Kvinnan som skapade Carl Larsson

Karin i blommornas tid. Så heter utställningen som producerats och ägs av Carl Larsson - gården och som pågår i Hässleholm Kulturhus t. o. m den 16 maj. Karin Larsson var den kompetenta kvinnas som stod bakom Carl Larsson och hans framgångar. Hennes egna föräldrar hade uppmuntrat dotterns konstnärlighet och låtit henne utbilda sig både i Sverige och Paris. Det var också i Frankrike hon träffade sitt livs kärlek, Carl Larsson. Han hade en komplicerad bakgrund som även inkluderade två barn. De gifte sig 1883. Måleriet lade Karin Larsson ner efter giftermålet, men konstnärsskapet tar sig andra uttryck; i broderier, blomsterarrangemang och heminredning och möbeldesign. Hon skapade allkonstverk som spreds genom Carl Larssons målning. Karin och Carl Larsson fick åtta barn på sexton år; sju av dem uppnådde vuxen ålder. Inget av barnen föddes på Sundborn. Familjen reste mycket och flyttade ofta. Karin Larsson skapade praktiska, rymliga klänningar och kastade korsetten. Skulle man vara gravid stup i ett måste man ju ha lämpliga kläder. Barnkäderna skulle vara lättsamma och funktionella och inte kopior av vuxenkläder, tyckte Karin, och sydde även barnens kläder. Karin Larsson tog mycket efter Arts & Crafts - rörelsen i England som  ville tillbaka till naturen och  hantverket. Även Japan var en inspirationskälla för henne. Trendskapare och stilikon kallas hon och det framgår tydligt av utställningen som även innehåller en liten film om livet på Lilla Hyttnäs som är det lilla paradis som familjen fick av Karins far 1888. Karin Larsson var okonventionell och vidsynt. Ett litet fel i broderiet - låt handen synas, sa Karin Larsson, som också chockerade genom att helt sonika sätta potatisgrytan direkt på matbordet. Vad det gällde matlagning tyckte hon att om man visste hur en maträtt skulle smaka så kunde man också laga den. När jag sett utställningen och hört Carl Larsson - gårdens chef Chia Jonsson tala om Karin Larsson tycker jag mig ha mött en intressant, driftig och modern kvinna. Det tror jag att Carl Larsson också tyckte. Utan henne hade han inte blivit den konstnär han blev.

Kärlekens ros heter draperiet som Karin Larsson gjorde åt Carl och som hängde mellan deras rum