"Tisdagen den 31 oktober, och det är idag det är Halloween även om firande förekommer både helgen före och vid Allhelgonahelgen. Jag själv håller mig nog till ljuständning och kyrkobesök på lördag, men veckans topplista får ändå passande nog handla om skräck. Vad som är skräckinjagande är dock mycket individuellt, och därför behöver det inte nödvändigtvis handla om vampyrer och onda andar. Vanliga, livs levande människor kan vara nog så otäcka. Berätta om fem böcker som är skräckexempel i en eller annan mening!"
1. Triffidernas uppror av John Wyndham tyckte jag var riktigt otäck. Triffiderna var nyttoväxter som odlades överallt men som kom att bli livsfarliga för människan. När jag så småningom sett filmen också såg jag triffider överallt i naturen och hörde klappret av deras käftar. En riktigt otäck klassiker.
2. Färjan av Mats Strandberg är det äckligaste och otäckaste jag läst. Jag hade ålagt mig att läsa den i rent studiesyfte. Den är välskriven och miljön är utstuderat välvald, men allt detta slafsande och klafsande i blod och inälvor är groteskt. Det är lätt att sätta sig ini de stackars passagerarnas vettlösa skräck.
3. Epidemin av Åsa Ericsdotter, är också en väldigt otäck bok. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst!
4. Baskervilles hund av Arthur Conan Doyle - av många deckarkännare kallad "the greatest detective story ever told" - är ett skrämmande fall som hamnar på Sherlock Holmes bord. Sir Arthur Baskerville är på väg hem till släktens gods som ligger på Dartmoorheden. Enligt sägnen jagas släkten av en jättelik hund och vid den senaste Baskervilles död fanns de stora tassavtryck vid kroppen.
5. Halpin Fraysers död av Ambrose Bierce är en obehaglig psykologisk spökhistoria. Författaren räknas som arvtagare till Poe fastän mera cynisk och med en speciell humor. Halpin Fraysers död är en välkomponerad novell med övernaturliga inslag som författaren lyckas få att förefalla helt logiska. Bierce levde ett äventyrligt liv och ingen känner riktigt till hur/när han dog. Carlos Fuentes har skrivit en roman om honom med titeln Den gamle gringon.
Bonus:
Snabelsvärmarlarv sådan jag mötte den vid sommarhuset vid havet. Blicken jag fick glömmer jag aldrig.
Baskervilles hund är den enda jag läst av de här böckerna.
SvaraRaderaden är faktiskt riktigt hemsk. minns filmatisering också
RaderaJag kommer aldrig sätta mig på en färja efter att jag läst den boken.
SvaraRaderadu får välja sällskap med omsorg
RaderaMen du, de där triffiderna vill man inte stöta på. Just sådana böcker (och filmer) är skrämmande, när de liksom är massangrepp. Och larven var ju riktigt scary!
SvaraRaderajag glömmer dem aldrig! och larven var alldeles otrolig!
RaderaJag har tänkt läsa Färjan nu i november, få bli skrämd ordentligt, länge sedan jag läste en sådan bok.
SvaraRaderaden var riktigt hemsk! undrar om Hemmet är värre?
SvaraRaderavilken söt snabelsvärmarlarv ❤️
SvaraRaderahaha, jag blev nästan lite rädd när den låg där och stirrade på mig
RaderaDet var roligt att läsa din lista!
SvaraRaderatack, det var roligt att du tycker det!
SvaraRaderaTriffidernas uppror vill jag läsa! :)
SvaraRaderagör det! se filmen också!
RaderaFärjan var superläskig och spännande.
SvaraRaderajag var glad över att kunna ta den i portioner
RaderaDen enda jag läst är Baskervilles hund. Tack för tipset på de övriga.
SvaraRaderaEpidemin kanske jag borde läsa som vill ha skatt på socker... men fettet får enligt mig förstås gärna bli billigare, ha ha! Insekter kan verkligen ha ett rätt skräckinjagande utseende, och köttätande växter ska vi inte tala om! :D
SvaraRaderasocker är ju inte inte bra för någonting och fett har väl också sina nackdelar. den lilla fulingen satt åtminstone stilla så att jag kunde föreviga den
RaderaJa Färjan är välskriven men det är en del slafsande, läbbigt...
SvaraRaderausch, jag mådde illa! men jag läste den i portioner som sommarföljetong i SvD
SvaraRadera