Dags för En smakebit på søndag som administreras av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Enda regeln: No spoilers!
"Google ske lov (kapitelrubrik; min anmärkn.)
Jag hade önskat att jag inte behövde börja min resa här i det ökenartade området runt centralstationen som ännu bär vittnesmål om stadens ödeläggelse, en stad som under segerrika strider hade bombats och ödelagts, som hämnd, tycktes det mig, för från denna stad hade kriget styrts, det krig som tusen gånger om orsakat ödeläggelse vida omkring, ett ändlöst blixtkrig på hjul av järn. Det är nu så länge sedan att denna stad har hunnit bli en av de fredligaste städerna i världen och nu nästan aggressivt bedriver denna fred, som ett sätt att minnas kriget."
s. 5 i Ester kanske av Katja Petrowskaja
Fler smakebitar HÄR
söndag 31 januari 2016
lördag 30 januari 2016
Magi och realism
Innan Jennifer McMahon blev författare på heltid jobbade hon som husmålare,
gårdsarbetare, påskhare, pizzabud och rådgivare för vuxna och barn med
psykiska sjukdomar. Hon bor på en gård i Vermont tillsammans med sin
partner och deras dotter. Så står det på bokförlaget Bazars hemsida.
Vinterfolket är hennes första roman på svenska. Översättningen är gjord av Johan Nilsson. Scenen är en avlägsen trakt i Vermont, närmare bestämt en liten stad som heter West Hall. Tidsplanen är i huvudsak två; 1908 och nutid, och berättelsen växlar mellan dem. Folk försvinner i West Hall. Sara Harrison Shea hittades död 1908 en tid efter det att hennes älskade dotter Gertie omkommit och alla tror att Sara blivit tokig. Saras hemliga dagbok spelar en viktig roll genom hela boken. Hon visste att innehållet var sprängstoff och därför gömde hon delar av den på olika ställen. Hundra år senare försvinner 19-åriga Ruthies mamma Alice. Ruthie, hennes mamma och syster bor i Saras hus; ett hus fullt av gömställen. Det går rykten om mystiska varelser i skogarna runt Devil´s Hand alldeles i närheten av West Hall; om gångare som kallats tillbaka till livet från att ha varit döda. Vinterfolket är "fångade mellan här och nu. De väntar. Det är som på vintern när det är vitt och kallt och fullt av ingenting, och det enda man kan göra är att vänta på våren." En blir mystifierad redan från starten och griper varje tillfälle till läsning. Jag gillar miljöbeskrivningen. Det känns som vinter och nysnö hela tiden och landskapet beskrivs vackert. Slutet bekymrade mig en stund, men det blir helt acceptabelt. Ett annat slut hade varit oacceptabelt rent av.
Vinterfolket är hennes första roman på svenska. Översättningen är gjord av Johan Nilsson. Scenen är en avlägsen trakt i Vermont, närmare bestämt en liten stad som heter West Hall. Tidsplanen är i huvudsak två; 1908 och nutid, och berättelsen växlar mellan dem. Folk försvinner i West Hall. Sara Harrison Shea hittades död 1908 en tid efter det att hennes älskade dotter Gertie omkommit och alla tror att Sara blivit tokig. Saras hemliga dagbok spelar en viktig roll genom hela boken. Hon visste att innehållet var sprängstoff och därför gömde hon delar av den på olika ställen. Hundra år senare försvinner 19-åriga Ruthies mamma Alice. Ruthie, hennes mamma och syster bor i Saras hus; ett hus fullt av gömställen. Det går rykten om mystiska varelser i skogarna runt Devil´s Hand alldeles i närheten av West Hall; om gångare som kallats tillbaka till livet från att ha varit döda. Vinterfolket är "fångade mellan här och nu. De väntar. Det är som på vintern när det är vitt och kallt och fullt av ingenting, och det enda man kan göra är att vänta på våren." En blir mystifierad redan från starten och griper varje tillfälle till läsning. Jag gillar miljöbeskrivningen. Det känns som vinter och nysnö hela tiden och landskapet beskrivs vackert. Slutet bekymrade mig en stund, men det blir helt acceptabelt. Ett annat slut hade varit oacceptabelt rent av.
Kaosutmaning 2016 |
fredag 29 januari 2016
Bokbloggsjerka 29 januari - 1 februari
"Har du någonsin läst en bok där det har hänt någonting som du inte alls hade väntat dig eller som du absolut inte tyckte om?" är frågan som ställs i Annikas BOKBLOGGSJERKA 29 januari - 1 februari. Det enkla svaret på båda frågorna är ja. Det finns författare som klarar av att överraska in i det sista, till exempel ROBERT GODDARD och PAULA HAWKINS, och det finns författare som stupar på mållinjen. Slutförandet är vanskligt. Somliga verkar plötsligt bli trötta på sina egna skapelser och det märks när en läser. En berättelse som började trist och platt och sedan vände till det mycket bättre var MINARET av Leila Aboulela. Och det hade jag inte väntat mig riktigt. Kate Atkinson överraskar oavbrutet i LIV EFTER LIV.
Eftersom jag har Birgitta Trotzigs mäktiga roman, DYKUNGENS DOTTER i färskt minne skulle jag kunnat föreslå Birgitta Trotzig en liten ändring som kunde förändrat livet för den arma Flickan. I någon mån i alla fall. Om hennes lilla halvsyster Vera hade fått överleva babystadiet så tror jag att Flickan fått någon som älskade henne för det hade hon aldrig haft och fick inte heller.
Eftersom jag har Birgitta Trotzigs mäktiga roman, DYKUNGENS DOTTER i färskt minne skulle jag kunnat föreslå Birgitta Trotzig en liten ändring som kunde förändrat livet för den arma Flickan. I någon mån i alla fall. Om hennes lilla halvsyster Vera hade fått överleva babystadiet så tror jag att Flickan fått någon som älskade henne för det hade hon aldrig haft och fick inte heller.
torsdag 28 januari 2016
Kvinnoalfabetet bokstaven R
enligt O
har kommit fram till bokstaven R i kvinnoalfabetet. Följande frågor vill hon ha svar på:
1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på R.
Rosa Liksom, finländsk författare och konstnär, pseud för Anni Ylävaara, född 1958 i Övertorneå. Hon skriver på tornedalsfinska, standardfinska och standin slangi (helsingforsslang). Kupé nr 6 tyckte jag så mycket om att jag hade svårt att skriva om den.
2.Vilken kvinna på R, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet? Fredrika Runeberg, absolut. Inte för Runebergstårtorna utan för hon, bredvid det oerhörda arbete det innebar att passa upp nationalskalden, dessutom hade egna skrivambitioner.
3.Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på R vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Rachel Mohlin, imitatör i radio och TV. En kan till exempel lyssna på henne i Public Service i Godmorgon Världen på söndagsmorgnarna
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på R har du ännu inte utforskat?
Kroppens sällsamma liv efter döden. Likets kulturhistoria är den något makabra titeln på en bok som jag länge haft i min hylla utan att läsa den. Författaren, Mary Roach, född 1959 i New Hampshire, är en amerikansk journalist och författare. Hon är specialiserad på populärvetenskap och kulturella studier. Hennes böcker har alla blivit både storsäljare och kritikerframgångar. Hon har bl. a. berömts för att blanda humor med expertkunskaper.
har kommit fram till bokstaven R i kvinnoalfabetet. Följande frågor vill hon ha svar på:
1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på R.
Rosa Liksom, finländsk författare och konstnär, pseud för Anni Ylävaara, född 1958 i Övertorneå. Hon skriver på tornedalsfinska, standardfinska och standin slangi (helsingforsslang). Kupé nr 6 tyckte jag så mycket om att jag hade svårt att skriva om den.
2.Vilken kvinna på R, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet? Fredrika Runeberg, absolut. Inte för Runebergstårtorna utan för hon, bredvid det oerhörda arbete det innebar att passa upp nationalskalden, dessutom hade egna skrivambitioner.
3.Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på R vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Rachel Mohlin, imitatör i radio och TV. En kan till exempel lyssna på henne i Public Service i Godmorgon Världen på söndagsmorgnarna
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på R har du ännu inte utforskat?
Kroppens sällsamma liv efter döden. Likets kulturhistoria är den något makabra titeln på en bok som jag länge haft i min hylla utan att läsa den. Författaren, Mary Roach, född 1959 i New Hampshire, är en amerikansk journalist och författare. Hon är specialiserad på populärvetenskap och kulturella studier. Hennes böcker har alla blivit både storsäljare och kritikerframgångar. Hon har bl. a. berömts för att blanda humor med expertkunskaper.
onsdag 27 januari 2016
Dykungens dotter
Dykungens dotter - en barnhistoria kom ut 1985. Det blev Birgitta Trotzigs sista roman. Den tilldrar sig till större delen i Skåne; Österlen, Kristianstad och Malmö. Vi möter tre generationer; Mojan, Flickan och Pojken. Mojan vandrar ifrån sitt hem vid kusten när hon upptäcker att hon är gravid i slutet av 20 - talet. Den mörke, främmande mannen som kallas dykungen är far till hennes barn. Modern anar, naturligtvis, men det råder en stumhet och ordlöshet i familjen som gör att de aldrig talar om saken. Hon föder en flicka som mycket liknar sin far. Flickan - som hon kallas ända tills dess att man på hennes gravsten får veta att hon hette Lajla - är glad och glupsk, men inte över sig begåvad. Mojan har inga känslor till övers för dottern och i skolan blir hon mobbad. Modern vill sätta henne på Strumpfabriken så snart Flickan slutat skolan, men där tackar man nej. Hon hamnar i Benmjölet där ingen egentligen vill vara. Det luktar. Flickans väg bär stadigt utför. Snart är hon också gravid. Och ger sig hemifrån för att efter diverse umbäranden föda en son i Stockholm. Barnavårdsmyndigheterna skickar hem henne. Först nu - vid åsynen av dottersonen - rörs Mojans hjärta. Dottern visar inga tecken till att vilja arbeta. Och nu begår Mojan ännu ett ödesdigert misstag, som kommer att stå dem alla dyrt. Dykungens dotter har lånat mera än namnet av H C Andersen. Det ska vara en roman om ljus och mörker. Men mitt bestående intryck efter läsningen är mörker. När jag ser tillbaka hittar jag de ljusare, poetiska avsnitten som lästa för sig är mycket vackra, men de drunknar i det mänskliga eländet. Birgitta Trotzig stod alltid på de små, lidande människornas sida; de som klämdes mellan valsarna i fabrikerna och levde i de fuktiga, mörka städerna i undermåliga bostäder. Kristianstad - Birgitta Trotzigs egen hemstad - skildras som en ö i ett stort träsk; dominerat av fängelset, skolan och regementet. Malmö är också en dyster stad och Stockholm hårt. Samhället består av de som dömer och de som döms. Hackordningen ligger fast. Det sociala utanförskapet ärvs tydligen. Mojan försöker skaffa sig ett "vanligt" liv. Hon blir gift med den snälle gårdskarlen och så småningom äger hon till och med en egen bankbok. Men det hjälper inte. I samhällets ögon duger hon inte ändå. Birgitta Trotzigs språk är mycket vackert, bildligt och målande. Dykungens dotter är en storslagen roman som berättar en bit svensk historia.
tisdag 26 januari 2016
Skymningsnoveller
Kaosutmaning 2016 |
Läs en novell |
måndag 25 januari 2016
Tematrio - Snygga omslag
Lyrans TEMATRIO handlar den här veckan om snygga omslag. Så här skriver hon: "Dags igen att kolla lite extra på bokens utsida. Jag tittar i ärlighets
namn inte så ofta på omslaget eftersom jag bestämmer mig för vad jag
vill läsa utifrån vad jag vet om författaren/boken. Men visst är det
viktigt att omslaget och innehållet passar ihop. Berätta om tre böcker med snygga omslag - visa gärna bilder!
1. Blodsbunden av Augustin Erba är en utmärkt roman med ett vackert omslag. Jag har tjatat lite om den här boken som jag tycker inte har fått uppmärksamhet efter förtjänst. När jag läst den tyckte jag SÅ HÄR
2. Hönan som drömde om att flyga av Sun - Mi Hwang.
En modern klassiker ifrån Sydkorea. Den lilla hönan Knopp drömmer om frihet och att få behålla ett enda av sina ägg för sig själv. Jag gillar höns och det här omslaget är dessutom finare i verkligheten. Romanen ligger i min läshög.
3. Merry Christmas and other Christmas stories av Louisa May Alcott. Den här lilla julboken köpte jag för att den var så söt. Jag köpte också Christmas at Thompson Hall av Anthony Trollope. Den har ett liknande omslag. Bilden gör inte full rättvisa åt omslaget.
1. Blodsbunden av Augustin Erba är en utmärkt roman med ett vackert omslag. Jag har tjatat lite om den här boken som jag tycker inte har fått uppmärksamhet efter förtjänst. När jag läst den tyckte jag SÅ HÄR
2. Hönan som drömde om att flyga av Sun - Mi Hwang.
En modern klassiker ifrån Sydkorea. Den lilla hönan Knopp drömmer om frihet och att få behålla ett enda av sina ägg för sig själv. Jag gillar höns och det här omslaget är dessutom finare i verkligheten. Romanen ligger i min läshög.
3. Merry Christmas and other Christmas stories av Louisa May Alcott. Den här lilla julboken köpte jag för att den var så söt. Jag köpte också Christmas at Thompson Hall av Anthony Trollope. Den har ett liknande omslag. Bilden gör inte full rättvisa åt omslaget.
söndag 24 januari 2016
En smakebit på søndag
"Min kära moster Sara Harrison Shea blev brutalt mördad vintern 1908. Hon blev trettionio år. Kort efter hennes död samlade jag in alla dagboksblad och anteckningsböcker av hennes hand som jag kunde hitta. Jag fann dem på dussintals gömställen i huset. Hon förstod vilken fara hennes skriverier försatte henne i. Under det följande året blev det min uppgift att att bringa ordning i detta material och att sammanställa det till en bok. Det var ett uppdrag som gladde mig eftersom det snart gick upp för mig att det som skildras i dagböckerna kan förändra allt vi tror oss veta om livet och döden. Jag vill också hävda att de viktigaste anteckningarna, med de mest chockerande hemligheterna och avslöjandena, finns på de sista sidorna i dagboken och gjordes bara några timmar innan hon dog."
Från sidan 9 i Vinterfolket av Jennifer McMahon. I översättning av Johan Nilsson. Bazar förlag.
Marie på den norska bikbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar En smakebit på söndag. En delar helt enkelt med sig av det man just läser. Utan spoilers, förstås! Fler smakebitar: HÄR
Från sidan 9 i Vinterfolket av Jennifer McMahon. I översättning av Johan Nilsson. Bazar förlag.
Marie på den norska bikbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar En smakebit på söndag. En delar helt enkelt med sig av det man just läser. Utan spoilers, förstås! Fler smakebitar: HÄR
lördag 23 januari 2016
Italiensk prosa
Universitetslektorn i italienska vid Stockholms universitet, Cecilia Schwartz, skriver i en understreckare om nya kvinnliga författare i Italien. Hon kom att bläddra i en nyutkommen antologi om italiensk prosa under åren 1999 - 2014, La terra della prosa, där trettio författarskap var representerade, men endast fem av dem var kvinnor. Cecilia Schwartz berättar om flera kvinnliga författare, som till och med finns översatta till svenska, till exempel Michaela Murgia och Melania Mazzucco, som borde funnits med i antologin. Silvia Avallone, som skrivit romanerna Stål och Marina Bellezza, är ju mycket känd i Sverige. Elena Ferrantes första roman på svenska, Min fantastiska väninna, kommer på svenska först i mars, men är redan mycket omskriven. Till exempel i en understreckare där hon sägs påminna om Knausgård i sin självbiografiska romantrilogi.
Ett spännande författarskap som Igiaba Scegos tycks vara ganska anonymt över huvud taget. Scego är född i Rom 1974 av somaliska invandrare sägs förnya den italienska litteraturen språkligt "genom att injicera texten med somaliska ord och uttryck."
Läs hela Cecilia Schwartz understreckare HÄR.
Ett spännande författarskap som Igiaba Scegos tycks vara ganska anonymt över huvud taget. Scego är född i Rom 1974 av somaliska invandrare sägs förnya den italienska litteraturen språkligt "genom att injicera texten med somaliska ord och uttryck."
Läs hela Cecilia Schwartz understreckare HÄR.
fredag 22 januari 2016
Bokbloggsjerka 22 - 25 januari
Det är verkligen roligt att Annikas bokbloggsjerka är tillbaka. Den inleder helgen på något sätt. Idag ställer hon frågan: "Vilken bok/vilka böcker du tycker är bäst som är baserad/e på tv/film.
Det är även möjligt att vända på den här frågan: tv/film ->
bok/böcker. Du väljer själv vilken variant du vill svara på." Jag vet inte om jag läser fel, men egentligen tycker jag att det är samma fråga? Bok baserad på tv/film. Tv/film som blivit bok. Men om jag tänker på bra böcker som blivit bra filmer så har jag några exempel. Däremot brukar jag inte läsa böcker som skrivits med film som utgångspunkt.
1. Borta med vinden har jag sett ett antal gånger även om det nu är länge sedan. Och boken har jag läst. Dock inte ett flertal gånger. Margaret Mitchells roman kom ut 1937 och filmen gjordes redan 1939. Rollistan är fantastisk. Vivien Leig, Clark Gable, Olivia de Havilland och Leslie Howard.
2. Stilla flyter Don efter den omstridde Nobelpristagaren Michail Sjolochovs roman med samma namn. Det var en magisk nattbio under studenttiden. Det var vinter och vått ylle och långfilm i en fullsatt biosalong.Om jag minns rätt var filmen svart/vit dessutom.
3. Doktor Zjivago efter Nobelpristagaren Boris Pasternaks roman. Julie Christie har alltid varit en favorit och här var hon helt lysande. Vissa scener i filmen sitter som berget, till exempel när det svarta tåget med de revolutionära röda
flaggorna med full kraft rusar fram genom de vita snöiga skogarna. Och scenen med månsken över stäppen och tjutande vargar...
4. Krig och fred av Leo Tolstoj finns det ett flertal inspelningar av, men alla är verkligen inte lika bra. Boken är ett läsäventyr. Den fanns i mig närstående bokhyllor i samma slags dubbelspaltiga utgåva från Bonniers folkbibliotek som Borta med vinden. Och många andra.
1. Borta med vinden har jag sett ett antal gånger även om det nu är länge sedan. Och boken har jag läst. Dock inte ett flertal gånger. Margaret Mitchells roman kom ut 1937 och filmen gjordes redan 1939. Rollistan är fantastisk. Vivien Leig, Clark Gable, Olivia de Havilland och Leslie Howard.
2. Stilla flyter Don efter den omstridde Nobelpristagaren Michail Sjolochovs roman med samma namn. Det var en magisk nattbio under studenttiden. Det var vinter och vått ylle och långfilm i en fullsatt biosalong.Om jag minns rätt var filmen svart/vit dessutom.
3. Doktor Zjivago efter Nobelpristagaren Boris Pasternaks roman. Julie Christie har alltid varit en favorit och här var hon helt lysande. Vissa scener i filmen sitter som berget, till exempel när det svarta tåget med de revolutionära röda
flaggorna med full kraft rusar fram genom de vita snöiga skogarna. Och scenen med månsken över stäppen och tjutande vargar...
4. Krig och fred av Leo Tolstoj finns det ett flertal inspelningar av, men alla är verkligen inte lika bra. Boken är ett läsäventyr. Den fanns i mig närstående bokhyllor i samma slags dubbelspaltiga utgåva från Bonniers folkbibliotek som Borta med vinden. Och många andra.
torsdag 21 januari 2016
Kvinnoalfabetet bokstaven Q
Slut på jullovet! enligt O rivstartar med Kvinnoalfabetet bokstaven Q Varför är det så ont om Q, undrar hon? Och visst har hon rätt!
2. Berätta om ett kulturellt verk som innehåller ett ord på Q och som är skapat av och/eller en kvinna i huvudrollen.
Doris Lessings självbiografiska romanserie om Martha Quest, Våldets barn
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- ellerefternamn på Q vill du lyfta fram som är kulturell men kanske inte just
författare?
Isa Quensel. En fantastisk skådespelare med en mycket karaktäristisk raspig röst som kunde få luften att vibrera av det outsagda
insåg vidden av det hela. I arton år stod Fran ut innan hon tog
sin son med sig och flydde. Hon bytte identitet, men fortsatte att leva sitt
liv i skräck för att hennes man skulle hitta henne. Han hade sagt att han
aldrig skulle släppa henne...
onsdag 20 januari 2016
Dykungens dotter av HC Andersen
Ett charmerande storkpar som pendlar mellan Vildmossen i närheten av Skagen på Jylland i Danmark och Egyptens land berättar historien om den vackra egyptiska prinsessan som för att rädda sin döende far ikläder sig svanhamn och flyger till Norden för att skaffa den sällsynta mossväxt som kan bota hennes fader, kungen. Hon är den mest älskade av hans barn och hon offrar sig av kärlek. Väl på ort och ställe lägger hon av sin svanhamn för att dyka ner i dyn på mossen och hämta upp lotusblomman, för det är en sådan, som kan bota fadern. Hon ber sina medresenärer, två andra flickor i svanhamn, att vakta hennes svanskrud, men de sviker henne och sliter den i stycken och säger att hon aldrig kommer till Egyptens land igen. Prinsessan hämtas ner i djupet av dykungen och ingen hör av henne på länge och de flesta räknar henne som förlorad. Storkfar håller i alla fall utkik och en vacker dag spirar en späd grön stängel ur den dyiga Vildmossen. Den utvecklar sig till en näckros och i den vilar den allra sötaste lilla flickan. Storkfar beslutar att föra flickan till Vikingsfrun som inte har några barn, men gärna vill ha. Hon vet inte till sig av lycka, men snart förbyts hennes glädje i bestörtning och sorg. Den underbart söta flickan, lilla Helga, är om dagarna ett elakt monster och på kvällarna förvandlas hon till en sorgsen, brunögd och förvuxen padda. Vikingsfrun förstår inte dubbelheten och den förvandling flickan genomgår morgon och kväll. En dag kommer Vikingen hem från ett härnadståg med en ung kristen präst som fånge. Flickan märker att fången utstrålar en märklig kraft och så händer det sig dessutom att den unge prästen offrar sitt liv för att rädda flickan ifrån anfallande rövare. Med detta kärleksoffer faller liten Helgas paddhamn. Därefter återuppstår prästen och hans häst och för liten Helga till hennes ursprung. På en vävd blomstermatta ligger en sovande, vacker kvinna och liten Helga tror att hon ser sig själv i spegeln. Den sovande kvinnan lyfts upp på hästen, vaknar och ser liten Helgas bild i vattenspegeln och undrar om det är sig själv hon ser? "Mitt barn! mitt eget hjärtas blomma! min lotus från de djupa vattnen!" utropar hon när hon inser att hon återförenats med sin dotter. Och storkfar, som varit förutseende nog att ta hand om de två svekfulla flickornas svanfjädrar, kan erbjuda mor och dotter möjlighet att fara till Egyptens land. Läs H C Andersens saga Dyndkungens datter. Han berättar den mycket bättre än jag.
tisdag 19 januari 2016
Top Ten Tuesday
TOP TEN TUESDAY:
January 19: Top Ten Books I've Recently Added To My TBR
Kenko & Chomee, Essays in Idleness and Hojoki
Clive James, Sentenced to Life: Poems
Mary Higgins Clark, Moonlight becomes you
Jandy Nelson, I´ll give you the Sun
Jean Hegland, Into the Forest
Yeonmie Park, In order to live
Lydia Davis, Can´t and won´t
Dmitry Glukhovsky, Metro 2033
Katja Petrowskaja, Vielleicht, Esther
Jamaica Kincaid, See Now Then
January 19: Top Ten Books I've Recently Added To My TBR
Kenko & Chomee, Essays in Idleness and Hojoki
Clive James, Sentenced to Life: Poems
Mary Higgins Clark, Moonlight becomes you
Jandy Nelson, I´ll give you the Sun
Jean Hegland, Into the Forest
Yeonmie Park, In order to live
Lydia Davis, Can´t and won´t
Dmitry Glukhovsky, Metro 2033
Katja Petrowskaja, Vielleicht, Esther
Jamaica Kincaid, See Now Then
måndag 18 januari 2016
Tematrio - Dystopier
Lyran: "I perioder läser jag dystopier av alla de slag och nu tror jag att det är dags igen. Jag är nu drygt halvvägs genom Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och är både förfärad och hänförd. Den är ruggigt bra. Men vad ska jag välja sedan? Ge mig tips på tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!"
1. Triffiderna av John Wyndham kom i ny upplaga förra året.
Filmen såg jag för en liten evighet sedan och jag minns fortfarande hur vansinnigt spännande och otäck den var. Blinda människor jagas av köttätande växter som klapprar olycksbådande med käkarna
2. Legend av Richard Matheson handlar om en ensam mans kamp mot ett stort gäng varulvsliknande nattvarelser som går till angrepp varje natt. Om dagarna jagar Robert Neville dem på gatorna i San Fransisco för att oskadliggöra så många som möjligt av dem. Boken ligger till grund för filmen Varulvarnas natt.
3. Snöstormen av Vladimir Sorokin. En favorit som inte liknar något annat och som är en blandning av mycket. Går inte att beskriva. Måste läsas. Det är mörkt och kallt. En läkare för en förtvivlad kamp för att rädda sina landsmän under en pestliknande epidemi. En fruktad snöstorm är i antågande.
söndag 17 januari 2016
En smakebit på søndag
" I augusti 1920 en speglande mörk natt brann en fiskebåt upp ute på öppna havet utanför Sandhammaren. Ägaren, fiskaren Julius Rosenkvist från Kåseberga, blev blind av sina skador - synen hade svetts bort. - Så fick de gå över mera på jorden än på sjön. Han hade en enda dotter, hon och modern fick klara det lilla jordbruket som dittills mera varit binäring. Den blinde avskydde jordarbete, fisket hade varit hans liv. För det mesta dottern, mera sällan hustrun, fick varje dag hjälpa honom ner till ekan som var allt han numera hade i sjön. För den blinde kändes det som om varje steg längs stigen genom bäckravinen och aldungen var jorden som ville suga honom fast i sig, varje steg sögs neråt som i dy - i aldungen fick han sätta sig ner och vila, efter olyckan var det något konstigt också med hans vanliga hälsa, han blev inte riktigt sig själv mer."
Så ser det ut tidigt i livet för huvudpersonen på sidan 20 i Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter. Hon nämns aldrig vid namn.
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen, som har en enda regel: No spoilers! Fler smakebitar finns HÄR
Så ser det ut tidigt i livet för huvudpersonen på sidan 20 i Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter. Hon nämns aldrig vid namn.
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen, som har en enda regel: No spoilers! Fler smakebitar finns HÄR
lördag 16 januari 2016
Nästa radioföljetong
Igår läste Johan Rabaeus sista avsnittet av Lärkan av den ungerske författaren Dezso Kosztolányi. En underbar liten roman och en mästerlig uppläsning.
På måndag 18/1 börjar nästa radioföljetong,
Comédia infantil av Henning Mankell. 1996 blev den nominerad till såväl Augustpriset som Nordiska rådets litteraturpris, samt belönades med Sveriges Radio P1:s Romanpris, lyssnarjuryns val.
Romanen utspelar sig i en afrikansk hamnstad, inte olik Maputo i Mocambique som var Henning Mankells andra hemland. Här startade han också en teater och en teater spelar en viktig roll i romanen där gatupojken Nelio berättar sin historia för bagaren José Antonio Maria Vaz.
Fredrik Gunnarsson läser
På måndag 18/1 börjar nästa radioföljetong,
Comédia infantil av Henning Mankell. 1996 blev den nominerad till såväl Augustpriset som Nordiska rådets litteraturpris, samt belönades med Sveriges Radio P1:s Romanpris, lyssnarjuryns val.
Romanen utspelar sig i en afrikansk hamnstad, inte olik Maputo i Mocambique som var Henning Mankells andra hemland. Här startade han också en teater och en teater spelar en viktig roll i romanen där gatupojken Nelio berättar sin historia för bagaren José Antonio Maria Vaz.
Fredrik Gunnarsson läser
fredag 15 januari 2016
Bokbloggsjerka 15 - 18 januari
Annika frågar på sin BOKBLOGGSJERKA 15 - 18 januari:
Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?
De enda läsplanerna som är fasta är de böcker vi kommer att läsa i läsecirkeln, nämligen Birgitta Trotzig, Dykungens dotter; John Williams, Stoner; Haruki Murakami, Fågeln som vrider upp världen och Tjärdalen av Sara Lidman.
Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?
De enda läsplanerna som är fasta är de böcker vi kommer att läsa i läsecirkeln, nämligen Birgitta Trotzig, Dykungens dotter; John Williams, Stoner; Haruki Murakami, Fågeln som vrider upp världen och Tjärdalen av Sara Lidman.
Läsutmaningarna En världsomsegling på 366 dagar, Kaosutmaningen 2016 och Läs en novell gör det möjligt att välja fritt och så vill jag ha det. Jag läser gärna en blandad kompott av nytt och gammalt; av svenskt och från främmande länder och det passar bra ihop med dessa utmaningar och också med Tematrion (Lyrans noblesser), Bokbloggsjerkan (Annikas litteratur- och kulturblogg) och Kvinnoalfabetet (enligt O). Inte klokt vad man kan ha kul med bokbloggar!
Hur jag väljer böcker? Svensk Bokhandels temanummer, speciellt Vårens och Höstens böcker, recensioner i dagstidningar, radio, TV, vänner och bekanta. Och - naturligtvis - andra bokbloggar. Tipsen står i själva verket som spön i backen om en är det allra minsta lilla uppmärksam!
torsdag 14 januari 2016
Kvinnoalfabetet bokstaven P
enligt O är tillbaka med kvinnoalfabetet efter julledigheten. Så här skriver hon:
"Under december presenterade jag 31 kulturella damer, men nu är det hög tid att återvända till Kvinnoalfabetet, som kommit fram till bokstaven P.
Mina svar kommer i ett inlägg senare idag. Svara gärna du också, i en kommentar eller på din blogg. Idag prövar jag InLinkz för första gången, så lägg gärna in länken till ditt inlägg så att andra kan hitta det. " Enligt O vill ha svar på följande frågor:
1. Vilken kulturell kvinna på P har följt dig länge?
Patti Smith, mycket speciell rockmusiker och poet. 2011 fick hon Polarpriset. De självbiografiska böckerna Just Kids och M Train är charmerande var och en på sitt sätt och skildrar hennes ungdom och mogna år
2. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på P.
Agneta Pleijel har skrivit om litteratur i ca femtio år. Hon har skrivit fina romaner som t. ex. Vindspejare, En vinter i Stockholm och Drottningens chirurg och nu senast den självbiografiska romanen Spådomen. En biografi genom läst litteratur är Litteratur för amatörer
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på P vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Konstnären Hanna Pauli som bl. a. målat av Heidenstam. Hon var gift med konstnären Georg Pauli.
Vänner |
Pia Tafdrup, dansk poet och romanförfattare, född 1952, medlem av Danska Akademien. Hon fick Nordiska rådets litteraturpris för Drottningporten 1999 och Svenska Akademiens nordiska pris 2006
STADIER PÅ LIVETS VEJ
Din elskerinde, der knuste
sukkerskålen,
er jeg efterhånden ret ligeglad med.
Hadet vibrerer ikke længere
over at have set dig
dødberuset af forelskelse, men
sukkerskålen,
som jeg havde arvet fra min mormor,
dén mangler stadig,
hver gang jeg rækker en hånd
ind i skabet, og Søren Kierkegaards
Stadier paa Livets Vei, som jeg var ved
at læse, har hun spildt kaffe på,
bare to sten i den mosaik
af ulykker, hun højlydt
har forårsaget i det,
jeg stålsat troede var mit hjem.
Smagen av stål 2014
onsdag 13 januari 2016
Isle of Lewis
Andra delen i Peter Mays Lewis - serie, uppföljaren till Svarthuset, har titeln Lewismannen. Fin McLeod har slutat vid polisen och sökt sig tillbaka till sina rötter på ön Lewis i Yttre Hebriderna. Där hamnar han omedelbart i ett egendomligt mordfall. En man hittas begravd i en torvmosse, väl bevarad. Spekulationerna börjar genast. Hur länge har mannen legat där? Han har blivit bragt om livet, det är alldeles tydligt. Den lokala polisen George Gunn välkomnar hjälp av den gamle vännen Fin. Tillsammans reder de upp åtskilliga härvor av släktskap, gammal fiendskap, hantering av barnhemsbarn som ingen haft något intresse av, gaelisk kultur gentemot engelsk, motsättningar mellan katoliker och protestanter. Fin möter också sin ungdomskärlek Marsaili, som han slarvade bort i ungdomlig arrogans. Inte desto mindre har de en gemensam son. Marsailis far, Tormod MacDonald, spelar en viktig roll i handlingen. Hans kapitel berättas i jagform. Den gamle mannen har ett dunkelt förflutet och nu håller han på att förlora sig i demensens dimmor. Utredningen leder kors och tvärs på öarna. Miljön beskrivs alldeles utmärkt; vinden, havet, dimman, stränderna, klipporna, buskvegetationen, fiskeredskapen och båtarna. Personskildringen är inte så tokig den heller och själva storyn är väldigt spännande. Svarthuset var jag väldigt förtjust i och Lewismannen gjorde mig inte besviken. Lewispjäserna återstår. Översättare: Charlotte Hjukström. Modernista 2014.
tisdag 12 januari 2016
Twinkle, twinkle
Författaren Kaori Ekuni föddes 1964 i Setagaya, en välbärgad innerstadskommun i Tokyo. Hennes far var haikudiktare och essäist. Kaori Ekuni har skrivit många romaner som översatts till ett flertal språk och i Japan kallas hon "the female Murakami". Det verkar som om Twinkle twinkle är den ena av hennes titlar som finns på svenska, konstigt nog. Den är översatt (från engelska) av Cecilia Berglund, Bazar förlag, 2006.
Vid ett första påseende verkar boken nog så enkel. Lättläst är den också. Men när en börjar tänka efter så rör det sig om djupa mänskliga känslor och relationer. Och om kärlek, olika slag av kärlek. När vi först möter det unga paret Shoko och Matsuki har de varit gifta i tio dagar. De delar en liten lägenhet med den lila mannen på en akvarellmålning av Cezanne och en jättepalmlilja som de fått av Mutsukis vän och älskare, Kon, i bröllopsgåva. Shoko sjunger för den lila mannen och är noga med att jättepalmliljan får socker i sitt te. Mutsuki är läkare och homosexuell. Shoko är översättare. Hennes arbete i hushållet sträcker sig inte mycket längre än att hon stryker sängen åt maken för att lakanen inte ska vara för kalla när han lägger sig. Shoko är psykiskt labil och dricker för mycket. De har gift sig med varandra för att slippa föräldrarnas tjat om äktenskap. Istället vidtar nu respektive föräldrars tjat om barn. Eftersom äktenskapet är s. k. vitt blir det ju inget av med den saken. Mutsuki är lika omutligt ärlig som Shiko är beredd att vara oärlig för husfridens skull. Generationerna kolliderar med varandra och traditionerna med det moderna. Mutsuki förvånar sig över vänskapen mellan hustrun och Kon. Shoko blir osams med sin bästa väninna för att hon försöker sammanföra Shoko med dennas tidigare pojkvän. På Mutsukis uppdrag. Alla vill varandra väl, men det tar sig lite egendomliga former och uppfattas inte alls som det var tänkt. Shoko och Mutsuki berättar vartannat kapitel. Av staden Tokyo märks inte så mycket. Twinkle twinkle slutar med att Mutsuki och Shoko firar att de varit gifta i ett år och Shoko har en överraskning som heter duga åt sin man... Omslagsbilden är genial.
Vid ett första påseende verkar boken nog så enkel. Lättläst är den också. Men när en börjar tänka efter så rör det sig om djupa mänskliga känslor och relationer. Och om kärlek, olika slag av kärlek. När vi först möter det unga paret Shoko och Matsuki har de varit gifta i tio dagar. De delar en liten lägenhet med den lila mannen på en akvarellmålning av Cezanne och en jättepalmlilja som de fått av Mutsukis vän och älskare, Kon, i bröllopsgåva. Shoko sjunger för den lila mannen och är noga med att jättepalmliljan får socker i sitt te. Mutsuki är läkare och homosexuell. Shoko är översättare. Hennes arbete i hushållet sträcker sig inte mycket längre än att hon stryker sängen åt maken för att lakanen inte ska vara för kalla när han lägger sig. Shoko är psykiskt labil och dricker för mycket. De har gift sig med varandra för att slippa föräldrarnas tjat om äktenskap. Istället vidtar nu respektive föräldrars tjat om barn. Eftersom äktenskapet är s. k. vitt blir det ju inget av med den saken. Mutsuki är lika omutligt ärlig som Shiko är beredd att vara oärlig för husfridens skull. Generationerna kolliderar med varandra och traditionerna med det moderna. Mutsuki förvånar sig över vänskapen mellan hustrun och Kon. Shoko blir osams med sin bästa väninna för att hon försöker sammanföra Shoko med dennas tidigare pojkvän. På Mutsukis uppdrag. Alla vill varandra väl, men det tar sig lite egendomliga former och uppfattas inte alls som det var tänkt. Shoko och Mutsuki berättar vartannat kapitel. Av staden Tokyo märks inte så mycket. Twinkle twinkle slutar med att Mutsuki och Shoko firar att de varit gifta i ett år och Shoko har en överraskning som heter duga åt sin man... Omslagsbilden är genial.
Kaosutmaning 2016 |
måndag 11 januari 2016
Bok och film
Lyrans TEMATRIO
handlar den här veckan om filmatiseringar. "Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?" är uppgiften.
Borta med vinden är en gammal favorit där jag älskar både bok och film. Jag gillar satmaran Scarlett O´Hara i Vivien Leighs tolkning. Och Clark Cable är inte dålig han heller. Lyran själv tog hand om Borta med vinden. Sedan tänkte jag på filmatiseringar av Jane Austens romaner och systrarna Brontës men till slutfastnade jag för tre romaner där jag tyckte att filmatiseringarna blev mycket lyckade.
1. Försoning av Ian McEwan. Boken var väldigt bra. Tror att det är den bästa romanen jag läst av författaren. Filmen var också väldigt bra med skådespelare som Keira Knightley, James McAvoy och Vanessa Redgrave. Allt en säger om handlingen riskerar att bli spoiler så det hoppar jag över.
2. Leoparden av den sicilianske adelsmannen Guiseppe Tomasi di Lampedusa. Den refuserades gång på gång, men kom ut 1958, två år efter författarens död. Den blev omedelbart en bestseller i Italien och många andra länder. 1960 kom den ut på svenska. Luscino Visconti gjorde film av boken 1963 med Burt Lancaster i huvudrollen. Utmärkt bok, utmärkt film!
3. Patient 67 av Dennis Lehane, Vansinnigt spännande och obehaglig bok som blev en vansinnigt spännande och obehaglig film. Samhällskritik i thrillerform med ett förbryllande slut.
handlar den här veckan om filmatiseringar. "Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?" är uppgiften.
Borta med vinden är en gammal favorit där jag älskar både bok och film. Jag gillar satmaran Scarlett O´Hara i Vivien Leighs tolkning. Och Clark Cable är inte dålig han heller. Lyran själv tog hand om Borta med vinden. Sedan tänkte jag på filmatiseringar av Jane Austens romaner och systrarna Brontës men till slutfastnade jag för tre romaner där jag tyckte att filmatiseringarna blev mycket lyckade.
1. Försoning av Ian McEwan. Boken var väldigt bra. Tror att det är den bästa romanen jag läst av författaren. Filmen var också väldigt bra med skådespelare som Keira Knightley, James McAvoy och Vanessa Redgrave. Allt en säger om handlingen riskerar att bli spoiler så det hoppar jag över.
2. Leoparden av den sicilianske adelsmannen Guiseppe Tomasi di Lampedusa. Den refuserades gång på gång, men kom ut 1958, två år efter författarens död. Den blev omedelbart en bestseller i Italien och många andra länder. 1960 kom den ut på svenska. Luscino Visconti gjorde film av boken 1963 med Burt Lancaster i huvudrollen. Utmärkt bok, utmärkt film!
3. Patient 67 av Dennis Lehane, Vansinnigt spännande och obehaglig bok som blev en vansinnigt spännande och obehaglig film. Samhällskritik i thrillerform med ett förbryllande slut.
Bokbloggsaktivitet
Vi kan välja fritt vilka länder vi seglar till med undantag för Sverige, Storbritannien och USA. Och så ska vi på något sätt fixa ett ställe där andra kan gå in och se vad en läst; naturligtvis med länk till det en skrivit. Hos mig ska en klicka på världskartan till höger. Johanna kommer att göra sammanfattningar då och då. Läs de fullständiga instruktionerna HÄR!
Jag ger mig av på en gång!
söndag 10 januari 2016
En smakebit på søndag
Äntligen är det dags igen för En smakebit på söndag! Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten handhar den här läsutmaningen som endast har en enda regel: No spoilers! Jag väljer en bit från början av den väldigt omfångsrika Jakobsböckerna av en av Polens största författare, nämligen Olga Tokarczuk
"Jenta vaknar, efter att ha varit så gott som död. Hon känner det tydligt nu, det är som en darrning, ett tryck, en rörelse. I trakten av hjärtat återvänder fina vibrationer, hjärtslagen pulserar svagt, men jämnt, säkra på sig själva. Jentas förtorkade och beniga bröst fylls på nytt av varma strömmar. Hon gnuggar sig i ögonen och slår mödosamt upp ögonlocken. Hon ser Elisha Shors bekymrade
ansikte där han står lutad över henne. Hon försöker le mot honom men får inte ansiktet att lyda. Elisha Shor har rynkade ögonbryn, han ser förebrående på henne. Läpparna rör sig, men Jenta uppfattar inga ord. Från ingenstans dyker två händer upp - den gamle Shors stora handflator sträcker sig mot hennes hals och börjar vandra in under pläden. Shor gör ett klumpigt försök att vända den maktlösa kroppen på sidan och se vad som finns där, på lakanet. Nej, Jenta märker inte hans ansträngningar, hon känner bara värmen och närheten av den skäggige, svettige mannen. Det som sedan sker, i ett slag, är att Jenta plötsligt finner sig betrakta scenen ovanifrån - sig själv och Shors skalliga hjässa, han har nämligen under stridens hetta tappat sin mössa. Och så förblir det - Jenta ser allt."
Fler smakebitar HÄR
"Jenta vaknar, efter att ha varit så gott som död. Hon känner det tydligt nu, det är som en darrning, ett tryck, en rörelse. I trakten av hjärtat återvänder fina vibrationer, hjärtslagen pulserar svagt, men jämnt, säkra på sig själva. Jentas förtorkade och beniga bröst fylls på nytt av varma strömmar. Hon gnuggar sig i ögonen och slår mödosamt upp ögonlocken. Hon ser Elisha Shors bekymrade
ansikte där han står lutad över henne. Hon försöker le mot honom men får inte ansiktet att lyda. Elisha Shor har rynkade ögonbryn, han ser förebrående på henne. Läpparna rör sig, men Jenta uppfattar inga ord. Från ingenstans dyker två händer upp - den gamle Shors stora handflator sträcker sig mot hennes hals och börjar vandra in under pläden. Shor gör ett klumpigt försök att vända den maktlösa kroppen på sidan och se vad som finns där, på lakanet. Nej, Jenta märker inte hans ansträngningar, hon känner bara värmen och närheten av den skäggige, svettige mannen. Det som sedan sker, i ett slag, är att Jenta plötsligt finner sig betrakta scenen ovanifrån - sig själv och Shors skalliga hjässa, han har nämligen under stridens hetta tappat sin mössa. Och så förblir det - Jenta ser allt."
Fler smakebitar HÄR
lördag 9 januari 2016
Tulpanfeber
Vi befinner oss i Amsterdam under den stora tulpanfeberns år 1636. Redan i februari 1637 når galenskapen sin kulmen och finansbubblan brister. Amsterdam sjuder av liv. Konstnärer som den blivande storheten Rembrandt är verksamma. Handeln blomstrar och många gör sig glada dagar. Det är mycket atmosfär och närvaro i Tulpanfeber av Deborah Moggach. Det är en sinnlig roman, där de korta kapitlena berättas ur de olika huvudpersonernas synvinklar. Vi har den 61 - årige, rike Cornelis Sandvoort som gift sig med den unga fattiga Sophia. Han älskar henne över allt annat och längtar efter en son. De har varit gifta i tre år när maken bestämmer sig för att deras porträtt ska målas. Därmed kommer den unge, lockige konstnären Jan van Loos i huset och klockan är slagen. Den levnadsglada tjänsteflickan Maria är i mycket sin matmors förtrogna. De är jämnåriga och har inte många andra vänner. Naturligtvis kan inte Sophia dölja något för Maria som i sin tur har råkat i olycka. Sophia och Maria gör upp en smart handlingsplan som ska passa dem båda samtidigt som Sophia smider planer för sig och sin unge älskare. Tulpanodlaren Claes van Hooghelande är en besatt människa. Han låter sina
tulpanlökar vara i jorden längre än någon annan odlare. Men det sliter på hans nerver. Lökarna är utsatta för många faror så länge de är i jorden; tjuvar, hundar, sniglar. Han drömmer om Semper Augustus, konungarnas konung, den allra heligaste bland de heliga. Jan van Loos drömmer också om tulpanlökar, men ur en annan synvinkel. Tulpanfeber är andlöst spännande och mycket levande. Amsterdam speglas i kanalerna, sveps in i dimma, översvämmas under stormar. Inget blir som någon tänkt. Fåfängligheters fåfänglighet. Allt är fåfänglighet. Översättningen är gjord av Lena Torndahl. Tulpanfeber kom ut 2000 på förlaget Forum.
fredag 8 januari 2016
Bokbloggsjerka 8 - 11 januari
Hurra! Annikas BOKBLOGGSJERKA
är tillbaka. Hon undrar om vi avlagt några nyårslöften vad det gäller läsning.
På sätt och vis har jag det genom att delta i C. R. M. Nilssons Kaosutmaning 2016 och (förmodligen) En världsomsegling på 366 dagar på Johannas deckarhörna. Läs en novell hos Ugglan & Boken fortsätter ett halvt år till.
Dessutom ska jag läsa Jakobsböckerna av polska Olga Tokarczuk vars 960 sidor är ett helt projekt i sig. Hela titeln lyder: Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjunkturer, berikad av ett överdådigt urval böcker, därtill understödd av fantasien, vilken utgör naturens största gåva till människan.
Och - sist men inte minst och detta är det verkliga nyårslöftet - schemalagd läsning i Genki. An integrated Course i elementary Japanese. Plus övningsboken.
De röda titlarna är också klickbara!
är tillbaka. Hon undrar om vi avlagt några nyårslöften vad det gäller läsning.
På sätt och vis har jag det genom att delta i C. R. M. Nilssons Kaosutmaning 2016 och (förmodligen) En världsomsegling på 366 dagar på Johannas deckarhörna. Läs en novell hos Ugglan & Boken fortsätter ett halvt år till.
Dessutom ska jag läsa Jakobsböckerna av polska Olga Tokarczuk vars 960 sidor är ett helt projekt i sig. Hela titeln lyder: Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjunkturer, berikad av ett överdådigt urval böcker, därtill understödd av fantasien, vilken utgör naturens största gåva till människan.
Och - sist men inte minst och detta är det verkliga nyårslöftet - schemalagd läsning i Genki. An integrated Course i elementary Japanese. Plus övningsboken.
De röda titlarna är också klickbara!