Pottungen

Pottungen är andra delen i Anna Laestadius Larssons trilogi som avslutas med Räfhonan. Första delen, Barnbruden, omfattade åren 1774 - 1778. Pottungen börjar 1792.  Gustav III ligger död på slottet och hans bror, hertig Karl, skall vara regent tills Gustav IV uppnått myndighetsålder. Pottungen, som egentligen heter Johanna, har upplevt mycket sedan slutet av Barnbruden. Hon har kvar sitt vackra röda hår och hon är numera ensamstående mor till sonen Nils. För hans skull är hon beredd till det mesta. Kopplerskan Liljan försöker få henne att sälja sin kropp. Och hon är nakenmodell åt den första kvinnliga yrkeskonstnären, Ulrica Pasch. Det är inte lätt att hitta försörjning, men Johanna får tjänst hos fru Boman på värdshuset Halta Baggen. Här är vi långt ifrån hovlivet i Barnbruden, men för kvinnorna är problemen ungefär desamma. De saknar både frihet och makt. Pottungen är betydligt intressantare än Barnbruden, tycker jag. I Pottungen möter en enkla människor som kämpar för sina liv. Stockholm känns mera levande i och med att en rör sig på gatorna med den arbetande befolkningen. Barnadödligheten är hög och Stockholm är en riktigt smutsig stad. Johanna är driftig och uppfinningsrik och lyckas så småningom skaffa sig en egen rörelse. Hon träffar en adelsman, Filip Munter, som är läkare och journalist. Han hjälper henne och Nils. Till slut lyckas han få henne att gifta sig med honom. Det behövs inte så mycken fantasi för att räkna ut hur det blir med det äktenskapet. I Pottungen figurerar en hel del kända personer i tiden, som till exempel Gustaf Adolf Reuterholm, hertig Karls förtrogne; författarna Thomas Thorild, Gustaf Fredrik Gyllenborg, Johan Henric Kellgren, Anna Maria Lenngren, Malla Silfverstolpe och engelska Mary Wollstonecraft som skrev Till försvar för kvinnans rättigheter. Hertig Karls hustru Charlotta finns också med i Pottungen liksom väninnan Sophie von Fersen, numera änkegrevinnan Piper. Nu till Räfhonan, tredje delen i serien. Kurtisanen, 2019, sägs vara en fristående fortsättning på trilogin. Den tilldrar sig också på sent 1700 -tal.