Golvad av Elin

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson; en gedigen biografi om en mångsidig, förvånansvärt modern kvinna som hann uträtta otroligt mycket under sina 66 år på jorden, 1882 - 1949. Ingen kunde passa bättre än Ulrika Knutson att skriva  en en biografi om Elin Wägner. De är samma andas barn. Redan i förordet möter Ulrika Knutsons personliga tilltal. Uppenbarligen har hon haft roligt när hon skrivit och sådant smittar läsaren. Elin Wägner och hennes tid blir så levande att en tycker sig vara där. Hennes namnkunniga vänkrets var stor; hon reste till konferenser; hon var medlem i Fogelstadgruppen och Samfundet De nio; hon arbetade för kvinnors rättigheter, rätten till rösträtt och fred. 1944 valdes hon in i Svenska Akademien och efterträdde Hans Larsson på stol 15. Elin Wägner hade tidigt klart för sig att det gällde att ta vara på jordens resurser. Hon var starkt influerad av Ellen Key även om hon också kunde se kritiskt på denna. Hon kom också att påverkas djupt av Mahatma Gandhis anti - våldsbudskap. Romanen Norrtullsligan - om fyra kontorsflickor i Stockholm - kom ut 2008 och Pennskaftet, med en kvinnlig journalist som huvudkaraktär, kom 1910, samma år som hon träffade John Landquist, litteraturvetare och sedermera professor i filosofi och psykologi. De gifte sig och hade stort intellektuellt utbyte med varandra hela livet. Men Landquist var en kvinnokarl och äktenskapet knakade snart i fogarna och 1922 var Elin klar för skilsmässa. Elin Wägner hade bildningskomplex och var ganska osäker hela livet. Hon hade en liten tunn röst och var egentligen inte förtjust i att tala inför publik vilket inte hindrade att hon reste runt och höll föredrag. Elin Wägners första romaner tilldrar sig i Stockholm; sedan blir det småländska miljöer till exempel i Åsa - Hanna som kom 1918. Tusen år i Småland kom ut 1939 och är en hembygdsbok som innehåller historia, geografi och skrönor i bästa Piraten - stil. I romanen Den namnlösa, 1922, anas Elin Wägners svägerska Ellen Rydelius; Svalorna flyga högt, 1929, Vinden vände bladen 1947,  är andra smålandsromaner. Essäsamlingen Väckarklocka kom 1941 och räknas som en väldigt viktig tiitel i Elin Wägners utgivning. Där diskuteras kvinnor, fred och miljö med utgångspunkt ifrån forna tiders matriarkat. 1925 - 26 hade Elin Wägner en kärlekshistoria med den gifte författaren Sigfrid Siwertz. Och hon hade flera andra affärer. Hon fick aldrig några barn men tog sig an sin brorson Vanni. Elin W hade inget körkort och lärde sig aldrig cykla. Trots att hon fick en cykel av John Landquist. Mot slutet av sitt liv blev Elin Wägner kväkare. Ulrika Knutson förmedlar massor av kunskap; hon berättar skrönor och citerar bitska och humoristiska kommentarer av Elin Wägner; hon presenterar Elin Wägners många viktiga vänner och kolleger; hon blåser liv i femtio år av kvinnokamp och hon gör det med fart och schwung. Den besvärliga Elin Wägner är en biografi av bästa märke. Dialogen fortsätter för att låna en titel av Elin Wägner. Jag kommer att fortsätta läsningen.

Titel: Den besvärliga Elin Wägner
Författare: Ulrika Knutson
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 400 

Den här boken passar in på nr 33 i Mias Kaosutmaning 2020 Läs en fackbok.