tisdag 31 december 2019

Is

Årets sista roman blev en fascinerande SF - berättelse av Anna Kavan. Is kom ut första gången 1967 och föreligger nu i nyutgåva på Modernista förlag i översättning av Disa Törngren som också gjorde den första översättningen till svenska 1977. Is handlar om tiden efter en kärnvapenkatastrof som utlöst en istid. Isen väller fram och vållar extrem kyla, hungerkravaller, laglöshet, terrorism och flyktingkris. Huvudperson i denna arktiska mardröm är en ung namnlös spröd flicka med skimrande platinablont hår. Bokens berättarjag är en likaledes namnlös man som blir som besatt av flickan. Hon befinner sig ofta i sällskap med en reslig, mörk man med blixtrande blå ögon. Han är ledaren som omger sig med vakter och kunskapare. Berättarjaget har bestämt sig för att han och bara han kan rädda flickan. En kan inte göra anspråk på att förstå Is. Det är en flytande berättelse som blandar fantasi och verklighet; dröm och hallucinationer. Det råder kyla och mörker; allt är tomt och livlöst. Stämningen är kuslig och hotfull. Det snöar inte; allt är en skinande, skimrande värld av is. Det är omöjligt att veta var det hela tilldrar sig, men det talas om traktens berömda plommonbrännvin, vilket för tankarna till Balkan. Å andra sidan talas det om en drake som bor i fjorden och som varje år vid vintersolståndet måste blidkas med ett människooffer,  som naturligtvis är en ung flicka. Människorna befinner sig i upprorstillstånd. Världen går mot ökad militarism, spionage och  kontraspionage. Jag är oavlåtligt fängslad av Is, som jag tycker är en tidig klimatroman, en feministisk roman och en dystopi. Och den är lättläst.  Anna Kavan föddes som Helen Woods av en brittisk högreståndsfamilj i Cannes i Frankrike. Hon kämpade större delen av sitt liv mot ett heroinmissbruk. Under 30 - talet fick hon sitt första psykiska sammanbrott och vårdades på ett mentalsjukhus i Schweiz. Efter det arbetade hon på en psykiatrisk klinik i London. Erfarenheter från dessa kliniker använder hon sedan till exempel i novellsamlingen Kliniken.

Is passar in på nr 7 i Roberts Kaosutmaning, Läs en SF -bok. 

Titel: Is
Författare: Anna Kavan
Översättning: Disa Törngren
Förlag: Modernista
Tryckår: 2016
Antal sidor: 156

måndag 30 december 2019

Authors & Characters - Peter

Lyrans läsutmaning Authors & Characters går idag ut på att vi ska hitta en författare som heter Peter och en fiktiv karaktär.

Författare: Peter Stamm, Schweiz, är jag mycket förtjust i. Hans debutroman har titeln Agnes och kom ut 1988. 2014 kom den ut på svenska på förlaget Thorén & Lindskog i översättning av Sofie Lindelöf. Agnes studerar fysik och är specialintresserad av tomheten mellan till exempel prickarna i Seurats målningar.
Fiktiv figur: Peter Pevensie, äldst i barnaskaran i Narnia - serien av  
C. S. Lewis. Kallas också Peter den store och samarbetar en del med lejonet Aslan.

Carmen

Mona är i sjunde månaden. Hon bor i en trailer med sin drogberoende man Noodles och deras två barn Willie och Vincent i Albuquerque. Tillgången på knark är för tillfället mycket bristfällig och Noodles får nöja sig med hostmedicin. Mona inser att hon är medberoende, men hon älskar sin magre, sjuke man och går med på att åka till Mexico och fixa tunga droger åt honom. Hon är anglosaxisk, gravid och söt, säger Noodles. Hon är perfekt för att flyga till El Paso och korsa gränsen till Juárez i taxi. La Nacha heter kvinnan i prålig manskostym som är chefen på stället. När hon räknar igenom penningbunten som Mona haft med sig blir denna rädd på allvar. Hon förstår att hon ska medföra en mycket större mängd knark än hon räknat med. Noodles har sagt att deras vän Mel ska testa heroinet så att de inte blir lurade. Men hon får inte lämna honom ensam för en minut. Inte tänker hon på det när hon behöver gå på toaletten! Mel ger henne en Valium för att hon ska lugna ner sig. Hemkommen möts hon av en desperat Noodles. Han väger heroinet och inser genast vad som hänt och ger Mona ett slag över ansiktet. Det har aldrig hänt tidigare. Sedan får hon ett till när hon föreslår att han ska ringa polisen. Det är sedan vattnet går. Mona ropar på Noodles men han är redan förlorad i sitt heroinrus. Mona inser att om Noodles fick välja emellan henne och pojkarna och heroinet var det inte familjen han skulle välja. Carmen är en mycket realistisk novell skriven av Lucia Berlin. Den handlar om kärlek, drogberoende och fattigdom. Och om drömmar som gått förlorade. En undrar hur det ska gå för de små pojkarna som naturligtvis förstår mycket mer än föräldrarna tror. En undrar också varför novellen heter Carmen?

Den här novellen passar in på Ugglans & Bokens läsutmaning Läs en novell IV på nr 20, Läs en novell där någon är gravid

söndag 29 december 2019

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att en bjuder varandra på en smakebit utav det en just läser. Inga spoilers, förstås! Den här veckan är det Astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i tömmarna.


"Andreas var uppvuxen vid Mosebacke torg, jag i Rinkeby. Hans föräldrar var etniskt svenska som det hette. Min pappa iranier óch min mamma svenskfödd grek. En ovanlig blandning, jag vet. Hans mamma Britt -Marie var bibliotekarie och djupt religiös, pappa Allan en eftertraktad, icketroende skilsmässoadvokat. Min pappa Mehrdad forskade inom medicin i sitt hemland - här hade han jobbat som taxichaufför och modersmålslärare. Han behövde två jobb för att få tillvaron att gå runt. Sedan lyckades han efterutbilda sig och hade nu ett rätt välbetalt arbete som byggnadsinspektör. Min mamma Alena var barnskötare och aktiv vänsterpartist. Fortfarande. Hon trodde fortfarande att kommunismen kunde vinna mark."

Fler smakebitar: HÄR

lördag 28 december 2019

Ärr

Den isländska författaren Audur Ava Olafsdottir har fått många litterära priser för sin senaste roman Ärr. 2018 var det dags för Nordiska Rådets litteraturpris. ”för ett verk som är fullt med underfundig humor och ett språk som gnistrar av liv, samtidigt som det ställer djupa frågor om liv och död” lyder motiveringen. Romanen handlar om Jonas som är i femtioårsåldern och har funnit att hans liv är meningslöst och inte till glädje för någon. Exhustrun, Gudrun, passade på att berätta för honom att deras dotter Gudrun Vatnalilja inte var hans när hon begärde skilsmässa. Jonas är van att fixa allt praktiskt åt sina tre Gudrunar. Hans dementa mor heter också Gudrun. Nu säljer han firma Stålben och förbereder sitt självmord någonstans utomlands. Han vill inte att Gudrun Vatnalilja ska behöva hitta honom. Alltså bokar han ett rum på Hotel Silence någonstans i ett krigsdrabbat land. Packningen består av lite kläder och en verktygslåda. Jonas noterar omedelbart allt som skulle behöva åtgärdas på huset. Och det går inte lång tid förrän syskonen som äger hotellet noterar att de fått en skicklig yrkesman till staden. Ryktet sprider sig. Jonas erbjuds betalning i mat. Men han vill ha verktyg också. Byteshandel är landets enda valuta.  Efter en mystisk misshandel vaknar Jonas till liv och undrar om staden har någon manskör. Och en förstår att Jonas har lämnat en del av sitt liv bakom sig. Första delen av romanen har rubriken Kött. Andra delen heter Ärr. Jag tycker att Nordiska Rådets prisjury var generös i överkant. Över huvud taget är jag lite kluven inför Ärr. Där finns en del jag uppskattar, som till exempel humorn och gestaltningen av Jonas. Men romanen är också övertydlig och slutet känns lite väl enkelt. 

Titel: Ärr
Författare: Audur Aud Ólafsdóttir
Översättare: Arvid Nordh
Förlag: Svante Weyler bokförlag
Tryckår: 2017
Antal sidor: 202 

Ärr passar in på Ugglans och bokens läsutmaning Månadens språk som under december är isländska.

fredag 27 december 2019

Fredagsfrossa

Fredrik jäktar till tunnelbanan. Han har bråttom till ett viktigt möte på banken. Kommer han för sent hamnar han i underläge i förhandlingarna. Han avskyr att åka tunnelbana; han avskyr kroppskontakt och att behöva ta i saker som andra tagit i. Han svettas och är irriterad och försöker läsa på sin nyinköpta läsplatta. Förbaskade punka, tänker han. Så känner han en outhärdlig stank och varseblir en berusad uteliggare alldeles intill sig. Han avskyr att sitta instängd i en metallburk åttio meter under jorden och röra sig framåt i en hastighet att sjuttio km i timmen. Den hemlöse lägger sin hand på Fredriks axel. "Rör mig inte! Vad håller du på med?" Mannen tar långsamt bort sin hand. En mörkhyad yngling i luvtröja ger den berusade mannen en knuff mot dörren. "Du ska av vid nästa station!" Och slagsmålet är ett faktum. Några tonårsflickor filmar. En man lättar på hörlurarna och skriker: "Nu får ni lugna er!" Därmed anser han att problemet är löst och hörlurarna åker på igen. En pojke i keps öppnar en chipspåse med löksmak och stanken blir ännu värre. Två kvinnor, en brunett och en sliten, blekt blondin med skalpellansikte iakttar det hela och den ena bestämmer sig för att en av kombattaneterna är en mördare. Ja, kanske båda två. Plötsligt glimmar ett knivblad till och situationen blir allt allvarligare. Den blonda damen uppdagar att det är Black Friday och en ung miljöaktivist dänger sin väska i huvudet på brunetten och skalpellansiktet. Den gamla damen bredvid Fredrik som verkat oberörd av hela tillställningen fiskar plötsligt upp en parfymflaska ur väskan går fram och slår brunetten i huvudet med den. Sedan skruvar hon av överdelen på flaskan och häller innehållet över de båda damerna. "Odjur, miljöbovar, grisar!" skriker miljöaktivisten. Situationen är nu utom kontroll. Jonas Moström har skrivit spänningsnoveller för 7 dagar tillsammans med sin dotter Roseanna Lagercrantz. Fredagsfrossa är en riktigt obehaglig och helt absurd novell där spänningen stegras hela tiden och en hinner jaga upp sig ordentligt innan avslöjandet. Vet inte riktigt vilket slut jag hade förväntat mig, men inte var det detta. Inte säkert att det var det bästa heller. 

Den här novellen passar in på nr 4 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell med en veckodag i titeln

Fem en fredag v. 52: Slutet gott




elisamatildas sista Fem en fredag för 2019. 
Det blir nya frågor 2020.


Hur tycker du att året blev?
Tja, första delen försvann i en segsliten influensa. Tidig höst skadade jag ett knä. November blev en kraftlös månad. December något bättre.

Gjorde du vad du tänkt under året?
Nej. Se ovan!

Vad var det sämsta med 2019?
Att jag missade mycken gym - tid
 
Vad kommer du minnas mest?
Sommarveckan ensamma med barnbarnen i sommarhuset vid havet.
 
Hur avslutar du 2019?
I lugn och ro. Nyår är kraftigt överskattat.

torsdag 26 december 2019

Helgfrågan v. 52


Mia är oförtröttlig. Det blir en helgfråga mitt i julen också.

Frågan lyder helt enkelt: Vad läser ni?
Litet av varje. Mr Potter av Jamaica Kincaid; Jag vill sätta världen i rörelse, Anna - Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf; Ärr av Audur Ava Olafsdottir.

Bonusfrågan: Fick ni några julklappar?
Jodå, det fick jag. Parfym, nya biografin om Selma Lagerlöf, Gå med mig av Behrang Bedjou och en underbart söt tomte av äldsta barnbarnet, 8 år, som hon köpt för egna sparpengar.

Utmaning: Authors & characters - Maria

God fortsättning på julen!

Eftersom jag missade Lyrans läsutmaning den 23 december gör jag den nu. Dagens namn är läglig nog Maria.

Min författare blir Maria Zennström med romanen Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?
I dagboksform reflekterar hon över olika sorters kärlek; kärlek som ett givande och tagande. Rädsla för närhet insöp hon med modersmjölken. Huvudpersonen i boken heter för övrigt också Maria.
Fiktiva Maria blir tvillingarnas, albinobarnens, Janas och Brors döda storasyster Maria i Vi for upp med mor av Karin Smirnoff. Hon var moderns favorit. Där finns också den syndiga, ständigt berusade Maria Magdalena som bor ihop med den våldsamme kimmorantala.
Titlarna är klickbara.

måndag 23 december 2019

The painted veil

Somerset Maughams roman Den brokiga vävnaden (1925) ligger till grund för filmen The painted veil från 2006 med Naomi Watts och Edward Norton i huvudrollerna. Läkaren Walter Fane och hans hustru Kitty kommer till Shanghai på 1920 - talet  och därifrån flyttar de till en liten by i djungeln för att bekämpa en koleraepidemi. Det är inget lyckligt par som ger sig iväg på en lång och obekväm resa. Kitty anser att hon inte borde varit med över huvud taget men hon gavs inget val. Det blir en arbetsam tid på mer än ett sätt för dem båda. Utlänningar är inte välkomna; Kina åt kineserna. Walter för en kamp mot det infekterade vattnet. Kitty får ta hand om barnen i ett kloster i närheten. Walter får se att hon inte bara är den bortskämda, själviska flicka han blev förälskad i. Och hon börjar respektera sin man och se hans kvaliteter. När de gifte sig såg hon honom mest som en möjlighet att komma ifrån sin mamma och hemmet. Jag minns att jag gillade boken väldigt mycket när jag läste den och filmen vara inte heller så tokig. även om jag blev lite häpen över slutet som jag inte mindes riktigt. The painted veil är väldigt vackert filmad. Jag uppskattar den annorlunda miljön.Edward Norton gör bra ifrån sig, medan Naomi Watts inte har så många uttryck. Det hade varit roligt att se inspelningen ifrån 1934 med Greta Garbo i rollen som Kitty Fane.

söndag 22 december 2019

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här söndagen är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i tömmarna.

"Min mor sitter i en lazy - boy - fåtölj, fötterna räcker inte ner till golvet, tofflorna är för stora, ovanför dem syns de smala, beniga underbenen, hon har krympt ihop till nästan ingenting, hon har slutat vara kött, blivit lätt som ett urblåst ägg; hon hålls ihop av frigolitben och några senor. Jag kommer att tänka på ett fågelskelett som har legat över vintern ute på en hed, kvar finns bara ett tomt skal, till slut faller det sönder och blir till en stofthög med klor. Det är svårt att tänka sig att denna tunna, kortväxta kvinna som inte når mig till axeln en gång har haft kvinnliga former. Jag känner igen finkjolen, för vid i midjan, allt har blivit för stort på henne, kläderna tillhör ett tidigare liv, en annan tidszon. Jag tänker inte sluta som mamma."


Från sidan 20 i Ärr av Audur Ada Ólafsdótter, vinnare av Nordiska rådets litteraturpris 2018. Fler smakebitar HÄR.

lördag 21 december 2019

Tre kvinnor

Journalisten Lisa Taddeo har ägnat åtta år åt sin reportagebok Tre kvinnor. En djupdykning i kvinnors sexualitet, lust och längtan, står det bak på boken. Den börjar och slutar med Lisa Taddeos egen mamma. När modern var ung och på väg till sitt arbete blev hon ständigt förföljd av en man som gick bakom henne och blottade sig. Hon vågade aldrig säga något. Lisa berättar i slutet av boken
 att faderns kärlek till modern var så uppenbar, medan hennes till honom var mera subtil. De tre kvinnorna, Maggie, Lina och Sloane har talat med Lisa Taddeo i tusentals timmar; öppet och oförblommerat. Själv tror hon att det var hennes egen sorg och smärta efter båda föräldrarnas död som gjorde henne speciellt mottaglig för deras berättelser. Kvinnorna kände detta. All kärlek är ju förbunden med smärta och de kände sig sedda och förstådda. Lina berättar att hennes man inte rört henne på tio år och att kyssar äcklar honom. Hon har nu funnit sin passion som hon får träffa ute i skogen. Maggie är kär i sin lärare som är mycket äldre än hon och därtill gift. Sloane Ford är ovanligt vacker och det vet hon om. Hon går hellre på gymmet än pratar vid grönsaksdisken vilket ger upphov till prat i omgivningen. Hon älskar sitt arbete i restaurangbranschen och vill gärna ha något eget. Det är i arbetet hon möter Richard. Han är inte så vacker som hon, men han är självsäker, stark och kraftfull; begåvad och trygg i sig själv. De blir ett par och har även en arbetsgemenskap. En kan tycka då att det är lite konstigt att Richard uppskattar att se sin fru med andra män. Tre kvinnor är en mycket intressant bok som gärna borde följas upp av flera av samma typ. Kvinnors lust och längtan är ett ganska outforskat område. Boken är mycket lätt att läsa och ger upphov till diverse funderingar.  Varken män eller kvinnor i boken är förskönade på något sätt utan behäftade med mänskliga fel och brister. Översättningen är gjord av Mollie Kanmert Sjölander och förlaget är Atlantis.

Titel: Tre kvinnor
Författare: Lisa Taddeo
Övers.: Mollie Kanmert Sjölander
Förlag: Atlantis
Tryckår: 2019
Antal sidor: 345

fredag 20 december 2019

Madonna

Det kan sägas på en gång. Det här var det bästa jag läst på länge. Jag har inte läst något av Sara Villius tidigare. Madonna läste jag under  stigande förtjusning. Så otroligt bra, så fullständigt överlägset och elegant formulerat och med enkla, vanliga svenska ord. Om att vara kvinna, mamma, hustru och älskarinna. Om att skriva. Om att leva i verkligheten som känns otillräcklig. Och om att leva en fantasi som inte heller räcker till. Hon är beroende av omvärldens (läs: männens) bekräftelse. Upplevelsen av hur blickarna förändras när hon går med barnvagn, och hur de sedan aldrig riktigt blir de samma är en verklig sorg. Hon har aldrig bott ensam i sitt liv mer än under ett och ett halvt år. Under den tiden trodde hon att hon skulle bli tokig. Madonna trivs inte i äktenskapet och med moderskapet.  Jagberättaren vänder sig till ett du (älskaren)vilket är detsamma som hennes lärare och mentor. Hon skriver romaner och han pjäser. Hon beundrar hans förmåga till reflektion, kritik och fantasi. Sara Villius gör impressionistiska nedslag i kvinnans verklighet. Kronologin lämnar hon därhän. Hon beskriver Madonnas känslor och stämningar; hennes förhoppningar och misslyckanden med fingertoppskänsla. Och hennes uppgivenhet och resignation.
Det är så fint gjort. Och så svårt att göra rättvisa åt. Lotta Kühlhorn har gjort bokomslaget som föreställer Madonna av Edvard Munch. Så kongenialt.

Titel: Madonna
Författare: Sara Villius
Förlag: Norstedts
Tryckår: 2019
Antal sidor: 219

Fem en fredag v. 51: God jul!

elisamatilda fokuserar på julen i sin fredagsutmaning Fem en fredag v. 51


Vad gillar du mest med julen?
Familjesammandragningen; julmusiken

Hur kommer du spendera årets jul?

Med hela familjen; same procedure as last year

När slutade du tro på tomten?

Vet inte riktigt att jag någonsin trott på honom

Byter du någonsin en julklapp du får?

Det händer mycket sällan. Men om det blir fel storlek eller en bok jag redan har så byter jag.

Brukar du ha uppesittarkväll?

Det brukar det bli av sig självt

torsdag 19 december 2019

Helgfrågan v. 51

Mia undrar i sin helgfråga vilka läsutmaningar vi tänker anta för år 2020.

Själv tänker hon läsa gamla böcker, typ  hyllvärmare, om jag förstår det hela rätt. Där kan en hänga på. Jag hoppas att Ugglan & Boken fortsätter med sin novellutmaning; en geografisk utmaning av något slag skulle inte vara fel heller.                                     
Bonusfrågan: Viktigast på julbordet? Julskinkan och Jansson.

onsdag 18 december 2019

Klubben

Klubben. En undersökning, av DN - journalisten Matilda Gustavsson har väckt berättigad uppmärksamhet. Hon har gjort en saklig och oberoende research kring den s. k. Kulturprofilen Jean - Claude Arnault och hans ständiga brott mot kvinnofriden, hans ekonomiska transaktioner samt hans tveksamma samröre med Svenska Akademien. De friheter han tagit sig mot unga kvinnor som varit mer eller mindre beroende av honom och Forum, det vill säga den kulturscen han drev. Det var säker en fin verksamhet ifrån början, men medan den växte spårade den också ur. Konstnärer fick inte betalt och ibland försvann det tavlor. Den ständige pianisten, Love Drewinger,  fick aldrig någon egentlig lön. DN stöttade Forum med recensioner och uppslag. Redan 1996 fick dåvarande ständige sekreteraren i Sv. Akademien, Sture Allén,  ett brev ifrån konstnären Anna - Karin Bylund om Kulturprofilen. Han valde att ignorera det. När sedan Sara Danius beställde en oberoende advokatutredning av sakernas tillstånd blev det tydligt att Kulturmannen borde anmälas till ekobrottsmyndigheten. Detta röstades ner av ett större antal akademiledamöter. Likaså motsatte man sig Katarina Frostenssons utträde ur Akademien. Men hon kunde tänka sig att frånträda under en tid mot att Sara Danius fick avgå. Horace Engdahl hade chockat sin vän mångårige vän Kjell Espmark genom att aggressivt angripa Sara Danius och försvara Kulturprofilen. Arnaults hustru, akademiledamoten och den fantastiska poeten, Katarina Frostensons roll i det hela förbryllar. Hon var väl medveten om mannens förehavanden men hade inget att invända. Ekonomin var det hon som skötte. Som läsare tror en inte sina ögon. Och det kan inte ha varit lätt för Matilda Gustavsson att hålla rätt på alla turer, göra grannlaga intervjuer och se till att hon kunde stå för det hon skrev. Jag tycker att det är mycket bra gjort; välskrivet, sakligt och väl underbyggt. Men så fick hon också Stora Journalistpriset för reportaget som gav upphov till Klubben. Två frågor dröjer sig kvar: Hur kunde detta få pågå så länge trots att det var en offentlig hemlighet? Och hur står Katarina Frostenson ut?
Läs även Katarina Frostensons K. Så HÄR tyckte jag.

Titel: Klubben
Författare: Matilda Gustavsson
Förlag: AB
Tryckår: 2019
Antal sidor: 227

tisdag 17 december 2019

Tisdagstrion: Julstämning





Ugglans och Bokens tisdagstrio har idag ämnet julstämning
Tolka fritt men tipsa om tre böcker.

Fryst jul

1. Redan i september hade hon hela julen fryst.  


Nu har jag julen fryst, sa hon.
Nu är den i frysen, bara att ta fram.
Barnen greps av stort intresse
för den vita köksmöbeln,
med andakt närmade de sig
och berörde den hastigt med handen
och sprang så bort,
skrattande och jublande.
När julaftonsdagen kom
tinade hon upp deras jul.

Och så var den över.

Lars Huldén, Mellan jul och ragnarök

2.  Julklappsboken av Selma Lagerlöf. Finns att läsa t. ex. i En julbok (En bok för alla). Selma Lagerlöf berättar om en julafton när hon var 11 år och packade upp den ena tråkigare julklappen efter den andra (mestadels sybehör). Det hon verkligen längtade efter var en bok. Det var tradition att en på Mårbacka fick läsa så länge en ville på julnatten. Sista julklappen i säcken var verkligen en bok till henne. Men - inte alls den hon hade tänkt sig.

3. Jul bland bergen

 
 De kom över snön till brödets
renare snö, fumlade med det i sina grova
händer, fattade det med läpparna
likt djur, stirrade ned i den mörka kalken
där vinet glänste, kände det skarpt
mot tungan, skälvde som vid minnet
av en synd och hörde för ett ögonblick
kärleken skrika i hjärtats krubba.

De reste sig och återvände till sina magra
arrenden, som låg nakna i det ödsliga
decemberljuset. Deras horisont krympte
till den egna, steniga åkerlappen
med dess träd, där blåsten naglade fast
den förfärade kropp som inte hade bett
om att bli född.

R. S. Thomas, Ur Laboratories of the Spirit. 1975

R. S. Thomas var präst i en karg trakt av Wales. Medkänslan med de fattiga församlingsborna går som en röd tråd genom hans författarskap. 

måndag 16 december 2019

Authors & Characters: Erik

Lyrans Authors & Characters gäller idag namnet Erik. Det går bra att vända och vrida efter behag.
Erik Johan Stagnelius, diktaren som var son till biskop Magnus Stagnelius i Kalmar och granne med kaos. Trots att Erik Johan Stagnelius liv blev så kort efterlämnade han en ansenlig litterär kvarlåtenskap. Han var ingen lycklig människa men när det gällde skrivandet fanns ingen osäkerhet. EJS samlade dikter finns i fem pocketband.


Maj Sara Johanna Berglund, född Olausson, har  ingått äktenskap med fabrikör Tomas Berglund, som är frånskild och nästan dubbelt så gammal som hon. Och det är inte den hon ville ha, men han råkade ju bli far till hennes barn. Maj är tjugo år och hon har svårt att finna sig tillrätta i graviditeten. Maj tänker mycket på sin stora kärlek, Erik, och på sin egen familj som hon tappat kontakten med. Ofta skriver hon brev i tankarna och längtar efter sin mamma. Maj är mycket ensam och har ingen att tala med eller få råd av. Hon och mannen känner inte varandra egentligen.

söndag 15 december 2019

En smakebit på søndag

"Första gången Treat Morrison såg Elena McMahon satt hon ensam i Intercons kafé. Han hade tagit Americans morgonflyg från Washington, landat exakt klockan tio och hämtats av ambassadens chaufför som körde honom till Intercon där han lämnade in väskan, och där satt hon, den amerikanska kvinnan. Han trodde inte att hon var journalist (han kände de flesta journalister som bevakade den här delen av världen och journalister stryker alltid omkring tätt inpå ställen där de tror att storyn finns, och det var det fina i kråksången med att hålla i trådarna på en ö där storyn inte dykt upp i siktkorset ännu), en amerikansk kvinna som satt ensam vid ett bord dukat för åtta och läste radannonserna i lokaltidningen. Det var något med den här kvinnan som störde honom. För det första eftersom han inte visste  vad hon gjorde på ön. Han visste att hon var amerikanska för han hade känt igen den släpiga sydstatsaccenten när hon pratade med en kypare.  På den här ön var en amerikansk kvinna anställd på ambassaden eller något så sällsynt som en journalist".
Från sidorna 13 och 14 i Det sista han ville av Joan Didion. 2019. Atlas förlag
Läsutmaningen En smakebit på søndag administreras idag av  Astridterese på bokbloggen Betraktninger - tanker om bøger. Utmaningen går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås!

fredag 13 december 2019

Fem en fredag v. 50: Häng

elisamatildas fredagsutmaning gäller häng.

Vart skulle du kunna gå där alla visste ditt namn?
Något av mina olika nätverk eller läsecirkeln
 
Vart går du för att vara runt folk men utan att behöva prata eller bli igenkänd?
Jag skulle nog gå på bio
 
Vart kan du gå för att känna dig hemma, utan att det är ditt eget hem?
Till något av mina syskon eller till en mycket god vän
 
Var äter du mat när plånboken är tunn?
Hemma.
 
Vad är ett känt ställe du önskar fanns i närheten av dig?
Kungliga Operan

torsdag 12 december 2019

Helgfrågan v. 50

Mia helgfråga: "Jag får en del recensionsexemplar plus att jag köper lite samt lyssnar på, ofta blir det de senaste böckerna. De som jag köpte på Bokmässan för kanske fem år sedan finns kvar i bokhyllan, olästa"😨.

Fokuserar vi för mycket på nya böcker och inte de som är 5-10 år gamla? (Jag menar inte klassiker nu)

Svar: Ja, när jag tänker efter är det så. Många nya böcker; ganska många gamla men de där som är 5 - 10 år gamla som varken är riktigt nya eller tillräckligt gamla blir nog bortglömda.
Bonusfrågan gäller om vi ska se något Luciatåg imorgon?
Svar: Ja. Har just strukit Luciasärken. Inte min utan barnbarnets.

onsdag 11 december 2019

Vi var rovdjur

I Novellix senaste utgivning finns en novell av Sara Stridsberg med titeln Vi var rovdjur. Den lilla läckra volymen innehåller en roadmovie om en far och två flickor. Det vill säga först var det bara en flicka men en vacker dag sitter där en liten flicka i baksätet med de korta benen sträckta rakt ut och en berlock långt ner på bröstet. Flicka nr ett blir inte särskilt glad när Johnny, flicka nr två, presenteras som hennes syster. Far kör bilen genom landskapen. De stannar och tvättar kläder i tvättautomater. De badar i sjöar och det visar sig att den lilla flickan är duktig på att simma trots att hon låtsat att hon inte kan. Det blir en drömlik färd mot något okänt ingenting. Allt är svävande och färgerna ses som genom sjövatten. Vad är dröm och vad är verklighet. Endast i sömnen är man fri. Johnnys  mor heter Blanche och hon behövde semester. Den äldre flickans mor bara försvann. Det känns som om tiden inte finns eller står stilla. Det hänger något olycksbådande i luften och en kan bara gissa hur det ska gå.

Den här novellen passar in på nr 19  i Ugglans och Bokens läsutmaning IV, Läs en novell som gavs ut 2019.

tisdag 10 december 2019

Vecka 50: Litteraturpristagare


Ugglan och Boken:
"Idag, den 10 december, är det Nobeldagen, vilket har inspirerat till ämnet för veckans tisdagstrio: "Litteraturpristagare". Men trion behöver inte alls handla om just Nobelpriset, utan vilka litteraturpristagare som helst går bra.



Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips. 

Då ska jag ta tillfället i akt att utdela Nobelpris i litteratur  till tre författare som borde ha fått det för länge sedan.

1. Thomas Hardy, 1840 - 1928, född i Bockhampton i Dorset, ett landskap han senare gjorde till Wessex. Att han skulle få Nobelpriset tyckte  Erik Axel Karlfeldt och Anders Österling också med motiveringen att TH skildrade engelskt liv och lynne. Det gjorde han i noveller, romaner, lyrik och dramatik. Hans romaner är ofta ödesmättade medan humorn kommer fram i novellerna, i t. ex. En grupp förnäma damer. En ska inte heller glömma musikens betydelse för Thomas Hardy. Samtida i Sverige var Selma Lagerlöf. Tess of the d'Urbervilles, kom rentav ut samma år som Gösta Berlings saga, 1891. Han utbildade sig till arkitekt men skrivandet tog överhanden. Min favoritroman är Heden, även utgiven under titeln Hemkomsten. Denna klassiker från 1878 inleds så här: “A Saturday afternoon in November was approaching the time of twilight, and the vast tract of unenclosed wild known as Egdon Heath embrowned itself moment by moment”. Egdon Heath är romanens verkliga huvudkaraktär. Thomas Hardy frambesvärjer ett magiskt, uråldrigt landskap fullt av liv. 


2. Amoz Oz (1939 - 2018). En berättelse om kärlek och mörker, 2005, är titeln på  hans självbiografiska roman om uppväxten i Jerusalem, flytten till Palestina och moderns självmord när sonen var 12 år. Oz arbetade för en fredlig lösning i Israel - Palestina - konflikten. Jag var mycket förtjust i den här sympatiska romanen som också är en släktkrönika. Novellsamlingen Vänner emellan har gått som radioföljetong. Om titelnovellen skrev jag SÅ HÄR.
Föreläsning i Malmö
3. Margaret Atwood, född 1939 i Ontario. Här har Akademien chansen att bättra sig. En så otroligt mångsidig författare borde uppmärksammas. Hon skriver prosa, lyrik , dramatik och essäer. Hennes dystopiska framtidromaner uppmärksammas av vetenskapsmän. Därtill är hon en generös och intressant föredragshållare. Jag har läst ett flertal romaner av henne och också lyrik.
Den senast lästa romanen Hag - Seed, bygger på Shakespeares Stormen.  Tjänarinnans berättelse har jag både läst och sett tidigare

Julkalenderbloggstafett. Lucka 10

Lucka 9 öppnades av Sincerely Johanna och idag öppnar jag lucka 10.

Jag minns när jag läste en gammal bok som jag hittade i min Morfars bokhylla och fattade sådant tycke för att jag tog ett raskt beslut och flyttade över den till min egen bokhylla. Och jag läste. Och läste. Och har alltid läst. Det händer fortfarande att jag tar fram den och bläddrar och minns.
Läsebok för Sveriges barndomsskolor. II. Svensk vers ,1908,innehåller psalmer, sånger och visor valda och sammanställda av Alfr. Dalin. I Svensk vers fanns illustrationer som eggade min fantasi, många sorgliga dikter, hjältedikter, barnsliga dikter, dikter om älvor, tomtar, jättar och troll; dikter om växter och djur, legender och historiska bilder; kort sagt en helt ny spännande värld.

En liten körsven handlar om en  sjuårig gosse som fick lov att hålla i tömmarna när far och han var ute och åkte hästskjuts. Jag gillade farten i bilden. Jag gillar fortfarande skogsvägen och granarna. Hästen är väl tecknad av Jenny Nyström.
Graven i skogen berättar en sorglig historia om den unga drottningen som sover under törnrosorna i skogen och hela historien om hur det gick till när hon hamnade där. Och hur den unge kungen sörjde och sörjde. Edvard Fredin skrev dikten. 
Den ursprungliga Svensk vers har drabbats av sådana omfattande ålderskrämpor att jag anser att den är näst intill helt avsomnad. Den har nu fått bli referensexemplar som endast brukas i sällsynta fall. Det nyinköpta exet är betydligt robustare och är det som används i vardagen.

Lucka 11 öppnas av Mias bokhörna

måndag 9 december 2019

Utmaning: Authors & Characters - Anna

I Lyrans måndagsutmaning Authors & Characters gäller det idag namnet Anna.

Författaren får bli Anna Maria Lenngren.
"Fru Lenngrens poesi är själv granris och blåklint, den doftar, den fägnar ögat, men den även sticks."
Så karaktäriserade 1800-talpoeten Oscar Patric Sturzen - Becker
Anna Maria Lenngrens (1754 -1817) författarskap.
 

Torkel Stålmarck, docent i litteraturvetenskap och en av våra främsta kännare av 1700-talets litteratur, har tidigare skrivit biografier om bl. a. Hedvig Charlotta Nordenflycht och Bellman.
Nu har biografin om
Anna Maria Lenngren, Granris och blåklint, kommit.
Det är en saklig, sparsmakad bok som utgår från Anna Maria Lenngrens verk.
Författarinnan framstår som en klok, kvick och företagsam kvinna som ändå kom att stå i skuggan av sin man, tidningsmannen Carl Peter Lenngren, och -
Åldrandet var för AML ett problem som hon ofta återkom till i sin diktning.
Så t. ex. i Gubben från 1795:

Jag saknar all min forna kraft -
Min vän! jag nalkas ålderdomen;
Av hull och vador som jag haft
Vad är mig övrigt - endast stommen.

Och i Mor och dotter:
---
Än täck som mor och med sin dubbla haka
hon lämnar klokt de ungas tidsfördriv;
i dansen mer ej dunstar bort ett liv,
som helgat är åt hushåll, barn och maka.
 


Fiktiv Anna: 
Anna Fekete, kriminalpolis och brottsutredare i Kati Hiekkapeltos  kriminalromaner. Kolibri är första romanen om henne. Anna är invandrare i Finland. Hon är ungrare och kommer från forna Jugoslavien. I Finland har hon också brodern Asko som befinner sig på glid. Anna är nyutbildad och får som sin partner den alkoholiserade, invandrarfientlige Esko. Andra boken om Anna Fekete, De försvarslösa, kom ett år senare

söndag 8 december 2019

En smakebit på søndag


Albert Bonniers förlag
"Du som flyttade 
efter

Med familjerna 
mot vårvistet

Och den svaga 
pojken

som fick 
flytta med dig 

hans blick som 
havet 

som jag hade lärt 
mig att älska 

Ett reningsbad 
var den blicken

Vi sjöng arbetet
och renen

som särade på
familjen

Renen som lärt oss
att bruka tundran. "

Ur Aednan av Linnea Axelsson s. 37 - 39

Dagens läsutmaning är En smakebit på søndag. Idag administreras den av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten
Fler smakebitar HÄR