Ovanstående är en bild av de begåvade systrarna Brontë från Yorkshire målad av brodern Branwell. Från vänster till höger Anne, Emily och längst till höger Charlotte. Men aldrig har jag lagt märke till skuggan på pelaren mellan Emily och Charlotte. Branwell har målat in sig själv som en skugga mellan systrarna Emily och Charlotte. Så tragiskt.
Universitetslektor Birgitta Berglund från Språk - och Litteraturcentrum i Lund berättar om familjen Brontë; naturligtvis med fokus på de tre skrivande systrarna. Emily var den omöjliga, egensinniga och bångstyriga. Som guvernant visade hon sig vara totalt olämplig, medan Anne och Charlotte visserligen inte alls tyckte om att vara guvernanter men i varje fall mera fann sig tillrätta. Emily och Anne gifte sig aldrig. Charlotte var förmodligen kär i sin förläggare i London men han tyckte att hon saknade kvinnlig charm. Men fadern Patrick hade en pastorsadjunkt som gick och var kär i Charlotte i sju år innan han vågade sig på att fria. Charlottes far blev rasande. Hur vågade den lille pastorsadjunkten fria till hans berömda dotter? Charlotte själv blev mera häpen. Hon visste att hon inte var det minsta söt eller hade det minsta charm. Hon var liten och mager och hade dåliga tänder. När den värsta överraskningen lagt sig svarar Charlotte ja. De gifter sig och i åtta månader är de väldigt lyckliga tillsammans innan Charlotte dör. Det är troligt att hon var gravid för hon hade kraftiga kräkningar som tillsammans med annan sjukdom gjorde att den späda kroppen dukade under. Och så sitter den gamle fadern ensam i prästgården. Han har överlevt hustrun och alla sex barnen.
1847 var året då de tre systrarna publicerade var sin roman Charlotte: Jane Eyre; Emily: Svindlande höjer och Anne: Agnes Grey.
Anne skrev också Främlingen på Wildfell Hall, 1848. Där skildras ett äktenskap i sönderfall och alkoholism. Ingen vet var hon skaffat sig kunskaper om äktenskap och samlevnad. Hur en alkoholist fungerar hade hon lärt sig av brodern, Branwell. Anne dog 1849 ett år efter Emily.
Charlotte var den som blev sist kvar. Efter systrarnas död blev hon djupt deprimerad. 1849 kom hennes roman Shirley; 1853 Villette och slutligen 1857 The Professor (postumt). Birgitta Berglunds egen favorit bland dessa romaner är Jane Eyre; denna flicka som var så alldaglig men så full av vrede, kraft och energi. Jane Eyre har filmats massor av gånger, men ingen regissör har förstått att välja rätt skådespelare att gestalta huvudpersonen. Alla Jane Eyre har hittills varit alltför vackra. Fullständigt i onödan, tycker Birgitta Berglund.
lyssnade på måndag på åaret Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling som översatt Charlotte Brontës Shirley och Villette, intressant begåvad familj.
SvaraRaderaSystrarna Brontës värld är intressant läsning:
http://hannelesbibliotek.blogspot.com/2016/02/systrarna-brontes-varld.html
känner till paret Ehrling. Systrarna Brontës värld ligger här framför mig
RaderaSå intressant att läsa, och så hemskt livet kan vara ibland.
SvaraRaderaden stackars arme fadern som blev ensam kvar. och var fick flickorna stoff till sina romaner?
Raderase hade ju en bror med alkoholproblem så det kände de till.
RaderaJag har aldrig heller tänkt på den där skuggan, fast jag har sett den där bilden massor med gånger. Intressant!
SvaraRaderasäkert inte många som lagt märke till den. jag hade inte sett den förrän BB visade på den
Radera