fredag 28 oktober 2022

Fem en fredag v. 43 2022: På sistone

elisamatilda: Fem en fredag v. 43: På sistone

1. Vad har du lärt dig på sistone?

Att 6 500 (någon säger till och med 4 200) steg räcker för att påverka hälsan positivt. 10 000 steg innebär endast en  konditionsökning. Och det är ju inte heller fel.

2. På vilket sätt har du nyligen överraskat dig själv?

Att jag på raken lyssnat på två författare som läst in sina böcker och som jag kan lyssna på en andra omgång med samma njutning. Det är inte så länge sedan jag verkligen inte ville lyssna på inläsningar av böcker. Rapport kommer.

3. Vad framöver fyller dig med förväntan?

Att jag ska bli mindre trött.

4. Vad går du runt och tänker på?

Döden

5.Vad planerade du inte för den här veckan?

Snuva, hosta, heshet

22 kommentarer:

  1. kanske flera börjar röra på sig 🚶🏻‍♀️🚶🏻8000 förr, 10000 var japanernas reklamgrej för stegräknare /Hannele

    SvaraRadera
    Svar
    1. många rör alldeles kolossalt mycket på sig.

      Radera
  2. Svar
    1. ja, och alldeles särskilt om en läst en biografi om Victoria Benedictsson

      Radera
  3. Svårt att låta bli att tänka på döden, speciellt i dessa tider. Men den kanske dröjer om man går sina 6000 steg dagligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. du har rätt. det får bli ordning på den fronten

      Radera
  4. Snuva, hosta och heshet är knappast något man planerar för. Krya på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. nej absolut inte. jag kunde haft annat för mig

      Radera
  5. Aha, lite mindre stag är ändå rörelse, och som sagt , kanske dröjer döden lite om man rör på sig lite mer!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. rörelse som främjar hälsan. kan fördröja döden. om en inte blir påkörd när en är ute och går, förstås

      Radera
  6. Det finns visst olika "teorier" om hur många steg som räcker per dag. Hörde igår att en kvinna hade hört att en kilometer "gång" varje dag skulle främja hälsan.
    Alltså att tänka på döden - nej, det gör jag inte. Inte medvetet i alla fall. Tycker det är alldeles för deprimerande...

    SvaraRadera
    Svar
    1. en kilometer per dag är ju bättre än ingenting. döden är ju en del av livet

      Radera
  7. Jag tillhör den lilla minoritet som tänker på döden varje dag, i en eller annan form, för mig känns det helt naturligt och jag är förvånad när jag förstår att alla inte gör det! Jag har lyssnat på stegmängdsteorierna, håller med om att det säkert räcker med mindre antal steg för att främja hälsan. Jag vill dock också höja pulsen och konditionen o då behöver man nog trampa på lite längre. Min snitt ligger på ca 8000 steg men ambitionen ligger på 10000. Trevlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag kan nog också säga att jag tänker på döden varje dag. på ett eller annat sätt. 8000 steg är mera överkomligt än 10000

      Radera
  8. Tänka på döden? Ja det har jag gjort av och till länge. Sjukdomar, nära som dött, krig ja listan kan göras lång. Steg räknar jag inte men har ju rörligt jobb så det lär bli en hel del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. bra med rörligt arbete. döden får en ju ofta tänka på mer eller mindre frivilligt.

      Radera
  9. Skönt att höra, det här med 10000 steg känns så himla märkligt. Att det skulle vara samma för alla åldrar, former och konditioner. Så udda! Men jag vet att jag läst att det var något reklamjippo eller något sånt, men det är ju lite samma med BMI. Knas är vad det är! ☺️ Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. det var något om reklam för stegräknare i Japan, tror jag. BMI är ett väldigt underligt sätt att mäta människor på. ska inte fundera på varken det ena eller det andra idag

      Radera
  10. Hörde också på TV:n om det här med antal steg, och det kändes ju bra för mig som är inte så lite lat! Döden, döden, döden! Jaa, det är tankar som dyker upp nu och då! Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag gillar inte att promenera. ibland går det bra om jag har en väldigt intressant bok att lyssna på

      Radera
  11. Jag gillar Astrid Lindgrens och hennes systrars sätt. De började sina telefonsamtal med att säga DÖDEN, DÖDEN, se'n var det ämnet avklarat.
    Ingen av oss kommer ju undan döden, så jag tänker väldigt sällan på den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja en måste räkna med döden som en realitet och en del av livet.

      Radera