen efter? Jag skriver listor

Helgfrågan v.16 2023

Mias bokhörna: Helgfrågan v.16: I helgen infaller Världsbokdagen, instiftad av UNESCO för att främja  läskunnighet, läsande och yttrandefrihet. Mia undrar om vi kommer att uppmärksamma det på något sätt. Jag kommer att städa i mina bokhyllor på själva dagen. Förmodar också att Jessica Gedin kommer att uppmärksamma Världsbokdagen  i Babel. Lite senare i veckan kommer jag att delta i Shared reading på biblioteket. Högläsning och diskussion; mycket givande. Läs vidare HÄR

Den sista spiken

Började av en ren händelse läsa Stefan Ahnhems roman Den sista spiken. Det är den sjätte fristående delen  i serien om kriminalaren Fabian Risk. Författaren föddes i Stockholm men växte upp i Råå utanför Helsingborg. Den sista spiken tilldrar sig i Köpenhamn och Helsingborg. En möter efter hand en massa människor i olika funktioner. Jag börjar ganska omgående göra ett personregister och det har jag igen. Inledningen är klurig och leder tankarna åt fel håll. Ganska snart utkristalliseras tre huvudspår. Några stycken poliser kartlägger en misstänkt polischefs göranden och låtanden. Samtidigt pågår utredning av två mord som i förstone ser ut som mord och självmord. Åtminstone vill någon att det ska se ut så. Den svenske polisen Fabian Risks strulige son, Teodor, hittas död i en dansk fängelsecell och Fabian beslutar sig för att utreda omständigheterna. Det visar sig att både personer och händelser hakar i varandra. Ondskan firar triumfer, men rättvisan är den hack i häl. Poliser och utredare är vanliga människor med vanliga människors fel och brister, styrkor och svagheter. Här finns gott om ensamvargar men också och annan lagspelare. Mycken teknik finns med utan att det känns obegripligt och/eller överlastat. Inte visste  jag att Ericson hade en telefon som kallades Hajfenen, stilmodell R310. Karambit, som är ett slags kampkniv har jag heller inte träffat på tidigare. Det är den som finns på bokens omslag. Stefan Ahnhem är väldigt duktig på att förmedla frustration och rädsla. Jag tycker att boken är välskriven och det finns ett driv i den. Kapitlen är alldeles lagom långa. Jag kommer troligen att läsa mer av Ahnhem.

Veckans kulturfråga v. 16 2023

enligt O:Veckans kulturfrågor v. 16

Vilka kända personer vill du se som bokklubbsledare och/eller boktipsare? Varför?

Albin Lee Meldau, Gustaf och Viktor Norén, förre landslagstränaren Tommy Svensson, Lisa Ekdahl, Malmö FF - tränaren Henrik Rydström, Niklas Strömstedt, Petra Mede, Anders Bagge, Sissela Kyhle. Alla är folkkära, humoristiska och vältaliga.

Vilka andra projekt för att öka läsningen hos svenskarna vill du se? 

Familjebokcirklar, morföräldrar/farföräldrar/barnbarn - cirklar, författarsamtal, klassbokcirklar med åtföljande författarsamtal. Högläsning. Läsning landskapsvis, typ Hela Halland läser. Där läser en nu Cykelbudet (finns i pocket) av Anders Teglund Författaren far runt i regionen och berättar om sin bok och besvarar läsarfrågor. Igår kväll var han i Laholm. I Stockholm har man också gjort liknande. Man skulle också kunna vända på steken och låta författarna ställa frågor till läsarna. Hur uppfattar ni...? Hur skulle ni gjort i NN:s ställe...? Bokdagar kräver mycket arbete men kan vara väldigt givande. Bibliotek, bokhandel, antikvariat, förlag och författare i fruktbart samarbete med näringslivet och övriga intressenter i samhället. Engagerade politiker skulle kunna göra mycket. Bokstafett. En författare kan skriva inledningen på en bok. Sedan skriver till exempel fyrorna i  olika skolor på.

Tisdagstrion v. 16 2023: Resor

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 16: Resor

1. En färd i det inre av landet av Matsuo Basho, vilket är hans mest berömda verk, Oku no Hosomichi,  奥の細道.  Den handlar om en vandring genom Japan som Basho gjorde tillsammans med vännen Sora 1689. Basho räknas som haikuns fader.

2. Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal skildrar författarens släkt och 264 netsuker, små snidade elfenbens- eller buxbomsfigurer. Historien börjar och slutar i Tokyo. Charles Ephrussi var en ivrig konstsamlare och när japansk estetik var högsta mode bland impressionister och författare i Paris köpte han en samling netsuker och placerade dem i ett vitrinskåp. En av dem var en hare med bärnstensögon. En följer dessa små figurers öden och äventyr över världen, tätt förknippade med sina ägares.

3. Kupé nr 6 av Rosa Liksom berättar om en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Ulan Bator i mitten av 80 - talet, en tid innan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och Sovjetstatens sammanbrott. Två mycket olika människor kommer att dela kupé under den mer än månadslånga resan. Mannen är i fyrtiofemårsåldern och reser till ett arbete i byggbranschen. Flickan är en ung studerande som flyr ett märkligt   triangeldrama.

Sopa ihop löv mot vinden

Det är fortfarande roligt att umgås med vängruppen från romanen Sällskapet av Christina Hesselholdt. Hennes nya roman heter Sopa ihop löv mot vinden. Vännerna är fortfarande vänner men de har i vissa fall omgrupperat.  Camilla som troget vårdade sin sängbundne man Charles under tre år är fortfarande singel sedan Charles en vacker dag förklarade att han tänkte vara sjuk på egen hand. Camilla har dottern Greta som är sex år och räknar hela gruppen som sin familj. Alma och Camilla är de som varit vänner längst. Alma har lämnat sin magre man, läkaren Kristian, och till sin stora lycka hittat den ganska tråkige men snälle och trygge Edvard i sin omedelbara närhet. Edvard har svårt att säga nej vilket medför att han stöder sexton hjälporganisationer i månaden. Deras partnerbyten har hela tiden hållit sig inom gruppen. "Vårt lilla gäng kan endast tänka sig att ha förhållanden med varandra." Vissa principfrågor delar gruppen, som till exempel de som gäller djurens rätt. Alwida är vegetarian och en fullfjädrad djurrättsaktivist. Hennes aktivism är som att sopa ihop löv mot vinden. Camilla är också vegetarian och när de andra äter gåslever lämnar hon rummet. Camilla ömmar för världens barn. Alma och Camilla har tidigare semestrat på Kos, men nu tycks Medelhavet blivit ett ställe där flyktingar drunknar så nu är det uteslutet. Ingen i gruppen flyger längre. Alla har blivit äldre, så klart, men de går och grumsar om och på varandra och livet precis som i förra romanen. Och alla får mer eller mindre utrymme. Jag läste gärna Sopa ihop löv mot vinden och trivdes med sällskapet. Och bildspråket är träffsäkert och humorn finns där och massor av författarreferenser. En lista över alla citat finns i slutet av boken. Läsaren är i bildat sällskap. Men - Sopa ihop löv mot vinden når inte upp till Sällskapets höjder. Den känns spretigare och är inte så omsorgsfullt skriven som Sällskapet. Ninni Holmqvist har översatt båda titlarna och henne har en sällan några invändningar mot.

Titel: Sopa ihop löv mot vinden

Författare: Christina Hesselholdt

Översättare: Ninni Holmqvist 

Förlag: Natur & Kultur

Antal sidor: 210

 

En smakebit på søndag v 15 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

"På den ena av de tre arbetsplatserna bakom skärmarna satt Cherukuri Fareed och skrev  in några kommandon på en av datorerna. På den tiden han jobbat för mobiloperatören TDC".  hade han ägnat all sin lediga tid åt att ta sig igenom brandväggar och avlyssna samtal från olika kändisar för att inte implodera av tristess. Bredvid satt hans vän, Qiang Who, också han en före detta outnyttjad programmeringstalang på TDC:s kundsupport, och bevakade skärmen som visade kristallkronan i Sleizners sovrum". Från sidan 38 i Den sista spiken av Stefan Ahnhem. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 15 2023

MIN

Veckans mening v.15: Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng på du också!" Min mening kommer från boken Den sista spiken  av  Stefan Ahnhem.

"Han gav henne ett streck till leende och fortsatte gå".

Fem en fredag v. 15 2023. Antingen - eller?

elisamatilda: Fem en fredag v. 15. Antingen - eller? 

1. En röra under sängen eller i garderoben? På stolen (läs: stolarna)

2. Bo i varmt klimat eller ett med alla årstider? Alla årstider

3. Vinna på lotto eller få ditt drömjobb? Drömjobb

4. Böcker eller tidningar? Böcker. Fast egentligen både det ena och det andra.

5. Vara ärlig eller tänka på den andres känslor? Tänka på andras känslor

Helgfrågan v. 15

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 15: Vad tycker du om självhjälpsböcker? Jag ägnar i regel inte så mycket tid åt den typen av böcker. Jag kan gärna bläddra i dem men så mycket mera blir det inte. Varje steg är en s valkande  vind: handledning i meditativ gång av Thich Nhat Hanh, vietnamesisk zenmästare. Andas och var medveten om varje steg du tar. Bildningsbyrån i P1 hade ett program om honom idag kl 11.04

 

Syskonen

Protagonisterna i Syskonen, Margareta Lindholms senaste roman, Maria och Bror, har en träffat på tidigare. Nu bor Maria ensam medan Bror sedan flera år befinner sig på mentalsjukhus. Vi har backat bakåt i tiden. Maria bor fortfarande kvar på gården i närheten av och i samklang med djuren och naturen. Utedass och vedspis. Hon odlar flera sorters potatis, morötter och lök till husbehov. Bertil från affären kör ut varor till henne. Ända fram till trappan får hon dem. Hon besöker tvillingbrodern och även den gamle demente fadern, som i alla fall känner igen henne och minns Bror. Modern är död. Maria sköter ensam kyrkans skog som länge varit familjens angelägenhet. Ibland har hon till och med möjlighet att hjälpa andra, som till exempel när Fredriksson får ryggskott och behöver hjälp med ladugården. Maria njuter av djuren, ljuden och dofterna. Men apparaterna får Fredrikssons hustru Ines ta hand om. "Förr hade vi mjölkpengar och längre tillbaka äggpengar. Nu behövs varje extrainkomst." Hon umgås med grannen Görel, men denna är ofta upptagen med sin dotter. Plötsligt skall mentalsjukhuset där Bror vistas stänga ner. Vart ska Bror ta vägen? Jo, han ska komma hem. I annat fall får han flyttas till ett boende där Maria har flera timmars resväg för att hälsa på honom. Med Brors hemflytt kommer också bitar av samhället, som till exempel socialtjänsten. Långt ifrån alltid fungerar kommunikationen friktionsfritt. Ungefär när de första tranorna kommer och det börjar bli ljummet i luften och solen tittar fram tar sig syskonen an linnetvätten. De tvättar hemma och sköljer i älven. Det tar tid, men tid har de. Bror och Maria kommer att tala om modern. De vet inte vad hon blev sjuk av och kanske kände inte henne så väl. "Vi vet inte allt om varandra, ens när vi finns i samma flock medan åren går." Syskonen handlar om de små människorna i en tid av förändring och oro som de har svårt att hantera.  De värderar helt andra saker i livet; de är nöjda med det lilla. Margareta Lindholm tar sig an de udda och sköra. Ömsint och sparsmakat skriver hon fram deras landsbygdsliv långt ifrån stadsbuller och jäkt. Vemodigt och lite sorgset blir det.

Titel: Syskonen

Författare: Margareta Lindholm

Förlag: Ordfront

Tryckår: 2023

Antal sidor: 154

Veckans kulturfråga v. 15 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 15: Vilka kulturella verk där djur är viktiga tycker du om?

Varghunden och Skriet från vildmarken av Jack London är de första titlarna som infinner sig. Där näst kommer Den otroliga vandringen av Sheila Burnford har vi läst många gånger. Där ingår en bullterrier, en Burmakatt och en Golden Retriever. Svarta Hingst - böckerna av Walter Farley läste jag som en galning i yngre år. Katten som älskade sitt täcke

av Nicola Bayley och William Mayne älskade både barnen och jag. Söder om stadens ljus av Angela Huth tilldrar sig på en hönsfarm har jag läst ett par gånger och varit väldigt förtjust i. Jag tror att den är filmad också med Alan Bates i en av huvudrollerna.  Przwalskis häst av Maja Lunde har jag läst och gillat. I min läshög ligger nu Dessa vackra hästar av Cormac McCarthy och Katten som räddade böcker av Sosuke Natsukawa. Barbro Lindgrens menagerie av melankoliska bisamråttor, galna tigrar, trasiga plyschhundar och flintskalliga nallar kan en ju inte annat än älska. För att nu inte tala om Mamma Mu och Kråkan av Jujja & Tomas Wieslander. Och den lilla tappra mungon Rikki-Tikki-Tavi i Djungelboken av Rudyard Kipling måste ju få komma med i det här sammanhanget.

Tisdagstrion v. 15 2023

Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 15: Böcker av författare från land/länder som börjar på bokstaven S

1. Spanien. Dolores Redondo, Den osynlige väktaren . Kommissarie Amaia Salazar har fått en seriemördare på halsen i sin egen uppväxtby Elizondo i baskiska Pyrennéerna. Hon har avundsmän i de egna leden och brottas med spöken från sin uppväxt. Den älskade maken James har satt sig i sinnet att Amaia och han ska genomgå ett fertilitetsprogram för att få det barn som åtminstone han längtar så intensivt efter.

2. Schweiz. Peter Stamms roman  Agnes inleds så här: "Agnes är död. En berättelse dödade henne. Allt jag har kvar av henne är den här berättelsen. Den började den där dagen för nio månader sedan när vi träffades för första gången på Chicago Public Library."

3. Somalia och Sverige. Suad Ali, Dina händer var fulla av liv. Suad Alis debutroman tar avstamp i Sandviken år 2000. Där sitter Nora och dricker somaliskt te tillsammans med väninnorna Fardus och Amina. Alla har flytt krigets Somalia. Väninnorna har varit i Sverige längre och har mycket att lära Nora som är ganska motvillig. Hon har lämnat ett priviligierat liv i Mogadishu som tillhörande en stor och mäktig klan och med ett bra arbete som lärare.

Skärvor av minnen

Laurie Halse Anderson fick ALMA - priset år 2023. Endast två av hennes böcker är översatta till svenska;  Säg något från 2001, debutromanen som hon slog igenom med och Skärvor av minnen som kom 2023 i översättning av Cecilia Falk. Säg något gavs ut på Rabén och Sjögrens förlag och när de sedan "släppte" henne nappade Lavender Lit vilket ju blev ett lyckokast för dem. Prismotiveringen: "I sina täta ungdomsromaner ger Laurie Halse Anderson röst åt sökandet efter mening, identitet och sanning, både i samtiden och i historien. Det är en mörkt glimmande realism som levandegör betydelsen av tiden och minnet för den unga människans liv. Smärta och ångest, längtan och kärlek, klass och kön utforskas med stilistisk skärpa och saklig humor. Med varsam intensitet manar Laurie Halse Anderson fram tillstånd, stämningar och känslor och väjer aldrig för det allra svåraste." Ändå är hennes böcker bannlysta i vissa amerikanska stater och distrikt och finns, tillsammans med bland andra Nobelpristagaren Toni Morrisons romaner, på listor över förbjudna böcker. Det tycks vara en bekymmersam trend lite överallt i världen att censurera ungas läsning. I Skärvor av minnen möter en den 17 - åriga Haley som flackat runt i en skraltig lastbil  med sin far Andy som lider svårt av PTSD efter två krigsinsatser och periodvis dricker för mycket. Haleys mamma är död; Andys flickvän Trish övergav far och dotter i ett försök att göra sig kvitt sitt eget missbruk. Haley hatar henne. Men nu har fadern och Haley bosatt sig i farföräldrarnas hus och Haley går i Belmont High där hon har en bästis Gracie som också har problematiska föräldrar. De stöder varandra så gott det går. Deras jargong är obetalbar; galghumoristisk och förtvivlad. Haley försöker ta hand om sin skadade pappa och det går så där med skolan. Deras skolkamrat Finn bor med sin mamma. Hans far och den knarkande systern bor på annat håll. Modern försöker stötta systern, men låter Finn betala. Vuxenvärlden i Skärvor av minnen tycks ha abdikerat. Gracie uttrycker det så här: "Världen är galen. Man måste ha körkort för att köra bil och fiskelicens för att fiska. Men man behöver inget tillstånd för att skaffa barn. Två personer har sex och pang! Totalt oskyldigt barn föds vars liv för alltid förpestas av hens föräldrar." Jag kommer osökt att tänka på så väl Lolita som Darling River av Sara Stridsberg. I Chris Whitakers roman, Slutet blir vår början, finns en flicka, Duchess, som påminner om de här flickorna. Hon får ta ett för stort ansvar för sina 13 år och hon har en liten bror att ta hand om. Men det finns ett jävlar anamma hos de här flickorna som gör att jag tror att de kommer att klara sig även om priset är högt. Så det känns inte hopplöst på något vis.

Titel: Skärvor av Minnen

Orig:s titel: The impossible Knife of Memory

Författare: Laurie Halse Anderson 

Översättare: Cecilia Falk

Förlag: Lavender Lit

Tryckår: 2023

Antal sidor: 366 sidor

En smakebit på søndag v. 14 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
"Först dog hästen, sedan kraschade min dator (som jag hade skaffat samtidigt med hästen), vilket gjorde att jag blev av med en masa skräp, sedan planterade jag om en växt som jag hade haft sedan ungdomen till en större kruka, vilket gjorde att jag råkade skada rotsystemet; det var ett fasligt sjå; rötterna ville inte släppa, till slut fick jag ta en kniv och liksom lossa hela vägen runt, som om det var ett bakverk som satt fast i formen. Efter en kort tid i den nya krukan segnade växten ner. Kanske hade hästen dött av sig själv om jag flyttat den. Sedan fick min pappa ett hjärtstillestånd, han återupplivades men återfick inte medvetandet, och hans organ slogs ut, det ena efter det andra."

Från sidan 11 i Sopa ihop löv mot vinden av Christina Hesselholdt. Fristående fortsättning på Sällskapet. Fast jag tycker att en ska läsa Sällskapet först.

Veckans mening v. 14 2023

MIN

Veckans mening v.14: Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng på du också! 

 "Jag har med sågen, fjälljärn, röjklinga och yxa; samt givetvis bränsle och kedjeolja."

Min mening kommer från sidan 79 i Syskonen av Margareta Lindholm

Fem en fredag v. 14 2023: Om påsk

elisamatilda: Fem en fredag v. 14: Om påsk 

1. I din barndom brukade barnen på påsken, vadå? Tyst på långfredagen. Påskäggmed godis på påskafton

2. Ett fint påskpynt är? Några jättefina fådda kycklingar

3. Kommer grannbarnen förbi för godis? Det hoppas jag verkligen att de inte gör!

4. Vad är något du tänker göra i påsk? Äta påskbord med barn och barnbarn i stugan vid havet. Påsknattsmässa 23.30 på påskafton.

5. Vad betyder påsken för dig? Eftertanke

Helgfrågan v. 14 2023

 Mias helgfråga v. 14: Vad läser du i påsk?

Jag vet ju att det egentligen är påskekrim som gäller, men det blir inget av med det i år. Jag är väldigt engagerad i På spaning efter den tid som flytt. III. Kring Guermantes. Att läsa den för en hel del annan läsning med sig. Dessutom har jag lånat hem Syskonen av Margareta Lindholm och Sopa ihop löv mot vinden av Christina Hesselholdt på kort tid ifrån biblioteket och jag vill gärna hinna läsa dem innan lånetiden går ut.

Simmarna

Simmarna av Julie Otsuka inleds med en skildring av ett gäng som simmar i en underjordisk simhall. Det råder ordning och reda. Alla har sina bestämda banor och rutiner; alla vet lite om varandra och de noterar om någon uteblir. Alla behöver läka på det ena eller det andra sättet. I simbassängen lämnar de sina bekymmer på land. En dag upptäcks en mystisk spricka i bassängen. Alla - inklusive badhuspersonalen - blir förfärade och så småningom ger klustret av oförklarliga sprickor upphov till  konsekvenser för alla inblandade. Alice, en pensionerad laboratorieassistent, är lätt dement och kan glömma allt möjligt. Men när hon kommer ner i vattnet vet hon exakt vad hon ska göra. Det är henne en följer i några kapitel framöver och berättarperspektivet byts från ett "vi" till tredje person. En får exempel på vad Alice glömt och vad Alice minns. Det finns naturligtvis ingen logik i det. Men hon minns när mödrar och barn bussades ut i öknen vid krigsutbrottet eftersom fadern var japan. Hon minns när barnen föddes och första dottern som dog. En dotter, ett du, kommer in i berättelsen. Det är hjärtskärande att följa Alices väg mot Bellavista, ett privatägt minnesboende som erbjuder en långsiktig lösning. Dit minnesteam blir din andra familj, men Alice längtar efter att vara med "sina egna". Alice har vårdat sin mor sju dagar i veckan i fyra år. Alices egen dotter besöker henne sällan och har alltid bråttom.  Den som har pengar kan få ett ljust rum med naturutsikt vilket betyder minskad förlust av vit hjärnsubstans. Alice har inte Alzheimers; hon har FTD, frontallobsdemens. Den gröna gräsmattan utanför Bellavista får Alice att tänka på Kyotos vackra trädgårdar. Jag tycker mig se en parallell mellan klustersprickorna i bassängen och det som händer i Alices hjärna. Och jag gillar språket. Skildringen av Alices hjälplösa långsamma sjunkande ner i glömskan är sorglig att läsa om även om det då och då tillfälligt stannar upp i platåer vet man att slaget är förlorat. Jag tyckte mycket om boken. Kunde ha strukit under åtskilliga meningar  men boken var inte min.

Titel: Simmarna

Författare: Julie Otsuka

Översättare: Helena Fagertun

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2023

Antal sidor: 173

Veckans kulturfråga v. 14 2023

enligt O: Veckans kulturfråga v. 14: Vilka favoriter bland spänningsromaner har du?

Läser du någon påskekrim i påsk, i så fall vad?

Det blir allt längre mellan spänningsromanerna jag läser, men jag brukar inte gärna missa Elly Griffiths, Louise Penny och Åsa Larsson. Elizabeth George var länge en favorit, men nu har jag, som så många andra, lämnat henne. 

Om jag läser någon påskekrim skulle det kunna bli Stormvarning av Maria Adolfsson. Det är del två i serien om Doggerland. Jag läste ettan, Felsteg, och tyckte mycket om den. Det skulle också kunna bli 1974. Första delen i Yorkshire - kvartetten av David Peace. Författaren låter kriminalreportern på Yorkshire Post skriva om mordet på en flicka som leder honom till andra mord. Han blir varnad, men fortsätter ändå och - som vanligt hos David Peace - avslöjas korruption och samhälleliga missförhållanden. Böckerna är filmade. Fädernas missgärningar av Åsa Larsson står också oläst i min bokhylla.