"Cilla går på bio med Bo. Och på skoldans med Bo. Och är ute och åker skidor med Bo. Oavsett vad mamma har för synpunkter. Bo har gult hår som han stryker upp med vaselin och glasögon med svarta bågar och första gången Cilla ser honom har han trenskotten bakfram. Det är modet i hans plugg. Man måste faktiskt göra någonting. Och alla kan inte vara swingpjattar. Quite the contrary! Om inte annat har dom slipsen fladdrande på ryggen i hans plugg. Gör den inte lika stor nytta där? Hans idol är Ludde, som egentligen heter Louis Armstrong. Bo är nog ganska djup fast han är hemskt bra på att dansa. Efter Sture Lagerwall går de hem till Bo och hör på Louis Armstrong. Det är precis som hemma hos vem som helst och de dricker te i vardagsrummet och en pappa hör på radio i hallen om vad Hitler gör och bara nickar till Cilla när hon går förbi. Skivorna lyssnar de på i Bos rum och när man verkligen lyssnar kan man inte dansa. Cilla sitter i stolen och Bo på sängen. Bo följer Cilla hem och säger att snöflingorna är precis som stjärnor i hennes hår men han kysser henne inte, kanske för att det är mitt under en lykta. Cilla säger hej redan vid torget för att mamma inte ska behöva bekymra sig, men kanske kommer det lite för plötsligt för han gör inget försök att kyssa henne då heller. Överhuvudtaget är det nog för kallt för kyssar på vintern."Från sidan 174 i Törnrosa. Feernas tid av Ingrid Sjöstrand
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den är veckan är det Astrid Terese på den orska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar skulle ha funnits HÄR.
Ja, så kan man ju förstås också göra ett statement, ha saker bak och fram 🙂
SvaraRaderajag minns inte detta, men det fanns säkert. mycket annat gickatt känna igen i boken
Raderabak och fram, minns inte det modet, tack för smakbiten.
SvaraRaderaminns inte heller, men det var säkert så. det är så mycket annat en kan känna igen
RaderaBak och fram låter lite som ett bekant statement, men minns inte om någon gick så. Kände inte till boken, tack för smakbiten!
SvaraRaderadet är en trilogi. författarinnan gick nyss ur tiden. hon skrev lyrik också
RaderaDet var en väldigt tidstypisk smakbit :-)
SvaraRaderahela boken är sådan. en kan faktiskt dra på smilbandet ibland
RaderaÄr det här en barnbok, ungdomsbok eller vuxenbok.? Språkligt känns den som en ungdomsbok, eller så är jag ute och cyklar...Armstrong var långt före min tid, men han är ju odödlig, även om det var min mor som lyssnade mest på honom. Tack för smakbit, trevlig söndag
SvaraRaderadet är en vuxenbok som skildrar en uppväxt fram till studenten. sedan kommer det två delar till. Armstrong 1971, men de flesta känner väl till honom ändå
Radera