En smakebit på søndag

"Äktenskapsmäklerskan torde dock ha haft stora svårigheter att läsa Hoonies mor, en tystlåten kvinna som arbetade från det att hon vaknade tills hon lade sig och gjorde det som behövdes den dagen och nästa. Hon gick sällan till marknaden för hon hade inte tid med distraherande småprat, hon skickade Hoonie att handla. Medan äktenskapsmäklerskan pratade förblev Hoonies mors mun orörlig och stilla, likt det tunga furubordet hon skar sina rädisor på. Äktenskapsmäklerskan tog upp det först. Det var ju den där olyckliga saken med hans fot och den trasiga läppen, men Hoonie var helt klart en bra pojke, bildad och stark som en oxe! Hon var lyckligt lottad att ha en sådan fin son,  sa äktenskapsmäklerskan. Hon beklagade sig över sina fina barn. Ingen av hennes söner var intresserad av böcker eller affärer, men de var inga dåliga pojkar. Hennes dotter hade gift sig för tidigt och bodde för långt bort. De hade bra äktenskap allihop, menade äktenskapsmäklerskan, men hennes söner var lata. inte som Hoonie. Efter sitt lilla tal tittade äktenskapsmäklerskan på kvinnan framför sig, hennes orörliga ansikte, olivfärgade hud och sökte tecken på intresse."

Från sidan 12 i Pachinko av Min Jin Lee 

En smakebit på søndag är en läsutmaning där vi bjuder varandra på smakebiter av det vi just läser; utan spoilers, förstås. Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten håller i trådarna den här veckan.
Fler smakebitar HÄR.